Sök:

Sökresultat:

1013 Uppsatser om Konflikt och motsägelse - Sida 51 av 68

"En för alla, alla för en": en litteraturstudie om funktionell mÄngfald och lÀrande i produktutvecklingsteam

MÄnga organisationer anvÀnder sig idag av produktutvecklingsteam som Àr en form av tvÀrfunktionellt team. De anvÀnds dÀrför att det har visat sig ge givande resultat för organisationen, med utgÄngspunkt frÄn innovation. Hur givande Àr teamen i lÀrosynpunkt för individerna i teamet? Med denna frÄga som utgÄngspunkt startade min studie. DÄ det redan fanns rikligt med litteratur kring bÄde mÄngfald och lÀrande i team, men lite litteratur som sammanbinder dem, sÄg jag det som en utmaning att försöka göra just det.

?Nej, den ?r min!?

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Barns uttryck av kÀnslor och kroppssprÄk i förskolan : En observationsstudie om interaktion mellan flickor, pojkar och pedagoger

Children ?s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien Àr att undersöka hur flickor, pojkar och pedagoger interagerar medvarandra genom kÀnslor och kroppssprÄk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochpedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frÄgestÀllningen som ska besvaras i studien Àr hur uttrycker flickor och pojkarkÀnslor och kroppssprÄk i förskolans verksamhet. Den andra frÄgestÀllningen som skabesvaras Àr hur bemöter pedagoger flickor och pojkars kÀnslor och kroppssprÄk iförskolans verksamhet.

ETIK I PRAKTIKEN: HUR ETISKA OCH ORGANISATORISKA FAKTORER P?VERKAR SJUKSK?TERSKANS OMV?RDNADSARBETE VID PALLIATIV V?RD AV BARN En litteratur?versikt

Bakgrund: Vid palliativ v?rd uppkommer etiska dilemman, speciellt vid palliativ v?rd av barn eftersom man m?ste ta h?nsyn till barnets ?lder och mognad i relation till patientens r?tt till delaktighet och autonomi, samt f?r?ldrars ?nskan. Sjuksk?terskan har i sin yrkesroll ett ansvar att v?rna om patientens r?ttigheter och autonomi. Etiska dilemman uppkommer d? flera etiska v?rderingar st?r i konflikt med varandra.

Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? : En fallstudie av en kommunal verksamhet

Sammanfattning      Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begrĂ€nsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hĂ„rdare Ă€n tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmĂ€rksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmĂ„n för bland annat elevers hĂ€lsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begrĂ€nsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintĂ€kter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.

FrÄn F till A : En ny betygsskala för grundskolan

I föreliggande uppsats jÀmförs karaktÀrsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrÄn frÄgorna: vad talas det om och vad talas det inte om nÀr det gÀller: elevers prestation och motivation, utvÀrdering av skolan, tydlighet/ rÀttvisa, lÀrande/examination/undervisning samt urval? FrÄgorna stÀlls till de lÀsta texterna inom de valda diskurserna. LÀroplansteori har anvÀnts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala. JÀmförelsen av karaktÀrsdragen visar att bÄda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rÀttvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svÄrigheter att sprÄkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i bÄda diskurserna om en oro för ytinlÀrning och en större fokusering pÄ detaljer, Àven om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen.

Teambuilding - att bygga effektiva team pÄ kort tid : en kvantitativ studie om effekterna av teambuilding

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet pÄverkade ett arbetsteam.1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?2. Kan den upplevda kÀnslan av krav och kontroll förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?3. Kan kommunikationen inom ett team förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie dÀr bÄde interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkÀter med tvÄ veckors mellanrum. Deltagarna var frÄn tvÄ sÀljföretag i StockholmsomrÄdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sÄdan som pÄgick under en eftermiddag. EnkÀten innehöll bakgrundsfrÄgor (Älder, kön, tid pÄ företaget, osv.) och frÄgor om hur de tillfrÄgade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp.

Konflikthantering utifrÄn barns perspektiv i förskolan

Denna uppsats handlar om kuratorers kÀnslomÀssiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer pÄ Karolinska universitetssjukhuset i Solna och tvÄ frÄn Södersjukhuset intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. FrÄgestÀllningar handlar om vilka kÀnslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa kÀnslor. Intervjuguiden berör tvÄ omrÄden; svÄrigheter och möjligheter och hanterbarhet av kÀnslor.

