Ett företags uttalade värderingars och andra faktorers påverkan på medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare från tre lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlärning samt självreglering är centrala begrepp. Påverkan från företagsvärderingarna är begränsad och i viss mån svårbedömd.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lärare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lärarens egen inställning påverkar eleverna, samt hur lärare uppfattar att lärare kan undervisa för att främja elevers lust och motivation till matematikämnet. Denna studie utgår från forskningsmetoden fenomenografi som går ut på att finna olika uppfattningar hos ett fenomen.Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lärande för eleverna och att eleverna får konkreta mål att arbeta mot. Lärarna i studien är alla överens om att den inställning läraren har till matematikämnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig på eleverna och menar att det är viktigt att läraren går in med attityden att matematik är roligt och viktigt.De slutsatser som kan dras av detta resultat är att det är viktigt att läraren kontinuerligt granskar sin egen syn på ämnet och att läraren individanpassar undervisningen så att alla elever får möjlighet att känna lust och motivation för matematiken..

The following inquiry begins with one simple question: who is the margin? In other words, what is the referent of the term margin? Is it possible for language to capture connotations of an intended and supposed reality beyond its own limits? My supposition is that margin is a valuable concept to critical studies of the hegemonic order and dominant culture in various contexts. It is therefore necessary to expose the term itself to a critical analysis by attempting to trace its position in different discourses. The intention is to illustrate that the term margin is not merely an abstraction, confined within the framework of intricate theoretical rhetoric.In a deconstructive analysis of Gender Trouble by Judith Butler and Can the Subaltern Speak? by Gayatri Chakravorty Spivak, based on the work of Jacques Derrida, I study the significance of the term margin and explore how the use or non-use of concrete examples affects the reception of both the term margin and ultimately the text as a whole.The study of these two texts reveals that some of the very same critique raised by Butler and Spivak is itself applicable to the authors? own theory production.

Detta examensarbete ämnar ta reda på hur gymnasielärare ser på sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer även granska vad elever anser om lärarnas och skolans arbete med motivation och om det är i linje med vad de intervjuade lärarna tror. I bakgrunden presenteras främst mekanisk och kognitiva synsätt på motivation. Dessutom innehåller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter på motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lärarna inte hade något direkt svar på vad motivation är, men att de arbetar med det omedvetet.

Syftet med uppsatsen är att öka vår medvetenhet om hur man som lärare arbetar med att väcka ett intresse hos eleven att vilja lära. Uppsatsen bygger på observationer och intervjuer av tre lärare på tre olika grundskolor. För att skapa oss en bakgrund har vi läst litteratur som relaterar till ämnet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi hade möjlighet att ta del av lärarens egna kunskaper som bygger på deras erfarenheter om inlärning. Intervjuerna utfördes med frågor i en samtalsliknande form och vid observationerna fick vi möjlighet att reflektera över hur lärarna arbetade för att väcka ett intresse.Resultatet av vår uppsats visar att lärarna utgår från att skapa en god lärandemiljö där de försöker anpassa undervisningen efter varje elev och på så vis väcka intresse att lära. Genom litteraturen, observationer och intervjuer har vi kommit fram till flera konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta för att väcka elevers intresse.I diskussionen lyfter vi fram de delar från litteraturen och resultatet som vi anser är betydelsefulla och som man bör vara medveten om när man arbetar med att väcka elevernas intresse till att lära i skolan..

Projektarbetet utgjordes av en hälsoundersökning av en tjänstemannagrupp på ett medelstort tillverkningsföretag. Företaget hade genomgått omorganisation och personalneddragningar och företaget oroades för huruvida detta hade inverkat negativt på målgruppens hälsa. Målgruppen omfattade 48 tjänstemän, varav13 kvinnor och 35 män. 41 personer önskade medverka i undersökningen (12 kvinnor och 29 män), vilket ger en deltagandefrekvens på 85 %. 7 personer avstod att deltaga.

