Sökresultat:
1013 Uppsatser om Konflikt och motsägelse - Sida 57 av 68
Breda Ledare : eller snÀv representation?
Denna studie behandlar framstÀllningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgÄr frÄn ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingÄr i den bild som framstÀlls. Med avseende pÄ ledarbegreppet bidrar framstÀllningen av ledare i media till att skapa förestÀllningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara.Studien avgrÀnsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie Àr en innehÄllsanalys samt textanalys av tidskriftens innehÄll i form av texter och bilder.Resultatet av denna studie visar att den framstÀllda bilden Àr relativt snÀv.
MÄl och metoder i svensk sÀkerhetspolitik : Policykoherens i Ett anvÀndbart försvar
Propositionen Ett anvÀndbart försvar frÄn 2009 innebar ett slutgiltigt brott med den gamla idén om alliansfrihet och neutralitet ? ersÀttningen blev vad som kommit att kallas en ?solidaritetstrategi?. Parallellt med denna strategiska omlÀggning har omfattande förÀndringar skett pÄ andra omrÄden inom sÀkerhetspolitiken, bl.a. i det att vÀrnplikten i praktiken avskaffats. Dessa olika reformer sammanfaller förvisso i tid, men de kausala sambanden Àr inte sjÀlvklara.
?Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt?? : ? en analys av SVT:s inramning av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram frÄn 1980-talet till 2014.
NÀr SVT i början av 2014 sÀnde programserien Fittstim � min kamp med frÄgestÀllningen Har feminismen spÄrat ur? orsakade detta svallvÄgor av upprörda kÀnslor i sÄ vÀl traditionella som sociala medier. MÄnga ansÄg frÄgeformuleringen problematisk, dÄ feminismens mÄl Àr jÀmstÀlldhet mellan könen och dÄ Sverige Àn i dag Àr lÄngt ifrÄn att ha uppfyllt de jÀmstÀlldhetspolitiska mÄlen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en Äterblick i SVT:s debatthistoria fann vi Àven liknande frÄgestÀllningar som Har jÀmstÀlldheten gÄtt för lÄngt? och Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt? Detta kan pÄstÄs anmÀrkningsvÀrt sett till public service-sÀndningstillstÄnd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande.Syftet har dÀrför varit att analysera inramningen av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram sÀnda i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som prÀglat diskursen över tid samt hur dessa i förlÀngningen kan tÀnkas pÄverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jÀmstÀlldhet och feminism.
Social interaktion genom Alternativ Kompletterande Kommunikation och teckensprÄk i förskolan
Denna studie handlar om sprÄkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag Àr förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner pÄ 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benÀmns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har ocksÄ problem med talet. Det kan bero pÄ olika saker, till exempel specifik sprÄkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvÀrvade hjÀrnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsÀttning/dövhet (Heister Trygg, 2003).
Fallet Arholma. Att förvÀrva, förÀdla eller att fördÀrva.
Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förÀndringsprocess inom fastighetsförvaltning, dÀr mÄnga inblandade intressenter deltagit. En stor frÄga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som bÄde skall ge avkastning och finnas till för allmÀnheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som Àr inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn pÄ utvecklingsarbetet och hur samordningen skett. Metod: Genom ett hermeneutiskt synsÀtt har jag samlat in primÀrdata frÄn kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. SekundÀrdata har inhÀmtats frÄn intressenternas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanstÀllda intervjuer har resultaten jÀmförts mellan teori och empiri med hjÀlp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats. Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mÄl, fÄ konflikter och god kommunikation.
Animaliska livsmedel i skolundervisningen : LÀrares resonemang kring kostrelaterad undervisning i Idrottoch hÀlsa, Biologi och Hem-och konsumentkunskap
Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlÀrarnas lÀromedel förhÄller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger pÄ halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelÀrare; tvÄ lÀrare undervisar i Idrott och hÀlsa, en lÀrareundervisar i Biologi och tvÄ lÀrare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har Àven genomförten lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrÄn en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i lÀromedlen varpÄ den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvÀrdigt alternativ.