Malnutrition hos barn med cancer; Nutritionsstöd och omvÄrdnad

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvÄrdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strÄlning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som pÄverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. NÀringsintaget försÀmrades ofta pÄ grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försÀmrades samt tillvÀxt och utveckling pÄverkades negativt. Olika sÀtt fanns för att upprÀtthÄlla gott nutritionsstatus.

GrÀnsdragningen mellan förhindra skatteflykt och förhindra förlust av skatteintÀker : TvÄ separata rÀttfÀrdigandegrunder med samma innebörd?

SammanfattningInom den direkta beskattningens omrÄde har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behÄllit sin behörighet men ska likvÀl beakta EU-rÀtten vid utövandet av denna behörighet. EU-rÀtten har dock fÄtt ett allt större inflytande pÄ den direkta beskattningens omrÄde genom bestÀmmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begrÀnsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna mÄste rÀttfÀrdiga en nationell bestÀmmelse som Àr i konflikt med etableringsfriheten för att fÄ tillÀmpa den och ofta Äberopas den principiellt accepterade rÀttfÀrdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det Àr dock inte ovanligt att nationella bestÀmmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintÀkter. Att förhindra förlust av skatteintÀkter Àr inte en accepterad rÀttfÀrdigandegrund dÄ den anses vara grundad pÄ rent ekonomiska intressen och sÄledes inte utgör ett tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset.

Konflikthantering i samband med införandet av ett affÀrssystem

Kraven frÄn omvÀrlden att organisationer skall högprestera Àr ett faktum och de trappas upp varje dag vilket innebÀr att behovet av förÀndringar i verksamheten stÀndigt finns pÄ ledningens agenda. FörÀndringar innebÀr enligt Ahrenfelt och Berner (1992) alltid en konflikt och mÄnga mÀnniskor har inte förmÄgan att se möjligheterna istÀllet för hoten. Mastec AB Àr en industrigrupp, bestÄende av sju dotterbolag, inom metall och plast med huvudkontor belÀget i Huskvarna. Koncernen har valt att implementera Microsoft Business Solution Navision pÄ alla dot-terbolag för att pÄ sÄ sÀtt skapa ett enhetligt affÀrssystem. I och med implementeringen har dock konflikter uppstÄtt.Syftet Àr, med utgÄngspunkt i konfliktteori, att undersöka vilka konflikter som kan uppstÄ i samband med införandet av ett affÀrssystem med anknytning till parallell affÀrsutveckling samt ge exempel pÄ hur dessa konflikter kan hanteras.Undersökningen pÄbörjades med en genomgÄng av lÀmplig litteratur inom konfliktteori.

Venture Capital : en studie om venture capitalbolag och dess Exitbeslut

En Venture Capital satsning innebÀr att en investerare satsar pengar i ett företag för att efter en tid kunna sÀlja sina andelar. Venture capital-bolagen specialiserar sig pÄ att gÄ in med aktivt affÀrsstöd (riskkapital och kompetens) till företag med utvecklingspotential oftast med ett tidsbegrÀnsat engagemang. Investeraren har redan vid begynnelse av investering en mÄlsÀttning att lÀmna och sÀlja sitt innehav, vilket benÀmns exit. Med exit menas det sÀtt pÄ vilket ledning och investerare kan likvidera den vÀrdetillvÀxt som uppkommit.Uppsatsens syfte Àr att undersöka och beskriva de drivkrafterna som ligger bakom olika former av exitstrategier. För att uppnÄ uppsatsens syften gjorde vi fallstudie med hjÀlp av kvalitativ undersökningsmetod.De teorier som tillÀmpades i uppsatsen var till att börja med de första viktiga stegen mot exiten nÀmligen investeringsbeslutet.

Emma Goldman : Mot en postindividualistisk teori om gemenskaper

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

Nytta VS Frihet. Vill eleverna verkligen g? ut?

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Hur skiljer sig nyhetsvÀrderingen pÄ Rapport och TV4Nyheterna? : En kvantitativ innehÄllsanalys av ett kommersiellt och ett ickekommersiellt nyhetsprogram.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nyhetsvÀrdering skiljer sig pÄ kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts Àr TV4Nyheterna och Rapport, SVT. SVT och TV 4 stÄr tillsammans för mer Àn 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sÀndning och Rapports 19:30-sÀndning. BÄda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sÀndningar med undantag för Rapports lördagssÀndning som Àr 15 minuter och TV4Nyheternas helgsÀndningar pÄ 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sÀndningen valdes var för att de har flest tittar.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->