Sök:

Sökresultat:

1180 Uppsatser om Konkreta mćlformuleringar - Sida 36 av 79

"Man kan leka lite och lyssna pÄ vad fröken sÀger vad man ska göra" - En studie om barns och pedagogers uppfattningar om samlingen i förskolan

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och Àr influerad av Fröbels pedagogik.InnehÄllet i samlingen varierar, alltifrÄn sÄnger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen fÄ trÀna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill ocksÄ undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lÀrandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har nÄgot inflytande över samlingens innehÄll.METOD:Vid insamlandet av vÄrt empiriska underlag valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bÀsta sÀttet för att uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bÄdebarn och pedagoger pÄ grund av att vi ville kunna jÀmföra deras uppfattningar. VÄr teoretiskautgÄngspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslÀrande.RESULTAT:VÄrt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter nÀr de berÀttar om samlingen. Det ÀrÀven dessa aktiviteter som de anser Àr det roligaste pÄ samlingen.

Förbifart Stockholm? ur ett annat perspektiv. En analys av stadsbyggnadsmöjligheter inom ett aktuellt stadsutvecklingsprojekt

Den kontinuerliga samhĂ€llsstrĂ€van mot en mer hĂ„llbar utveckling Ă€r en av de svĂ„rasteutmaningarna som mĂ€nniskan har bemött under modern tid. Dess innebörd medför att vĂ„ralevnadsvanor pĂ„ alla plan mĂ„ste anpassa sig efter de nya förutsĂ€ttningarna som vi förr ellersenare mĂ„ste bemöta. Inom infrastrukturella termer medför detta en allt mer pressad situationför bĂ„de transport, logistik, kommunikation och trafiksektorn. Även den levande stadenutsĂ€tts för hĂ„rda pĂ„frestningar dĂ€r stadsutvecklingen mĂ„ste ske i samklang med den hĂ„llbarautvecklingen. För att nĂ€mna nĂ„gra konkreta exempel Ă€r Stockholms region en av tusentalsandra storstadsregioner i vĂ€rlden som Ă€mnar till att utvecklas till en storstadsmetropol ochalltid strĂ€va mot att vara konkurrenskraftig frĂ„n alla perspektiv gentemot andra storstĂ€der.

Fr?n utbildning till praktik. Hur processledare ?vers?tter kunskap fr?n utbildning till sin egen praktik?

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Humor i vÄrdrelationen: Hur gör jag?

Humor som en hÀlsofaktor har varit kÀnd sedan antiken och dess vÀlgörande effekter bÄde fysiska och psykologiska Àr numera vÀlkÀnda. Att anvÀnda sig av humor i vÄrdrelationen och i arbetslaget Àr positivt men det Àr inte alltid helt lÀtt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan anvÀndas. Hur upplevs humor av patienter och vÄrdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder anvÀnder sig vÄrdpersonal av för att medvetet anvÀnda humor i vÄrdarbetet? Syftet Àr att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsÀttas i det praktiska vÄrdarbetet.

KunskapsfrÀmjande systemutveckling : En fallstudie i Bodafors TrÀ AB

Vad kan man idag begÀra av ett informationssystem?Det stÄr klart att informationssystem ska stödja och ersÀtta arbetsuppgifter inom företag för att öka effektiviteten eller minska kostnaderna. Men vilka arbetsuppgifter ska ett system klara av att göra lika bra som en mÀnniska och hur ska det lyckas göra lika bra bedömningar om vad som bör göras nÀr man möter en svÄr uppgift, dÀr det kanske verkligen behövs ett bra IT-stöd för att enklare ska klara av situationen?Bakgrunden till vÄrt arbete grundades pÄ en tidigare undersökning en av oss gjort pÄ sÄgverket dÀr man hade problem med lagerstyrningen. Det rekommenderades dÄ att Bodafors skulle implementera truckdatorer och en grafisk truckmodul för effektivare lagerhantering med hjÀlp av RFID.

Inför individuella utvecklingsplaner : - en studie om undervisning och dokumentation

Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Hur kundfokus p?verkar utformningen av kontrollsystem

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skulle kunna förbÀttras

Titel: Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skullekunna förbÀttrasFörfattare: Axel Birgerstam och Evelina LindbergUppdragsgivare: Wallenstam ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2013Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 22632Syfte: Att undersöka hur medarbetarna pÄ Wallenstam upplever intranÀtet samt identifiera möjligaförbÀttringar utifrÄn organisationens och medarbetarnas perspektiv.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer.Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare pÄ Wallenstam.Huvudresultat: För att Wallenstam ska nÄ framgÄng med sitt intranÀt mÄste organisationen arbetapÄ flera plan. I stora drag handlar det om att det frÄn ledningsnivÄ mÄste finnas en konkret plan förhur intranÀtet ska anvÀndas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjÀlp avtydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lÀttillgÀnglig support, frekventutbildning och stöttning samt konkreta exempel pÄ vilken vinning det ger bÄde medarbetarna sjÀlvaoch organisationen i helhet. GrundlÀggande Àr ocksÄ att bygga intranÀtet efter medarbetarnas behov? sÄvÀl informativa och kognitiva som personliga och sociala.

Hur arbetar olika personalkategorier för att förebygga ohÀlsa hos skolungdomar i sÀrskolan?

