Syftet med studien är att få kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den är anpassad efter de förhållanden som råder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat på teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, två är avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rådande förhållanden finns hos bankerna i form av ökade krav på individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de använder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum.

När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet.

Intresset för biobränsleproducerad energi har ökat i takt med att kunderna blivit mer miljömedvetna. På grund av detta har efterfrågan på briketter ökat samtidigt som träindustrin har haft det svårt i en sviktande Konjunktur. Därför har ett examensarbete utförts i samarbete med E.ON Värme Sverige AB där undersökningar på bränslebyte i pannor avsedda för torra bränslen till fuktigare, stamvedflis har utfört.För denna undersökning har begränsningar införts på övre och undre effekt i form av uppehållstid och slutförbränningstemperatur. Intervallen är enbart beräknade på stamvedflis med 30 och 40 % fukthalt.Undersökning visar att det går bra att elda stamvedsflis i briketteldade pannor utan att emissionerna ökar så pass mycket att villkoren för anläggningarna överskrids om lasten hålls inom vissa intervall. Det möjliga effektintervallet ökar med minskad fukthalt på bränslet.Undersökningen har visat att det är bränslets kvalitet som är den mest begränsande faktorn..

Fiscal policy and its consequences have attracted much attention on both academic and societal level, in Sweden and elsewhere. However, the dependence between fiscal policy on municipality level and business cycles has only recently sparked a debate among Swedish economists. Studies point out that a law which came to force in 2000, balanskravet, may have caused municipalities to lower expenditures, alternatively raising taxes, during recessions. This thesis examines how the level of municipality taxes depends on business cycle fluctuations and the impact that balanskravet has had on this correlation. We employ econometric regressions, with annual data covering the period 1980-2014, to enable an analysis of the dependence between taxes and business cycles, both before and after the introduction of balanskravet.

Inledning: När ett aktiebolag behöver nytt kapital de bland annat välja att utföra en nyemission. Enligt en stor del av den tidigare forskningen tas dessa emot på marknaden på ett negativt sätt. Resultatet blir ofta en nedgång i aktiekursen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en offentlig tillkännagivande om en kommande nyemission påverkar ett företags aktiekurs. Dessutom studera om det finns några skillnader beroende på marknadens konjunktur samt branschtillhörighet.Metod: Då vi mäter en specificerad händelse har vi utfört en eventstudie. Den insamlade datan är av sekundär natur och har under arbetets gång samlats in systematiskt.

Syfte: Syftet med studien är att utreda hur stora svenska, finska och danska börsnoterade företag behandlar den immateriella tillgången goodwill. Som delsyfte skall vi undersöka om det finns ett samband mellan hur dessa börsnoterade företag behandlar en eventuell nedskrivning av goodwill vid ett VD-byte, typ av bransch samt vilken revisionsbyrå som företaget använder sig av.Metod: För att lyckas svara på syftet granskas företagens årsredovisningar. För att få ett brett spann på studien kommer samtliga företags årsredovisningar mellan åren 2005 ? 2009 att granskas. Det vi tittar på i balansräkningarna är framförallt hur goodwillposten har utvecklats.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur företags kapitalstruktur förändras i bygg- och verkstadsbranschen i Sverige under konjunkturcykler. Metod: Uppsatsen är en abduktiv studie i bygg- och verkstadsbranschen. Genom data om konjunkturen och från bolagens årsredovisningar har vi gjort en regressionsanalys som beskriver hur företagen agerar. Teoretiska perspektiv: De teorier vi arbetat utifrån är både allmänna kapitalstrukturs-teorier och resultat från tidigare studier. Dessa behandlar riskfördelning, skatteaspekter och finansieringsalternativ.

