Sökresultat:
1013 Uppsatser om Konflikt och motsägelse - Sida 58 av 68
AnvÀndandet av revisionsberÀttelsen utifrÄn revisorernas perspektiv
RevisionsberĂ€ttelsen Ă€r ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och inÂtressenterna. DagensrevisionsberĂ€ttelse Ă€r vĂ€ldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill utÂvidga informationsinnehĂ„llet irevisionsberĂ€ttelsen vilket revisorerna Ă€r kritiska till eftersom detta skulleinnebĂ€ra mer ansvar och mer att stĂ„ till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberĂ€ttelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisionsÂberĂ€ttelsen intressantare genom att betygsĂ€tta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning.
Stadsrum istÀllet för trafikrum: Strukturella och rumsliga förutsÀttningar för en hÄllbar stadsmiljö i de centrala delarna av Teg i UmeÄ
Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.
?Konflikter? skitjobbigt? En kvalitativ uppsats om konflikter och konflikthantering pÄ en kvinnoanstalt
VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att belysa konfliktsituationer och hur dessa hanteras pÄ den slutna avdelningen pÄ Sagsjöanstalten. DÄ kriminalvÄrdens klienter har en begrÀnsad möjlighet att dra sig undan och vara privata och inte har möjlighet att ta kontakt och kommunicera fritt med omvÀrlden tror vi att dessa speciella omstÀndigheter kan göra det svÄrare att hantera konfliktsituationer samt att fler konfliktfyllda situationer kan uppstÄ. Att hantera konflikter tillhör vardagen dÄ konflikter uppstÄr i allt mÀnskligt samspel. Hanterar man konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt kan detta fungera stÀrkande för individen dÄ man bygger sin sjÀlvkÀnsla. Utvecklas konflikten dÀremot till en destruktiv konflikt kan individen uppfatta det som ett personligt nederlag och det leder oftast till ett negativt handlande.Studien bygger pÄ 10 intervjuer som Àr utförda pÄ klienter och personal.
Erfarenheter och uppfattningar om hÀlsoundersökningen bland asylsökande i Uppsala lÀn
InformationssĂ€kerhet Ă€r ett omrĂ„de som kommit att sĂ€ttas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har frĂ€mst tekniska lösningar för att skydda viktig information fĂ„tt uppmĂ€rksamhet, det Ă€r först pĂ„ senare tid som informationssĂ€kerhet har börjat uppfattas som ett komplext omrĂ„de som innefattar sĂ„vĂ€l tekniska, som organisatoriska och mĂ€nskliga faktorer. För att efterstrĂ€va en god informationssĂ€kerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete lĂ€ggas pĂ„ att utveckla informationssĂ€kerhetspolicys och sĂ€kerhetsansvariga mĂ„ste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anstĂ€llda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anstĂ€lldas efterlevnad av informationssĂ€kerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser avspeglar sig inom tvĂ„ vĂ„rdverksamheter i Landstinget i Ăstergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts dĂ€r sĂ„vĂ€l observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att sĂ€kerhetsmedvetandet och efterlevnaden av sĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inom de undersökta organisationerna Ă€r tĂ€mligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.
Fostran i skolans verksamhet : LĂ€rares upplevelser kring fostran
Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.
Bli mer för fler : Hur ett varumÀrke kan utvidgas utan att förlora sin image
Examensarbete i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i VÀxjö, Marknadsföring, 2FE07E, VT2010Författare: Jenny Andersson, Emma Johansson, Therése MalmqvistHandledare: Sarah PhilipsonFöretagets kontaktperson: Christer OlssonTitel: Mer för fler ? Hur ett varumÀrke kan utvidgas utan att förlora sin imageBakgrund: Under senare Är har varumÀrkesutvidgning blivit en vanlig strategi för att lansera nya produkter och nÄ nya mÄlgrupper. Norrgavel Àr ett svenskt möbelföretag som stÄr inför utmaningen att göra just detta för att kunna bli mer för fler. Trots att de vill nÄ en ny mÄlgrupp Àr de mÄna om att de kÀrnvÀrden som varumÀrket bygger pÄ inte ska frÄngÄs och att kundernas uppfattning om varumÀrket, dess corporate image, inte ska förloras.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera hur ett varumÀrke med en tydlig corporate identity kan utvidgas utan att förlora sin image. AvgrÀnsningar: Uppsatsen Àr avgrÀnsad till varumÀrken med en tydlig corporate identity.
Egen dator finnes - Kan resa : En diskursanalys av 1:1 initiativ i gymnasieskolan
Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.
Empati i förskolans vardag - En kvalitativ studie om hur pedagoger stödjer barns utveckling av empati
Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmÄgan att sÀtta sig in i en annan mÀnniskas situation, genom att kÀnna igen kÀnslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmÄga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling Àr det viktigt att personalen ger stöd i de kÀnslomÀssiga situationer som sker pÄ förskolan. Det Àr ocksÄ viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra mÀnniskor.
