Sökresultat:
1013 Uppsatser om Konflikt och motsägelse - Sida 65 av 68
Externhandel och minskad klimatpÄverkan
I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgÄtt en omfattande strukturomvandling. FrÄn att ha Àgt rum i stÀdernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lÀgen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framvÀxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgÄng konstateras att bilismen inte bara krympte avstÄnden utan Àven skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpÄverkan. Dessa transportstrukturer stÄr i konflikt med miljökvalitetsmÄlet BegrÀnsad klimatpÄverkan, det miljökvalitetsmÄl som Regeringen anser Àr Sveriges högs prioriterade.
LÀrares tal om organisation av stöd till elever i svÄrigheter. En diskursanalytisk studie av en grupp lÀrares tal om ett förÀndringsarbete mot en skola för alla
Det övergripande syftet med studien Àr att studera vilka diskurser som framtrÀder hos lÀrare i talet om hur stöd till elever i svÄrigheter bÀst ska organiseras samtidigt som ett förÀndringsar-bete mot en skola för alla startas. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns nÄgon konflikt inom eller mellan diskurserna och om nÄgra diskurser dominerar över andra. Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angrepps-sÀttet som vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund. Inom den socialkonstruktionistiska ve-tenskapssynen finns ingen absolut kunskap om olika fenomen utan man talar istÀllet om ett sÀtt att presentera vÀrlden bland flera möjliga. NÀr vÀrlden förklaras utifrÄn ett socialkon-struktionistiskt perspektiv anvÀnds ofta diskursanalys.
LÀgger strandskyddet en död hand över Lysekil? ? om mottagandet av det utökade strandskyddet och dess förvÀntade effekter pÄ kommunens utveckling
Lysekils kommun har en minskande och Äldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmÄnaderna. UngefÀr hÀlften av bostÀderna stÄr tomma under stora delar av Äret. Turister och fritidsboende utgör en tillgÄng för kommunen i form av besöksnÀring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. SÄledes Àr inte fler fritidshus önskvÀrt utan snarare billigare bostÀder för Äretruntboende dÀr ett havsnÀra lÀge inte Àr prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet Àr till för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna och att skydda viktiga miljöer för vÀxter och djur (SFS 1998:808). LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet frÄn generellt 100 meter till 300 meter lÀngs den bohuslÀnska kusten.
Ăr god redovisningssed fortfarande god sed?
SammanfattningBokföringsnÀmnden (BFN) Àr en statlig myndighet under regeringen som Àr statens expertorgan pÄ redovisningsomrÄdet. De ansvarar för att frÀmja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrÄn praxis. Redovisningen har dock gÄtt frÄn att ha styrts utifrÄn principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. PÄ senare tid har nÀmligen BFN antagit en ny strategi genom att utfÀrda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillÀmpa frÄn 2014.Problematiken Àr att BFN inte har nÄgon föreskriftsmakt utan endast fÄr ge ut allmÀnna rÄd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstÄr en konflikt bÄde gÀllande hur reglerna skall tolkas samt vad som gÀller juridiskt.VÄrt syfte Àr att förstÄ hur de kommande regelverken frÄn bokföringsnÀmnden uppfattas samt hur de kommer att pÄverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.
VÄldtÀkt mot barn eller sexuellt utnyttjande av barn. En komplicerad grÀnsdragning - En utvÀrdering av rÀttstillÀmpningen av den nya sexualbrottslagstiftningen
GuantanamofÄngarnas status - abstractSyftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.
FN-stadgan och EuroparÀtten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mÀnskliga rÀttigheterna betrÀffande genomförandet i EU av sÀkerhetsrÄdets resolutioner om intelligenta sanktioner
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Leopardens underarter och konflikten med mÀnniskan
Leopard (Panthera pardus) rÀknas som ett av de fem stora kattdjuren inom slÀktet Panthera, och Àr den art av de vilda kattdjuren som har störst geografisk spridning i vÀrlden. Med avstÄnd som strÀcker sig frÄn Afrika i vÀst och delar av Ryssland i öst, Àr det inte sÄ konstigt att flera skilda underarter uppstÄtt. Som helhet Àr arten leopard klassad som nÀra hotad av IUCN, International Union for Conservation of Nature, men flera av dess nio underarter Àr starkt eller akut hotade. Genom litteraturstudier och statusrapporter frÄn IUCN ges i denna undersökning en kort sammanfattning av hur distributionen av leopardens underarter ser ut i vÀrlden, samt vad som utgör deras största hot mot en fortsatt överlevnad. Generellt sett har leoparden mÄnga egenskaper som talar för en positiv framtid.
?Bara man gör det man ska? - ?Det handlar ju om att ge och ta? : En kvalitativ studie om privata angelÀgenheter pÄ arbetsplatser
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.
Externhandel och minskad klimatpÄverkan
I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgÄtt en omfattande
strukturomvandling. FrÄn att ha Àgt rum i stÀdernas centrum har den
lokaliserats till allt mer perifera lÀgen - en trend som resulterat i de
externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen
spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns
omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framvÀxt
och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens
litteraturgenomgÄng konstateras att bilismen inte bara krympte avstÄnden utan
Àven skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende
transportstrukturer och negativ klimatpÄverkan. Dessa transportstrukturer stÄr i
konflikt med miljökvalitetsmÄlet BegrÀnsad klimatpÄverkan, det
miljökvalitetsmÄl som Regeringen anser Àr Sveriges högs prioriterade.
Vad som kan dölja sig bakom Gemensam vÄrdnad och barnets bÀsta : Om det konfliktfyllda förÀldraskapet ur separerade fÀders perspektiv
Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.
AffÀrskultur : HÄllbar utveckling genom effektiv kommunikation
Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.
TaoÂŽs gyllene blomma
Syftet med arbetet Àr att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehÄll och funktion samt introducera tvÄ olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsÀtt. De generella frÄgorna jag har stÀllt mig Àr följande: Vad Àr textens innehÄll? PÄ vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka Àr de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer?Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett vÀsterlÀndskt sprÄk Är 1928. Han har bÄde översatt och kommenterat bl. a.
Planering och kontrovers
Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att pÄverka markanvÀndningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhÄllande till ursprunglig vision frÄn initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka pÄ och styra planprocessen samt lÀnsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktÀr i Linköping, VÀstervik och Göteborg. Med en teoretisk utgÄngspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsÀtter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. PÄ sÄ vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstÄr, hur de kommit till uttryck och hur de pÄverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts.
stadens vÀrden : en studie av mötet mellan den historiska, nutida och framtida staden
I takt med att samhÀllets vÀrderingar förÀndras Àndras ocksÄ synen pÄ stadens historiska, nutida och framtida vÀrden. Hur den rÀtta avvÀgningen görs mellan dessa vÀrden Àr nÄgot som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förÀndring och utveckling. En avvÀgning mÄste ske pÄ ett sÄdant sÀtt att stadens alla vÀrden fÄr plats och syns. VÀrdena mÄste i sin tur vÀvas samman till en helhet. Det gÀller dÄ att ha en god kunskap vad gÀller staden historia och nuvarande identitet men ocksÄ var staden kommer att befinna sig i framtiden.
stadens vÀrden - en studie av mötet mellan den historiska, nutida och framtida staden
I takt med att samhÀllets vÀrderingar förÀndras Àndras ocksÄ synen pÄ stadens
historiska, nutida och framtida vÀrden. Hur den rÀtta avvÀgningen görs mellan
dessa vÀrden Àr nÄgot som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens
förÀndring och utveckling. En avvÀgning mÄste ske pÄ ett sÄdant sÀtt att
stadens alla vÀrden fÄr plats och syns. VÀrdena mÄste i sin tur vÀvas samman
till en helhet. Det gÀller dÄ att ha en god kunskap vad gÀller staden historia
och nuvarande identitet men ocksÄ var staden kommer att befinna sig i
framtiden.