Syftet är att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion.Studien antar främst en kvantitativ ansats i de två första delarna, nyckeltalsanalysen och buffertsimuleringen men även en kvalitativ ansats antas i den tredje delen, intervjuer. Studien utgår från teorierna om Basel I och Basel II, nyckeltalsteori samt från tidigare forskning.Resultatet i studien består av nyckeltalanalys och simulering av åtta, i Östersjöregionen verksamma, bankers nyckeltal och buffert under 21 år samt sex djupintervjuer med representanter för såväl banker som regulatorer. SlutsatserAtt det inte finns något samband mellan Baselregleringens kapitaltäckning och bankernas risk eller konjunktur, att riskvägningen tenderar till att vara godtycklig och har större påverkan på buffert än Baselregleringens kapitaltäckning samt att mer transparens behövs i bankerna tyder på att Baselregleringens kapitaltäckningskrav i mycket liten utsträckning visar Östersjöregionens storbankers faktiska risk..

Finanskrisen som förändrade hela världens ekonomiska situation kom till Sverige under hösten 2008. Media har ägnat krisen stor uppmärksamhet och som följd har en stor osäkerhet skapats och flertalet människor känner sig inte lika ekonomiskt trygga längre. Osäkerheten kan i sin tur ha lett till att människors konsumtion förändrats. Enligt nyhetsartiklar har detaljhandelsföretag påverkats i olika stor omfattning av finanskrisen och den lågkonjunktur som råder. Oavsett konjunktur är varulager en stor post hos detaljhandelsföretag och det är viktigt att den värderas på ett rättvisande sätt. Förutom värderingen måste företagen även se till att ha en bra balans mellan att kunna möta kundernas efterfrågan och samtidigt hålla kostnaderna nere.

Syfte: Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek.Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små fondbolag.

Bakgrund: Personalomsättning har traditionellt setts som något negativt som bör minimeras. Under senare år har det dock framkommit att även en för låg personalomsättning kan vara negativt för ett företag. I denna studie utreds vilka effekter som följer av personalomsättning på olika nivåer, och vad som är en optimal personalomsättning. Vidare undersöks hur företagens personalomsättningsstrategier ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur personalomsättningens effekter påverkar de studerade företagens utformning av strategier i strävan efter en optimal personalomsättning.Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i empirin, vilken utgörs av totalt fyra intervjuer på två konsultbolag.Resultat: Studien visar att företagen ser nytt blod och nytänkande som de viktigaste positiva effekterna. En annan positiv effekt, som dock inte utnyttjas till fullo, är att f.d.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur två olika organisationer arbetar med strategisk HRM vid högkonjunktur respektive lågKonjunktur.Metod: För att besvara studiens syfte har vi valt att tillämpa en kvalitativ undersökningsmetod. I studien har både primärdata det vill säga intervjuer samt sekundärdata i form av årsredovisningar, årsöversikt, hållbarhetsredovisning och hemsidor använts.Slutsatser: Den första slutsatsen i denna studie är att Coca-Cola Drycker Sverige AB och TV4 AB ser på HRM som mycket betydelsefullt och att medarbetarna är en central tillgång som kan utgöra en konkurrensfördel. Den andra slutsatsen är att Coca-Cola Drycker Sverige AB inte använder olika HR-strategier vid olika konjunkturer. Emellertid upplever vi att de gör små förändringar i sitt HR-arbete i olika konjunkturer men att de ständigt följer de övergripande HR-strategierna. TV4 AB arbetar på olika sätt med HRM vid olika konjunkturer.

Nedgången bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att färre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och många redan utbildade hade svårt att hitta arbete. När konjunkturen vände för bara något år sedan, skapades ett motsatt förhållande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sätter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar är fortsatt lågt.Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns på marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se på hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal.

Fastighetsutveckling ? En studie i möjligheten till aktivering av dolda ytor i befintliga fastigheter. Syftet med denna uppsats är att utreda om fastighetsägare kan öka lönsamheten genom att aktivera dolda ytor i befintliga fastigheter. Uppsatsen är genomförd på ett induktivt vis. Uppsatsen baseras mycket på empiriska och egenupplevda observationer. Det empiriska materialet är inhämtat genom kvalitativa intervjuer från både fastighetsägare och myndigheter Det finns många åtgärder som kan göras för att förbättra fastigheters resultat och aktivt höja lönsamheten i dag.