Kunskapens kÀlla : Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation
AbstractFörfattare: David StigsonTitel: Kunskapens kÀlla ? Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08Handledare: Per DannefjordExaminator: Eva FasthAntal sidor totalt: 42VÀxjö universitet, Institutionen för samhÀllsvetenskapOsÀkerhet kring omvÀrldens beskaffenhet och samhÀllets utveckling Àr nÄgot som sÄvÀl individen som grupper i samhÀllet upplever. Företag och andra organisationer anvÀnder omvÀrldsanalys som ett redskap för minskad osÀkerhet kring hur deras omvÀrld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvÀrldsanalys.Syftet med studien Àr att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det pÄverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material.
?Som ett tecken pÄ utsidan av vad som pÄgÄr pÄ insidan? Om upplevelsen av anorexia nervosa och hur sjuksköterskan kan hjÀlpa.
Litteraturstudiens syfte var att fÄ en fördjupad förstÄelse för personer med anorexia nervosa och hur de upplevde sjukdomen, att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda dessa patienter och vad som varit betydelsefullt i omvÄrdnaden. I bakgrunden presenterades en introduktion till Àmnet och tog bland annat upp vad det innebar att ha sjukdomen. Att leva med anorexia nervosa Àr en livsstil med stÀndigt kontrollbehov och en förvrÀngd kroppsuppfattning. I bakgrunden beskrevs Àven hur vÄrden sÄg ut vid anorexia. Bland annat var det av betydelse att skapa förtroende för att bygga en terapeutisk relation.
Media i konflikter : den andra fronten
Ett livligt debatterat Àmne Àr huruvida det var pÄ grund av media som USA förlorade Vietnamkriget. Denna diskussion har skapat ett förhÄllningssÀtt mellan försvarsmakter och media vÀrlden över. Ett förhÄllande dÀr journalisterna hÀvdar att medborgarna har rÀtt att veta och militÀren hÀvdar att soldaten har rÀtt att leva. Vidare tar de stora vÀrldsledarna stora mÄtt och steg i syfte att sÀkerstÀlla att hemmaopinionen Àr positivt instÀlld till deras gÀrningar. NÀr Saddam Hussein planerade att anfalla Kuwait och i dennes bedömning av omvÀrldens reaktion, lÀgger han stor vikt vid hur eventuella intervenerande nationers hemmaopinion skulle inverka pÄ deras deltagande.
Han har öppnat pÀrleporten: En studie av FrÀlsningsarméns implementering av ny informations- och kommunikationsteknik
Majoriteten av dagens moderna organisationer har implementerat nÄgon form av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin verksamhet. MÄnga ideella organisationer tillÀmpar ocksÄ denna teknik, dock skiljer sig förutsÀttningarna för dessa organisationer. Eftersom IKT Àr en kostsam investering Àr det av vikt att det leder till önskade effekter. Flera olika faktorer pÄverkar anvÀndandet och effektiviteten, att tekniken finns att tillgÄ medför inte per automatik att kommunikationen Àr tillfredstÀllande.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ny informations- och kommunikationsteknik har implementerats i en ideell organisation. Studien inriktar sig pÄ en fallstudie av hur FrÀlsningsarmén har implementerat dessa tekniker i sin verksamhet.
Reparativ rÀttvisa inom medling vid brott: kan förlÄtelse uppnÄ en lÀkande effekt?
Huvudsyftet med detta arbete var att utreda innebörden av reparativ rÀttvisa och förlÄtelse inom medling vid brott. Arbetet skulle Àven utreda hur medling vid brott kan underlÀtta bearbetningen av den kriminella handlingen för de berörda parterna. Vidare skulle arbetet förklara vilka psykiska och fysiska följder som kan uppstÄ pÄ grund av en kriminell handling som har drabbat den brottsutsatte. Uppsatsen bygger frÀmst pÄ en rÀttsvetenskaplig utredning vilken grundas pÄ litteratur gÀllande medling vid brott, reparativ rÀttvisa och förlÄtelse. Arbetet behandlar frÀmst hur reparativ rÀttvisa pÄverkar de berörda parterna samt förlÄtelsens innebörd vid medling vid brott.
Unionsmedborgarskapet och rÀtten till socialt bistÄnd
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Pratar vi mobbning eller? - AnstÀlldas syn pÄ begreppen mobbning och krÀnkande sÀrbehandling samt pÄ hur psykosociala missförhÄllanden pÄ arbetsplatsen bör förebyggas
Denna studie hade tvÄ syften. Det första syftet var att undersöka hur anstÀllda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och krÀnkande sÀrbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anstÀllda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/krÀnkande sÀrbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs.I denna studie har vi i första hand utgÄtt ifrÄn Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gÀllande förebyggande arbete vad det gÀller missförhÄllanden i den psykosociala arbetsmiljön.Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anstÀllda inom vÄrdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frÄgor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys.