Stress hör till vårdpersonalens vardag och talangen att hantera stress är en lämplig egenskap för ett bra vårdarbete. Undersökningens syfte var att beskriva hur utländska läkare upplever stress på arbetsplasten i sammanhang med språkbarriärer, kommunikationssvårigheter och kulturskillnader samt hur dessa svårigheter påverkade deras arbetsförande och privatlivet. Via sju intervjuer granskades läkares tankar, kunskaper och upplevelser och resultatet visade att dålig kommunikation och okunskap från patienter och kollegor hade en negativ påverkan på stressnivån i arbetet. Medan otillräckliga språkkunskaper i svenska uppfattades som ett stort hinder av informanterna. Resultatet visade även att socialt stöd och hjälp från kollegor och ansvariga chefer saknades vilket påverkade informanternas privatliv i form av försämrat självförtroende och minskad energi under ledig tid.

Mobbning i arbetslivet är ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket beräknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade år 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillämpade åtgärder mot mobbning på arbetsplatser, med fokus på respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

Blandstad är ett begrepp som används frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det är en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska återkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande är de skyddsavstånd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser ändrats från tidigt 1800-tal fram till idag.

Människors livsmönster är idag inte lika förutsägbara som förr, ålder kön och klass är inte det enda som styr våra livsval längre vilket gör det svårare att planera utifrån sådana parametrar. Det skapas nya gemenskaper på nya grunder när den digitala tekniken gör det möjligt att kommunicera oberoende av geografisk närhet. Samtidigt är folk mer benägna att flytta, dels för att studera eller hitta nya arbetsplatser men också för att upptäcka nya saker och utveckla sig själva. Att världen är föränderlig är i sig inget nytt, men globaliseringen, informationssamhället och den ökade konkurrens som de medför, leder till ett ökat behov för platser/regioner att faktiskt anpassa sig till de nya villkor som förändringarna medför och visa att man innehar attraktivitet. Att ha visioner och strategier som skapar förutsättningar för människors varierande livsstilar och livsmönster, samt att marknadsföra och kommunicera detta såväl inåt som utåt tycks bli allt viktigare..

Mobil teknologi integreras idag i allt högre grad med centrala stödsystem. Studien har undersökt vilka möjligheter som finns för fältservicetekniker att arbeta direkt i stödsystem, Service Management System (SMS), m.h.a. nya tekniker. Hur kan en bra mobil arbetsplats utformas? En enkätundersökning har utförts där 14 personer som arbetar som fältservicetekniker eller som servicechefer har deltagit.

 In this study were six respondents included, the study is a qualitative study, where unstructured interviews on the basis of a Case has been implemented. The study handles what previous research has handled about how to handle conflicts. Wahlström (2005) writes that conflicts is a part of life, required that we live in a social community. Conflicts are an essential part of social contexts, conflicts are also a movable process between people and there are always conflicts between people when all individuals have different wills, goals and ideas. The result shows that the strategies that are most common in this study is individual deliberations, class discussions or group deliberations.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

För närvarande pågår det en debatt om lagen om anställningsskydd, LAS, i Sverige. Kärnfrågan i debatten är, från företagens sida, möjligheten att kunna anställa och behålla kompetent personal. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur LAS kan påverka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller är problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gäller anställningsformerna samt underlätta för företagen att använda personliga skäl som grund för uppsägning.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Vid ett läkemedelsmissbruk hos en sjuksköterska kan den egna hälsa och patientsäkerheten påverkas negativt och detta kan leda till konsekvenser i relationen till patient och kollegor. Syftet med denna studie var att beskriva den kunskap som finns om läkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor. En integrerad litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes och den baserades på 13 vetenskapliga artiklar som besvarar fem frågeställningar. Resultatet visar att läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor är ett vanligare problem i jämförelse med icke hälso- och sjukvårdspersonal. Det är ofta patienterna som blir drabbade då sjuksköterskan som missbrukar läkemedel tar patienters läkemedel.

Syftet med vårt arbete är att utveckla en metod där barnen ges möjlighet att lära sig grundläggande matematiska begrepp på ett lustfyllt sätt i utemiljö. Fokus läggs på begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete på våra respektive arbetsplatser med våra barngrupper på en förskola och en särskola i nordvästra Skåne. Vårt arbete är ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlärning utomhus. Vi har använt oss av olika övningar och lekar för att träna matematiska begrepp tillsammans med våra respektive barngrupper i utemiljö.

I den allmänna debatten pratas och skrivs mycket om sjukfrånvaro och därefter om arbetsmiljö som en viktig bakomliggande orsak. Med tanke på senaste lagändringar angående sjukpenning i tidigt skede av sjukfrånvaron, som lägger större ansvar på arbetsgivarna kommer arbetsmiljön att uppmärksammas ännu mer. För att lyfta detta ämne yttterligare, har gjorts en studie på två olika arbetsplatser inom enheten ordinärt boende i socialförvaltningen i Luleå. Studien har kartlagt arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet som pågår i de här arbetsplatserna, med fokus på det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Syftet för undersökningen var att kunna genom en jämförelse av de här arbetsplatserna hitta brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och slutligen komma med förslag för förbättringar.

Individuella skillnader i strävan efter att öka självkänslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sårbarhet för stress. Denna studie fokuserar på betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) självkänsla för upplevd stress i hem/nära relationer respektive i arbetslivet. En enkätundersökning utfördes där 105 deltagare från olika arbetsplatser i åldrarna 23-65 år deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var även prediktorer medan CBSE inte hade någon effekt på upplevd arbetsstress.

Abstract Sofie Johansson (2009). Konflikter i förskolemiljö, en studie om barns och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med studien är att få en så bra bild som möjligt av hur konflikter upplevs och hanteras av barn och pedagoger på förskolan. I min undersökning utgår jag från tidigare forskning om konflikt och konflikthantering och utgår från följande frågeställningar: Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna i förskolemiljö? Hur resonerar barn och pedagoger kring konflikter och vilka strategier använder de för att lösa konflikter? Vilka känslor kopplar barnen ihop med konfliktsituationer finns det skillnader mellan könen? För att besvara frågeställningarna har jag används mig av kvalitativa forskningsmetoder så som barn och pedagog intervjuer och observationer. Resultatet tyder på att barn använder sig av följade strategier när de hanterar konflikter: går där ifrån, hämtar en pedagog eller försöker lösa konflikten verbalt.

Denna undersökning behandlar ett ämne som i samhället är väldigt aktuellt. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förändringar och med fokus på hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglädje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingår fyra informanter, alla arbetar inom äldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar på två olika arbetsplatser där dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förändringar. Resultatet visar att arbetsglädje för personalen är att ?vara glad på arbetet?, att tycka arbetet är ?roligt?, samt att känna att man gör någonting meningsfullt.