Abstrakt Studiens fokus ligger på att beskriva hur och varför språklärare i engelska, svenska samt svenska som andra språk på grundskole- och gymnasienivå använder pedagogiskt drama som metod i språkundervisningen. Syftet är också att undersöka hur språklärare kopplar drama som metod i språkundervisningen till läroplanen. Resultatet av undersökningen visar att språklärarna använder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  språklärarna använder dramametoder i språkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever på ett djupare plan och för att kunskap, förståelse och insikt för språklärandet nås genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. Språklärarna använder drama som metod i språkundervisningen vid socialisering av grupper, stärkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

I saliv förekommer ett enzym, kallat alfa-amylas, som kan ge en fingervisning om en persons upplevda stressnivå. Förekomsten av alfa-amylas kan testas genom att låta droppa ett salivprov på ett särskilt slags filterpapper, som sedan färgas klarblått. Hastigheten på färgningen har visats kunna stå i förhållande till aktiviteten av alfa-amylas, och har tidigare mätts med fotodiod. Det här arbetet har undersökt den tekniska görbarheten i att använda en mobilbaserad lösning istället, detta för att öka tillgängligheten av att kunna utföra dessa mätningar. I arbetet har en lämplig mätmetod först sökts genom att analysera en datamängd med bildsekvenser tagna med mobilkamera.

I detta examensarbete har jag studerat hur pedagoger i förskolan har arbetat med barns kulturella bakgrund och flerspråkighet, samt hur de stöttade dem i utvecklandet av en flerkulturell identitet och tillhörighet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta tagit del av pedagogernas uppfattningar om deras uppdrag. Jag har gjort min empiriska studie på två olika förskolor och intervjuat tre pedagoger. Mitt resultat visade att pedagogerna ansåg att deras uppdrag var betydelsefullt och att deras förhållningssätt kunde främja men också hämma barns utveckling och lärande. Resultatet visade även att förskolans miljö och sättet pedagogerna organiserade verksamheten på, kunde främja ett interkulturellt lärande, i vilket barns kulturella bakgrund och språk sågs som resurser och kunde tas till vara på i lärandet.

Chefers värdering av medbestämmande på arbetsplatsen- Hur viktigt är det och varför?Emelie SkälhammarMedbestämmande är en väsentlig del av dagens organisationer, vars syfte äratt engagera personalen i arbetsprocesserna. Chefer står ständigt mellan atttillfredsställa anställdas behov och organisationens krav. Tidigare forskninghar främst fokuserat på medbestämmande ur anställdas perspektiv (Knoop,1991). Syftet med föreliggande studie var därför att öka förståelsen förmedbestämmande ur chefers synvinkel, hur de jobbar med detta samteventuella hinder i arbete.

Webbens framgång har lett till tendens att stora IT-system byggda enligt en centralistisk arkitektur är på väg att ersättas av samverkande distribuerade system. De processorienterade, verksamhetsstödjande systemen utgör inget undandag. I enlighet med denna tendens så finns det ett behov för processtödjande verksamhetssystem att synkronisera och utbyta resultat med med andra verksamhetssystem. Målet med denna undersökning har varit att utreda hur kommunikationen mellan distribuerade verksamhetsprocesser byggda enligt BPMN 2.0-standarden kan implementeras. Ansatsen har varit att en tjänsteorienterad arkitektur baserad på principerna för REST skulle vara en framkomlig väg för att lösa detta problem.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, både som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete är väl använt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret är mer diffust. Syftet med studien är mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebär att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstå vad det innebär i praktiken.En enkät har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgångspunkt ifrån den teoretiska referensram som vi använt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vår egen modell, vilken vi sammanställt utifrån den litteratur vi tagit del av.

Sedan en europeisk identitet först nämndes i 1973 års ?Declaration on European identity? har många symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkännage något unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet på europeisk enhetlighet. Den här uppsatsen analyserar särskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva på integration och sammanhållning. Genom att analysera dem utifrån en pluralistisk mångfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka värden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hänvisar, med olika mycket betoning, på pluralistiska såväl som partikularistiska värden som grund för en europeisk identitet.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och självklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angående hur tekniska verktyg används för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare år. Denna studie ska även belysa pedagogernas åsikter tekniska verktyg. I denna studie användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som är verksamma inom skolans tidigare år.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.