Sökresultat:
1013 Uppsatser om Konflikt och motsägelse - Sida 42 av 68
Kulturens pÄverkan : Copingmönster vid hÀlsokriser
Det svenska samhÀllet blir alltmer mÄngkulturellt. I och med den ökade invandringen behöver hÀlso- och sjukvÄrd uppmÀrksamma kulturens betydelse för patienters hantering av sin sjukdom. Utan förstÄelse för individers kulturella vÀrderingar Àr det svÄrt för vÄrdpersonal att förstÄ hur individers copingmönster pÄverkas vid ohÀlsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kulturella hÀlsoövertygelser kan pÄverka mÀnniskors copingmönster vid ohÀlsa. Till resultatet anvÀndes 13 artiklar (elva kvalitativa, en kvantitativ samt en som var bÄde kvantitativ och kvalitativ) som granskades och analyserades.
Landhöjningens inverkan pÄ strandfastigheter
Landhöjning Àr en av orsakerna till att strandlinjerna i Sverige förÀndras markant. Strandfastigheter flyttas allt lÀngre frÄn vattnet med följd att det uppstÄr oklarheter för fastighetsÀgarna vad de egentligen har för rÀtt till den strand som inte lÀngre finns pÄ deras fastigheter. FastighetsÀgarna vet inte riktigt hur lÄngt deras fastigheter strÀcker sig och konflikter kan uppstÄ. Förutom de ÀganderÀttsliga frÄgetecknen finns ett flertal andra rÀttigheter med direkt anknytning till strÀnder exempelvis rÀtt till bÄtplats, badplats etc. Problemen som förÀndrade strandlinjer medför Àr mÄnga och det finns ingen tydlig lagstiftning som styr hur de ska lösas.
Konflikter pÄ fritidshemmet : En kvalitativ studie av fritidspedagogers uppfattningar om elevkonflikter
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter Àr nÄgot som uppstÄr dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lÀra sig hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt Àr vÀsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn pÄ konflikter pÄverkar resultatet av hur de hanteras och dÀrmed pÄverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir dÄ vÀsentligt dÄ de mÄste fÄ vara delaktiga för att fÄ chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna pÄverka.
Uppdragsbrev enligt den nya revisionsstandarden - Hur uppfattas uppdragsbrevet bland revisorer och firmatecknare?
Ăr det sĂ„ att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkĂ€nda revisorers uppfattning skiljer sig frĂ„n firmatecknares för de smĂ„ aktiebolagen, med avseende pĂ„ uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen pĂ„verkar.Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsĂ€tt och en deduktiv undersökningsansats. MĂ„lsĂ€ttningen var att hela tiden förhĂ„lla oss objektiva och pĂ„ ett öppet och oberoende sĂ€tt samla in kunskap.
Clas Ohlsons etablering i Norge : En fallstudie ur ett situationsanpassningsperpektiv
?When in Rome, do as Romans do?. Detta ordsprÄk myntades 387 e. Kr av St. Ambrose nÀr han uttryckte ?nÀr jag Àr i Rom fastar jag pÄ lördagar; nÀr jag Àr i Milano, gör jag inte det?.
Sjuksköterskors upplevelser av etiskt svÄra situationer vid vÄrd av patienter med palliativ diagnos: En litteraturstudie
Etiskt svÄra situationer uppstÄr mÄnga gÄnger i vÄrden av patienter med palliativ diagnos. Palliativ vÄrd beskrivs som en tidsbegrÀnsad process som vanligen bestÄr av en tidig fas som kan vara lÄng och en sen fas som Àr kort och som kan strÀcka sig frÄn nÄgra dagar upp till nÄgon mÄnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svÄra situationer i vÄrd av patienter med palliativ diagnos. Kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes för att analysera 14 vetenskapliga artiklar. Denna analys resulterade i fyra kategorier: Att hamna i konflikt; att kÀnna kontrollförlust och maktlöshet; att hantera betungande kÀnslor; och att ta stÀllning.
Naturresursernas roll i konflikten i östra Demokratiska Republiken Kongo : en analys av primitiv ackumulation och ackumulation genom frÄntagande
I Demokratiska Republiken Kongo (DRC) lever 71% (2006) av landets befolkning under fattigdomsgrÀnsen, trots att landet Àr kapabelt att producera 80% av vÀrldens diamanter och besitter stora reserver av mineralerna coltan, kassiterit och koppar. Förklaringen till detta Àr delvis att landet sedan 1996 plÄgats av en utdragen konflikt som Àn idag pÄgÄr i östra DRC. Milisgrupper har finansierat sina uppror mot regeringen i huvudstaden Kinshasa genom att illegalt exploatera östra DRC:s gruvomrÄden samt genom direkt assistans frÄn DRC:s grannlÀnder Uganda och Rwanda.
Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie dÀr jag velat belysa vilken roll utvinningen av naturresuser haft i konflikten sedan 1996. Jag har avgrÀnsat mig till östra DRC, dit konflikten och den illegala utvinningen begrÀnsat sig till sedan 1999. Begrepp som varit centrala i uppsatsen Àr Marx primitiv ackumulation och David Harveys ackumulation genom frÄntagande.
En av slutsatserna, att den illegala utvinningen av naturresuser framförallt fungerat som en ekonomisk kÀlla för milisgrupper i regionen instÀmmer med Rwandas president Paul Kagame som sagt att ?konflikten finansierar sig sjÀlv?.
Fri rörlighet för tjÀnster inom EU - Social dumping eller en harmonsierad arbetsmarknad?
Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare grÀnser för medborgare inom EU och ocksÄ ett flertal Àndringar i den svenska regleringen. Den hÀr uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjÀnster inom EU, med fokus pÄ EG-rÀtten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrÀtten pÄverkas av den fria rörligheten för tjÀnster. I uppsatsen utreder jag gÀllande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har ocksÄ koncentrerat mig pÄ förslaget till tjÀnstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. NÀra knutet till den fria rörligheten för tjÀnster Àr begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har vÀckt mycket uppmÀrksamhet under det senaste Äret pÄ grund av en konflikt gÀllande stridsÄtgÀrder, mellan utlÀndsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundlÀggande förbudet mot diskriminering pÄ grund av nationalitet.
Wikipedia i undervisning
Syftet med denna undersökning Àr att studera svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄll-ningssÀtt till Wikipedia och dÀrmed belysa en del av de utmaningar som skolan stÀlls inför det rÄ-dande medielandskapet. FrÄgestÀllningarna Àr inriktade pÄ lÀrares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lÀrarna anser att anvÀndningen av det fÄr sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot Wikipedia tas ocksÄ upp.
Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lÀrare, tvÄ svensklÀrare och tvÄ samhÀllsvetenskapslÀrare, frÄn en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lÀrarna resonerar kring det.
Lova guld eller gröna skogar : En översyn av av motstridigheter inom riksintressesystemet med fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material
Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.
Rysslands vertikala maktdelning 1991-2004
Denna uppsats syfte Àr att ta reda pÄ hur hur den vertikala maktdelningen har sett ut i Ryssland mellan 1991 fram till 2004. De frÄgestÀllningar som uppsatsen Àmnar besvara Àr hur den vetikala maktdelningen har sett ut under denna period samt om det ha funnits federalistiska och/eller enhetstaliga drag under denna tid. Det som framkommit gÀllande detta Àr att det vid Är 1991 rÄdde en inneboende konflikt mellan centrum och regionerna. Detta Àr ett federalistiskt drag. den hade att göra med att regionerna hade börjat krÀva mer sjÀlvstÀndighet frÄn centralmakten.
BrÄkiga pojkar och kÀnslosamma flickor : En kvalitativ studie om förskolepersonalens förestÀllningar kring genus
Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skapas och upprÀtthÄlls hos barn i ung Älder som gÄr i förskolan. Vi har valt att fokusera pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar för att analysera hur personalen talar med barnen, men Àven hur barnen kommunicerar i leken. TvÄ avdelningar pÄ samma förskola, som arbetar med barn i Äldrarna tre till fem Är, observerades och intervjuer utfördes med fyra förskolepersonaler. De centrala delarna i undersökningen Àr hur det biologiska könet upprÀtthÄller könsrollerna, och den konflikt som dÄ uppstÄr mellan de olikheter som det biologiska könet bÀr med sig och arbetet kring könsneutraliseringen. Undersökningen syftar Àven pÄ hur pojkar och flickor kategoriseras in i olika roller och hur dessa isÀrhÄlls och hur ojÀmlikheten upprÀtthÄlls, men ocksÄ hur den hierarkiska ordningen ser ut samt om dessa stereotypa könsroller gÄr att motverka.
SÀkerheten i polisbilen : SÀkerhetstÀnkande kring krockkudden och bilbÀltet
Som polisman i yttre tjÀnst tillbringar man mycket tid i tjÀnstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstÀnkta. Det hÀnder ocksÄ att fordonet anvÀnds för att preja en annan bil av vÀgen, inte sÄ vanligt men det hÀnder. Vidare har polisman en hel del utrustning pÄ sig som skall bÀras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med sÀkerhetsbÀltet i bilen, finns det risk för större skador pÄ grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.
Kvinna inför existensen : konflikten mellan existentialism och feminism i Inger Edelfedlts "Det hemliga namnet"
Med utgĂ„ngspunkt i de tvĂ„ generella riktningar som tidigare lĂ€sningar av Inger Edelfeldts romaner tagit ? dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhĂ€ver ett feministiskt perspektiv ? har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ?Det hemliga namnet? och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ?Det andra könet?. DĂ„ de tvĂ„ separata lĂ€sningarna av ?Det hemliga namnet?, som prövade romantextens överensstĂ€mmelse med de tvĂ„ ideologierna var för sig, korreleras med ?Det andra könet? framkommer att de tvĂ„ centrala punkter pĂ„ vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrĂ„n den franska existentialismen ? nĂ€mligen att mĂ€nniskan inte till varje pris MĂ
STE vÀlja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig dÄ mÀnniskor möts i generös ömsesidighet ? ocksÄ gÀller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska lÀsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg frÄn Sartres filosofi Àr ett resultat av hennes kvinnobefriande strÀvan: en feminism som hÀvdar att det Àr kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig sjÀlv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhÄllande till mannen, kan nÀmligen inte verka emot ojÀmstÀlldheten mellan könen.
Framkomlighet för cyklister : en jÀmförelse mellan policy och verklighet pÄ tvÄ platser i centrala Uppsala
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermÄliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstÄr dÄ cykeltrafikens förutsÀttningar förÀndras. FrÄgestÀllningen preciserade syftet genom att avgrÀnsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister.
För att svara pÄ min frÄgestÀllning valde jag att undersöka tvÄ vÀlanvÀnda platser dÀr cykelvÀgar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanstÀllde ett protokoll utifrÄn TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & VÀgverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende pÄ kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvÀmhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag Àven en observation pÄ var plats dÀr jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken Àr den del av arbetet som i högst grad svarar pÄ min frÄgestÀllning.
Resultatet visar att det uppstÄr konflikter pÄ de tvÄ undersökta platserna och att dessa kan hÀrledas till den fysiska miljöns utformning.