Behandlingsresultat av smÀrtrehabilitering: ett patientperspektiv
InformationssĂ€kerhet Ă€r ett omrĂ„de som kommit att sĂ€ttas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har frĂ€mst tekniska lösningar för att skydda viktig information fĂ„tt uppmĂ€rksamhet, det Ă€r först pĂ„ senare tid som informationssĂ€kerhet har börjat uppfattas som ett komplext omrĂ„de som innefattar sĂ„vĂ€l tekniska, som organisatoriska och mĂ€nskliga faktorer. För att efterstrĂ€va en god informationssĂ€kerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete lĂ€ggas pĂ„ att utveckla informationssĂ€kerhetspolicys och sĂ€kerhetsansvariga mĂ„ste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anstĂ€llda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anstĂ€lldas efterlevnad av informationssĂ€kerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser avspeglar sig inom tvĂ„ vĂ„rdverksamheter i Landstinget i Ăstergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts dĂ€r sĂ„vĂ€l observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att sĂ€kerhetsmedvetandet och efterlevnaden av sĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inom de undersökta organisationerna Ă€r tĂ€mligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.
VÀger vinstincitamentet tyngst inom lÀkemedelsindustrin? : - En kvalitativ studie om lÀkares uppfattningar av lÀkemedelsindustrins största drivkraft
SammanfattningLÀkemedelsindustrins mission Àr att förlÀnga mÀnniskoliv samt bota sjukdomar. MÀnniskans hÀlsa Àr det som Àr i fokus, enligt lÀkemedelsindustrin. Det uppfattas dock rÄda en viss konflikt huruvida lÀkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat pÄ att dubbelt sÄmycket pengar finansierar marknadsföringen jÀmfört med forskning och utveckling, i syfte att sÀlja mer lÀkemedel. LÀkemedel somliga lÀkare ifrÄgasÀtter om de ens behövs pÄ marknaden.
FrÄn konflikt till krig : Arbetarbladets rapportering frÄn det spanska Inbördeskriget
LÀsförstÄelsen bland svenska 15- Äringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmÄl, respektive som andrasprÄk. För att förÀndra en liknande trend som fanns i Australien pÄ 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebÀr en parallell utveckling mellan sprÄk- och Àmneskunskaper och bygger pÄ tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lÀrande. Tanken med arbetssÀttet Àr att samtidigt som eleverna lÀr sig Àmnet lÀr de sig Àven det Àmnesspecifika sprÄket och pÄ sÄ sÀtt fÄr alla elever samma förutsÀttningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgÄngspunkterna visar att en explicit undervisning om sprÄk Àr nödvÀndigt eftersom alla skolans Àmnen har ett specifikt sprÄk och att lÀra sig det Àmnesspecifika sprÄket utan hjÀlp kan vara som att lÀra sig ett helt nytt sprÄk utan hjÀlp. Forskning visar Àven att lÀrare anser att en undervisning om sprÄk i skolan Àr viktig, men att det ÀndÄ Àr fÄ ÀmneslÀrare som för en explicit sprÄkundervisning, dÀrför undersöker detta arbete vilken attityd lÀrare pÄ olika grundskolor har till sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie Àr dessutom att utröna hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk undervisar med hjÀlp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jÀmfört med det traditionella sÀttet att undervisa om sprÄk, samt om de tror att genrepedagogiken Àr framtidens arbetssÀtt i sprÄkundervisning. Metoden som har anvÀnts i studien Àr semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet frÄn studien visar att samtliga intervjuade lÀrare Àr mycket positiva till arbetssÀttet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla sprÄket Àven blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.
Torö Stenstrand : Ett paradis för vÄgsurfare?
Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ăren som Ă€r belĂ€get pĂ„ en udde pĂ„ ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms lĂ€n. I slutet av 1970-talet kom vĂ„gsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var nĂ„gra lokala entusiaster som upptĂ€ckte platsen och sĂ„g att vĂ„gorna lĂ€mpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frĂ„gan om stranden bör vara helt tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten eller om de privata tomterna, som finns lĂ€ngsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha Ă€ganderĂ€tt av marken ner till vattnet.