Syfte: Syftet med min undersökning Àr att söka svar pÄ vad som görs för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa inom gymnasiesÀrskolan i tvÄ kommuner.FrÄgestÀllningar:? Hur arbetar och organiserar olika personalgrupper arbetet för att motverka psykisk ohÀlsa?? Hur upplever personalen psykisk ohÀlsa hos elever, finns det olika förhÄllningssÀtt i konkreta situationer?Metoden Àr observation och intervju. Fjorton personer intervjuades. Tio i den större kommunen och fyra i den mindre. I den större kommunen intervjuades tre specialpedagoger, en skolprÀst, en skolkyrkopedagog, en kurator, en skolsköterska och en skolpsykolog.

Den ostrukturerade vÀlviljan : En studie om CSR-implementering

Studien fokuserar pĂ„ Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjĂ€nsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjĂ€nst och en vara studeras i syfte att öka förstĂ„elsen för hur CSR implementeras.CSR handlar om företags sociala ansvarstagande, och rör frĂ„gor som miljö och etik. Konceptet Ă€r pĂ„ frammarsch i Europa, och företags tycks kĂ€nna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat pĂ„ Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering.Åtta företag som arbetar aktivt med CSR-frĂ„gor Ă€r föremĂ„l för studien. Tre av företagen bestĂ„r av tjĂ€nsteföretag, tre Ă€r varuproducerande företag, och tvĂ„ bestĂ„r av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjĂ€nst.

VÀrdegrundsarbete genom skönlitteratur

Syftet med denna studie Àr att belysa och diskutera vÀrdegrundsarbete med skönlitteratur som grund inom svenskÀmnet. För att visa exempel pÄ hur intressanta Àmnen ur ett vÀrdegrundsperspektiv kan lyftas fram till diskussion i klassrummet har vi valt en kvalitativ och innehÄllsanalytisk metod med hermeneutisk inriktning dÀr vi studerar intriger och hÀndelseförlopp ur J. K Rowlings Harry Potter och De vises sten (2010) samt John Ajvide Lindqvists LÄt den rÀtte komma in (2005). DÀrefter relateras de utvalda avsnitten ur dessa skönlitterÀra böcker till vÀrdegrundsformuleringarna i Lpf 94, författare inom skoletik samt genremÀssiga konventioner inom litteraturfÀltet. Vi konkretiserar, preciserar och problematiserar ocksÄ vÀrdegrundsformuleringarna i vÄr forskningsbakgrund.

Prioriterad cykeltrafik : en undersökning om cykelplanering i centrala trafikkorsningar

Bilens tidigare dominerande plats i trafikplaneringen Àr idag inte lika sjÀlvklar. Forskning visar att anvÀndningen av fossila brÀnslen fÄr förödande konsekvenser för miljön. Avgaser och partiklar förstör luften, bullret frÄn bilar tar över stadsrummet och bilvÀgar Àr barriÀrer för gÄende och cyklister. Trots insikter om biltrafikens negativa följder vÀljer mÄnga bilen vid kortare strÀckor. För att minska bilÄkandet behöver vi förbÀttra anvÀndningen av hÄllbara alternativ.

Verktyg för organisk tillvÀxt i koncerner

Syftet med den hÀr studien Àr att, med utgÄngspunkt i vÄra fallföretag, identifiera och beskriva de verktyg koncernledningar har att arbeta med och analysera hur dessa verktyg kan anvÀndas för att uppnÄ organisk tillvÀxt. Detta ska sedan mynna ut i konkreta rÄd till Trelleborgs koncernledning samt bidra till forskningen kring organisk tillvÀxt i koncerner. För att uppfylla detta syfte har vi gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande tvÄ koncerner, dÀr semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primÀrdata. DÄ fÄ studier tidigare gjorts kring organiskt tillvÀxt i koncerner Àr studien gjord utifrÄn en abduktiv ansats med vÀxelvis insamlande av data och relevanta teorier frÄn flera olika forskningsomrÄden. En teoretisk syntes har dÀrefter byggts upp för att ligga till grund för analysen.

Vardagsmatematik : Pedagogers gruppsamtal om vardagsmatematiken i de tidigare skolÄren

Syftet med vÄr studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga Är samtalar om undervisningen av matematikens anvÀndning i vardagen utifrÄn den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick frÄn rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och sprÄk samt matematiksvÄrigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi anvÀn­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik pÄ skolans lÄgstadium. Deltagarna i studien var verk­samma pÄ fyra olika skolor i tvÄ olika kommuner.Undersökningens resultat bearbetades utifrÄn en hermeneutisk innehÄllsanalys.

Att frÀmja fysisk aktivitet hos gravida kvinnor

Bakgrund: Det sker en ökning i vÀstvÀrlden av gravida kvinnor som Àr överviktiga eller lider av fetma. NÀrmare 40 procent av de gravida i Sverige Àr överviktiga och drygt 10 procent Àr feta. SÄ mÄnga som en tredjedel av gravida kvinnor klassas som fysiskt inaktiva. Detta gör omrÄdet folkhÀlsovetenskapligt relevant dÄ fysisk inaktivitet och övervikt har samband med flera folksjukdomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur fysisk aktivitet frÀmjas hos gravida kvinnor.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->