Syftet med denna studie var att få en inblick i vad som menas med konflikträdsla, vilka former konflikträdsla kan ta och vilka strategier konflikträdda använder sig av. I artiklar och litteratur används inte ordet konflikträdsla utan man talar om konfliktundvikande beteende. Denna undersökning har velat ta reda på om det bara är konfliktundvikande strategier konflikträdda använder sig av. Undersökningen utformades som en kvalitativ studie med sju halvstrukturerade djupintervjuer om ca 30 ? 80 min per intervju.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Vår studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hälsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i ämnet idrott och hälsa för år 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna inom ämnet idrott och hälsa för år 1-2?3.

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala.

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan. Frågeställningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och material För att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet. Resultat Resultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur arbetsgrupperna inom verksamheten upplever och hanterar problem inom arbetsplatsen, som rör samarbetet kollegor emellan.Frågeställningar: 1) Hur hanteras uppkomna konflikter mellan anställda? 2) Vilken typ av konflikter förkommer inom arbetsgruppen? 3) Kan vissa konflikter förebyggas organisatoriskt?Metod och material: Kvalitativ metod och intervjustudie.Vi har gjort en kvalitativ studie i en verksamhet som jobbar med ungdomar. En verksamhet som är relativt liten med få arbetsgrupper. Arbetet är mycket individuellt och det finns en bred och varierande akademisk bakgrund bland personalen. Empirin har tagits fram genom en halvstrukturerad intervjuguide där resultatet delades in olika teman.

Inledning Relationen mellan sjuksköterska och patient är grundstenen för att utföra omvårdnadsarbete. Patientens medbestämmande rätt och engagering i sin vård är bra förutsättningar för patientens autonomi. Psykiatrisjuksköterskan genom sitt lyssnande, och tillgänglighet kan skapa en terapeutisk allians samt främja patientens behov av stöd och hjälp. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka psykiatrisjuksköterskans uppfattning om samtalets betydelse för att utveckla ett partnerskap mellan vårdare och person som vårdas inom rättspsykiatrisk vård. MetodUrvalet bestod av psykiatrisjuksköterskor som arbetat på olika rehabiliterings avdelningar inom rättspsykiatri.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lärarstrategier för att undvika och komma till rätta med olämpligt elevbeteende. Med olämpligt beteende menar jag då eleven agerar utåt och hindrar läraren att göra det som den tänkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det läraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rätta med olämpligt elevbeteende.Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gäller för lärare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar från olika psykologiska perspektiv. Utifrån ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lärare kan använda sig av för att i förebyggande syfte undvika olämpligt beteende och strategier som kan användas i själva situationen för att komma till rätta med beteendet. Därefter har jag med kvantitativ metod i form av enkäter undersökt strategier hos lärare i år 4-6 på olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollärare som arbetar på olika skolor i olika områden och kommuner har svarat på enkäterna.Resultatet visar sig att lärare använder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rätta med olämpligt beteende.

I början av 2003 inledde de svarta bönderna i Darfur i Sudan ett väpnat uppror mot den sudanesiska regeringsmakten. Detta på grund av att de har känt sig diskriminerande och negativt särbehandlade. Regeringen svarar snabbt genom att träna upp och sätta in den så kallande Janjaweed-gerillan som med regeringens stöd börjar bedriva etnisk resning och folkmord i Darfur.Sudan har sedan urminnes tider präglats av konflikter mellan araber och svarta, och denna konflikt är inget undantag. Det mänskliga lidandet i Darfur slår hela tiden nya rekord, men trots det står omvärlden bredvid och tittar på. FN har försökt att få till åtgärder men lamslås av veto i säkerhetsrådet.

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framställs och beskrivs utifrån en speciell konflikt under hösten 2006 och våren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick på krogen en kväll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att räknas som ?svensk?Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ?svenskhet? och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll i dagens Sverige, han får representera bilden av ?invandraren?, av utanförskap, av individualism, han kan också ses som ett bevis på att alla kan lyckas bli en stjärna.Media både bekräftar rådande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan.

Syftet med vårt arbete är att undersöka huruvida konflikter kan uppstå i undervisningen av historiska händelser. Vidare ville vi besvara frågan varför eller varför inte det uppstår konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jämför vi två olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartät skola. Detta undersökte vi via enkäter och intervjuer.

Denna uppsats behandlar ämnet konflikter i samarbetssamtal och i vårdnadsutredningar på familjerätten mellan separerade föräldrar. År 2010 hade närmare 20 000 barn i Sverige föräldrar som inte kom överens och gick på samarbetssamtal. Över 7000 barn var aktuella i vårdnadsutredningar. Då forskning visar hur illa barn far av att befinna sig i mitten utav sina föräldrars konflikt vill jag veta vad konflikterna beror på - och vad man kan göra för att minska antalet konflikter. Mitt syfte är därför att belysa orsakerna, och därefter undersöka om det finns orsaker på samhällsnivå som förhindrar eller försvårar ett samarbete kring sina gemensamma barn.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever lyssnar till olika röster vid mötet av texter som inte är av typografisk karaktär, i detta fall ljud/musik i spelfilm och om det är möjligt att få igång meningsskapande samtal. Ett annat syfte är att belysa min roll som svensklärare och se om det är möjligt att ?lyfta? ur mig ur skolkontexten och skapa en didaktisk-metodisk handlingskompetens om hur man får fatt på lyssnandet inom klassrummets ramar. Metoden är kvalitativ och består av skriftligt dokumenterade berättelser och reflektioner, samtidigt som lyssnandet studeras genom observationer. Mina informanter är två elever, en pojke och en flicka, som går sjunde året på en F-9 skola.

Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde.