Sökresultat:
1180 Uppsatser om Konkreta mćlformuleringar - Sida 34 av 79
LÀroplanens konkreta spÄr i det pedagogiska arbetet
Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.
NĂ€r rummet tar plats i musiken : Om rum musik och meningsskapande i Svenska kyrkan
Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgÄngspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet Àr att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan pÄverka vÄr reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre organister frÄn VÀxjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrÄn ett teologiskt och historiskt perspektiv.
Personligt ansvar för styrelseledamöter och revisorer i aktiebolag
SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.
Granskning av programmet rePULSE utifrÄn handledares och deltagares perspektiv.
rePULSE Àr en ny trÀningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan Àven nedstÀmdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE stÄr Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av sjÀlva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin dÀr man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och pÄverkar personen i frÄga. UtgÄngspunkten för metoden Àr ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad frÄn ART som Àr en form av gruppterapi Àr rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P.
Clinical Innovation Fellowships : Uppföljning av en ny metod för förÀndringsarbete inom sjukvÄrden
Centrum för Teknik i Medicin och HĂ€lsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förĂ€ndringsbehov inom vĂ„rden. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka huruvida arbetssĂ€ttet med Clinical Innovation Fellowships har Ă„stadkommit förĂ€ndringar för patienter, medarbetare och ekonomi pĂ„ vĂ€rdklinikerna.Undersökningen har visat att arbetssĂ€ttet med CIF framförallt har Ă„stadkommit förĂ€ndringar för medarbetare. Ăven förĂ€ndringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svĂ„rare att mĂ€ta och se nĂ„gra konkreta förĂ€ndringar inom.Det har gĂ„tt att tyda en generell trend som visar att de undersökta vĂ€rdklinikerna valt att börja med de förĂ€ndringar som Ă€r av mer praktisk natur och enklare att genomföra lokalt pĂ„ kliniken. VĂ€rdklinikerna har haft svĂ„rare att genomföra större, organisatoriska förĂ€ndringar, vilka styrs mer centralt pĂ„ sjukhusen. Undersökningen pĂ„ de utvalda vĂ€rdklinikerna visade att nĂ„got som skulle gynna CTMHs arbetssĂ€tt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning pĂ„ klinikerna.
InvÀndningar mot verkstÀllighet : Om invÀndningstyper och invÀndningens natur
Vi hade arbetat pÄ förskola i 20 respektive 2 Är innan vi började studera till förskollÀrare. Under vÄra studier pÄ Linnéuniversitet i VÀxjö har vi lÀst mycket om barns utveckling och lÀrande. Vi blev nyfikna pÄ vilka kvalitéer förskollÀrare tycker Àr betydelsefulla för barns utveckling och lÀrande. Vad tror pedagogerna att barnen fÄr med sig frÄn sin tid pÄ förskolan och vad har bar-nen fÄtt med sig frÄn förskolan? Denna studie grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollÀrare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.
Delegering av omvÄrdnad
Nygren, M & Rygg, K. Delegering av omvÄrdnad ?En empirisk studie om delegering. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2007.
Som arbetsledare har sjuksköterskan flera ansvarsomrÄden, bland annat att prioritera och fördela omvÄrdnadsarbetet inom teamet och att delegera omvÄrdnadsuppgifter.
Att leva med en ovanlig sjukdom: Cervikal dystoni ur ett personperspektiv.
Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys
Adaptionsmodell.
Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande
muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r,
vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.
IsblÀstring:Verifiering av mekaniska element
Examensarbetet Àr en del av IBCleanings och Robotdalens projekt ?Automatiserad IsblÀstring? som innebÀr att med hjÀlp av en industrirobot blÀstra vÀggarna pÄ insidan av fraktcontainers med torris och sÄledes rengöra denna yta. För att föra in industriroboten i den smutsiga containern har en specialdesignad Äkbana framtagits.Syftet med detta arbete Àr att analysera och berÀkna hÄllfasthetsparametrar hos sammanstÀllningen som bestÄr av roboten och den specialdesignade Äkbanan. Ett annat syfte Àr att undersöka om det finns möjlighet att bidra med förslag pÄ hur metoden kan utvecklas.Rapporten beskriver kortfattat torrisblÀstring och hur en automatisering av denna kan utformas.Litteraturstudier inom hÄllfasthetslÀra samt handledning inom ANSYS har genomförts parallellt med arbetet och anvÀnts till att jÀmföra, utvÀrdera och lösa olika situationer som intrÀffar under arbetsgenomgÄngen.FEM analyser med hjÀlp av ANSYS har genomförts som stöd för berÀkningar och analyser . ANSYS anvÀndes ocksÄ dÄ det inte var möjligt att utföra en manuell berÀkning pÄ grund av för komplicerade procedurer eller behovet att utföra flera operationer samtidigt.En del av tiden har jag Àgnat Ät att realisera 3D-ritningar med hjÀlp av Pro-Engineer, ritningar som har skickats vidare till ANSYS för att kunna genomföra olika analyser av konstruktionen och fÄ konkreta resultat.
Premiepensionen : ger ett aktivt val en högre pension?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida en aktiv individ fÄr högre framtida pensionsutbetalningar Àn en individ som lÄter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden.VÄr undersökning har en deduktiv ansats, dÄ ekonomiska teorier har utgjort grunden för de berÀkningar som har gjorts. BerÀkningarna bygger pÄ hÄrddata, i form av historiska fondvÀrden, och studien Àr dÀrmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och berÀkningar anvÀnds för att styrka uppsatsen, som i och med detta Àr en sekundÀranalys.  Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hÀnsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att vÀlja mellan i vÄr studie, ger alla högre framtida utbetalningar Àn Premiesparfonden. Vidare kan tillÀggas att Premiesparfonden Àr ett av alternativen som har för hög risk i förhÄllande till dess lÄga avkastning.Det skulle vara intressant att om nÄgra Är, dÄ Premiespar-fonden har förÀndrats till generationsfonder, göra om denna studie och dÄ undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna.Denna studie bidrar med och stÀrker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan pÄpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna fÄr lÀgre framtida utbetalningar Àn de som Àr aktiva i sitt sparande..
Miljöredovisning - Företags motiv med miljöredovisning
AbstraktMiljöfrÄgor Àr idag nÄgot som engagerar mÀnniskor vÀrlden över. BÄde företag och privatpersoner har insett att vi mÄste ta hand om miljön för att uppnÄ en hÄllbar utveckling. Sedan början av 1990- talet har antalet miljöredovisningar ökat i stadig takt. Företag har idag i större utstrÀckning konkreta miljömÄl och bedriver sitt miljöarbete efter faststÀllda miljöpolicys. Anledningarna till att företagen utformar miljöredovisningar Àr mÄnga.
FrÄn de vÀrmlÀndska skogarna mot nya landskap och dess musikaliska uttryck : En sjÀlvobservation av hur jag som vÀrmlÀndsk spelman tar mig an och drar lÀrdom av estradmusiken frÄn HÀlsingland med noterna som ?mÀstare?
Jag har genom en sjĂ€lvobservation studerat hur jag som vĂ€rmlĂ€ndsk spelman har jobbat för att lĂ€ra mig Ranungspolskorna av Jon Erik Ăst. Syftet har varit att studera min egen lĂ€roprocess genom att tillĂ€gna mig musik frĂ„n en annan tradition med noter som mĂ€stare. En central frĂ„ga i mitt arbete har varit om de förkunskaper jag haft rĂ€cker för att spela den nya traditionen eller om jag behöver addera ny kunskap, och i sĂ„ fall vilken, för att lyckas. Jag har anvĂ€nt mig av videofilmning, ljudinspelning och loggboksskrivande för att dokumentera vad som hĂ€nt, och detta material ligger till grund för mitt resultat. Det teoretiska perspektiv som arbetet bygger pĂ„ Ă€r mĂ€starlĂ€ran, dock med fokus pĂ„ att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som har samarbetat, och inte en ytterligare mĂ€nniska som har agerat mĂ€stare.
Tillsammans fixar vi det hÀr : gymnasiepedagogers syn pÄ elevers sjÀlvförtroende och sociala relationer
Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tÀnker kring sociala relationer och sjÀlvförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det hÀr har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebÀr.
??Ja tÀnker hur ja lÀr mej? - en fenomenografisk analys av en grupp andrasprÄkselevers reflektioner kring fyra simuleringar
Bakgrund: Som lÀrare i svenska som andrasprÄk upplever vi att det finns en risk attandrasprÄkselever inte aktivt trÀnas i att reflektera. FörmÄgan att kunnareflektera över det man lÀr sig, och vidare att försöka förstÄ hur man lÀr sig, trorvi Àr en kunskap som andrasprÄkseleven inte har rÄd att klara sig utan. PÄ olikahÄll har vi kommit i kontakt med aktivt lÀrande, ett pedagogiskt förhÄllningssÀttsom Àr upplevelsebaserat och elevaktivt - man lÀr sig utifrÄn gemensammaaktiviteter, kring vilka man reflekterar. Stommen i aktivt lÀrande bygger bl.a. pÄJohn Deweys klassiska tes ?learning by doing?.
Ungdomstinget: en kvalitativ studie om ungdomsinflytande och lÀrande
Vi har valt att genomföra en studie om Ungdomstinget med fokus pÄ inflytande och lÀrande. Syftet med detta arbete Àr att undersöka ungdomarnas egen syn pÄ lÀrande om inflytande, genom sitt arbete med Ungdomstinget i förhÄllande till skolan. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer som vÄrt frÀmsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrÄn Samordningsgruppen pÄ Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget. VÄra slutsatser blev att Ungdomstinget betyder vÀldigt mycket för de aktiva ungdomarna men att det behövs fler medverkande ungdomar pÄ tinget.