"NÀr jag reser kommer miljön i andra hand" Den svenska 80-talistgenerationens uppfattningar om internationellt resande och miljöproblematiken
Den hÀr uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka uppfattningar kring internationellt resande och miljöproblematiken. Vidare har uppsatsen tvÄ delsyften som Àr att undersöka uppfattningar och kunskap om hÄllbarhet och turismens och det internationella resandets effekter pÄ miljön, samt att undersöka hur miljömedvetenhet och miljöansvar skiljer sig Ät beroende pÄ kontext, i vardagen och pÄ resa.Uppsatsen utgÄr frÄn teori inom tvÄ fÀlt; hÄllbar utveckling och hÄllbar turism, samt turistbeteende och miljöansvar. I den del dÀr hÄllbar utveckling och hÄllbar turism behandlas ges en bakgrund av begreppens utveckling och definitioner. Vidare fördjupas den miljömÀssiga dimensionen av hÄllbar turism och behandlar specifikt turismens globala miljöeffekter i form av klimatförÀndringar. I kapitlets andra del presenteras teori kring konsumentbeteende inom turism och diskuterar Àven turisternas roll i miljöproblematiken.Uppsatsens empiriska del utfördes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med tio respondenter frÄn den svenska 80-talistgenerationen och som tillhörde en medelrörlig grupp som har rest utomlands minst tvÄ gÄnger under det senaste Äret.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet om resandets negativa effekter pÄ miljön, men att detta inte har nÄgon större pÄverkan pÄ beslut om var och hur man vÀljer att resa.
UppÄtpuffar och nedÄtpuffar
Studiens övergripande syfte var att studera och jÀmföra hur tvÄ olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna pÄ skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas arbete med de olika metoderna pÄ skolan?Studien tar sin utgÄngspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer gjorts för att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna.Fyra intervjuer gjordes med lÀrare pÄ skolan, tvÄ lÀrare som arbetade med Projekt Charlie och tvÄ lÀrare som arbetar med Gruppen som grogrund. I bÄde Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lÀrarna pÄ skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.
Termisk komfort hos sÄgskyddsutrustning - Om sÄgskyddstextilens inverkan pÄ komforten i sÄgskyddsplagg
Det hÀr examensarbetet om 15 högskolepoÀng behandlar sÄgskyddstextilens bidrag till komfortnivÄn i sÄgskyddsplagg. Personlig skyddsutrustning krÀver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta stÄr i konflikt med en god komfortnivÄ. För sÄgskyddsutrustning liksom flera andra typer av skyddsutrustning Àr det frÀmst den termiska komforten som begrÀnsas. Det kan fÄ inverkar pÄ bÄde arbetsförmÄga och hÀlsa för anvÀndaren, sÄ att utrustningen inte bara höjer sÀkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mÀtbar termisk komfort har studerats genom att ett urval av varptrikÄvaror avsedda att anvÀndas som sÄgskydd testats avseende komfortegenskaperna ÄngmotstÄnd, luftgenomslÀpplighet och vÀtskeledningsförmÄga.
Successiv vinstavrÀkning: ur ett kapitalmarknadsperspektiv
Det finns ingen enhetlig syn inom redovisningsteorier pÄ vad som utgör redovisningens huvudsakliga syfte. UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att redovisningen Àr ett sprÄk och kommunikationsmedel för kapitalmarknadens aktörer. För att redovisningen ska uppnÄ en rÀttvisande bild av ett företags stÀllning och resultat krÀvs att informationen uppfyller ett antal kvalitativa egenskaper. Dessa egenskaper Àr relevans, tillförlitlighet, jÀmförbarhet och begriplighet. Vid projekt som strÀcker sig över flera redovisningsperioder, sÄ kallade pÄgÄende arbeten, uppkommer ett vÀrderingsproblem dÄ realisationsprincipen och försiktighetsprincipen kommer i konflikt med matchningsprincipen.
Skönhetens vÀktare : om Axess och deras lÀngtan efter skönhet i konsten
Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade tvÄ infekterade kulturdebatter Ären 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gÄtt förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rÄdande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för lÀnge varit ett kriterium för god konst och de föresprÄkade dÀrför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hÄrt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt.Men vad var det som var sÄ provokativt med Axess alternativa konstideal? För att fÄ en förstÄelse för detta, krÀvs en ingÄende analys av dessa artiklar, vilket Àr vad denna uppsats gör.