I denna studie studeras rekordårens betydelse som historiebärare och kulturmiljö i förhållande till nutida stadsbyggnadsförändringar för att tillmötesgå 2010-talets ideal om en tät och stadsmässig boendemiljö. Krav på ökad bostadsproduktion i landets större städer och upprustning av rekordårens bebyggelsebestånd är andra anledningar till fysiska förändringar och nybyggnation. Det har vid tillbyggnad i befintliga bostadsområden visat sig svårt att kommunicera den ursprungliga stadsplanen och de kvaliteter som den är sammankopplad med, det är denna konflikt som utgör studiens kärnproblematik. För att studera sambandet mellan platshistorisk hänsyn och nybyggnation genom förtätning utförs en fallbaserad analys av rekordårsområdet Hageby i Norrköping där tre alternativa förtätningsförslag presenteras utifrån generell teori och forskningsöversikt om kulturmiljövård och rekordårens flerbostadshusområden där de övertygelser som formade dem samt den roll de har att spela som kulturmiljö redovisas..

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Den här studien behandlar belöningssystem och om incitament av monetär karaktär kan komma att påverka revisorers beteende och revisionskvaliteten. Utifrån teorier av Kohn (1993); Gneezy och Rustichini (2000); Bonner och Sprinkle (2002) förutsätts det att finansiella belöningar försämrar arbetsprestationen och kvaliteten. Syftet är att undersöka om kvalitetshotande beteende uppstår och skapar en konflikt mellan att vidhålla revisionskvalitet och målet att bli belönad. Ytterligare aspekter som kommer undersökas är belöningssystemets funktion och dess kopplingar till motivation. Den empiriska undersökningen centraliseras runt belöningssystemet på PricewaterhouseCoopers (PwC) och hur revisorerna förhåller sig till belöningssystem, motivation och revisionskvalitet.Slutresultatet av denna studie baserat på våra kvalitativa intervjuer är att monetära belöningar inte utgör något direkt hot mot revisionskvaliteten.

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Uppsatsens syfte är att undersöka konsekvenser och eventuella konflikter av att vara anställd i en offentlig verksamhet och att samtidigt vara politiskt aktiv inom utomparlamentariska vänsterrörelser där man arbetar utifrån en långtgående kritik av olika systemorättvisor. Frågeställningarna tar upp hur man som socialarbetare inom offentlig sektor kan utöva motstånd inom och utom arbetet och vad konsekvenserna av motståndet blir, hur socialarbetare förhåller sig till den eventuella konflikt som detta motstånd leder till och hur det påverkar identitet/självbild att vara i motståndsposition. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett maktperspektiv på motstånd med hjälp av teorier om identitet kopplat till motståndspositionen och kollektiva processer i skapandet av grupper som rör sig mellan en utanför- och innanförposition i samhället. Resultatet är att personer som är aktiva inom en utomparlamentarisk vänsterrörelse och samtidigt arbetar med socialt arbete inom offentlig sektor upplever detta som mycket problematiskt. De hanterar det genom att göra avvägningar kring vilka motståndshandlingar de utför, och hur mycket de berättar på sitt arbete om sin politiska aktivism..

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Hunden är en stor del av många människors liv. Det bör därför rimligen finnas gott om offentliga ytor i våra städer som erbjuder umgänge och rekreation för hundar och hundägare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att få fram hur vi planerar för hundar i våra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen består av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i våra offentliga miljöer. En specifik studie angående hundrastgårdar presenteras, då rastgårdarna ofta är de enda områdena i städer som specifikt är utformade för hundarna.

Syftet med denna studie är å ena sidan att öka förståelsen för medarbetarnas upplevelser av att bära arbetskläder i publika organisationer, å andra sidan att öka förståelsen för arbetsklädernas betydelse ur ett organisatoriskt perspektiv. Området verkar vara relativt outforskat men kläder inom organisationer verkar kunna symbolisera yrkesrollen och socialisera in medarbetarna i den. Vidare verkar kläderna kunna osynliggöra det normativa könet samt agera symbol både internt, vid konflikter, samt som en urvalsstrategi vid rekrytering. Studiens teoretiska grund utgörs av sociologiska och socialpsykologiska teorier. Här återfinns bland annat Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, Bourdieus (1986; Miegel & Johansson, 2002) tankar om symboliska uttrycksmedel samt Hochschilds (2003) begrepp rörande känsloarbete.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Sjuksköterskor kommer i sitt arbete i kontakt med personer som har smittsamma sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att visa medmänsklighet och empati: Att vara trött, hjälplös, konfliktfylld och stigmatiserad: Att ha kunskap ger trygghet: Att utvecklas i arbetet och livet. Resultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor har en humanistisk människosyn vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Samfundet Jehovas vittnen avsäger sig blodtransfusion på grund av sin religiösa tro. Sjukvården ställs inför etiska problem när det uppstår en situation då patienten behöver blodprodukter. För vårdaren uppstår etiska konflikter mellan viljan att rädda liv, medicinska och juridiska aspekter samt patientens autonomi. Syftet med vår uppsats är att belysa de etiska problem som vårdaren kan möta i sjukvårdspraxis. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie och bygger på fyra vetenskapliga artiklar och en avhandling.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med Bipolärsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svåra och komplicerade. Tanken med denna rapport är att läsaren skall få en teoretisk grund i vad diagnoserna innebär och hur man kan känna igen symtom. Utifrån denna teoretiska grund ska läsaren även få kunskap om hur bemötandet av personer med bipolär sjukdom eller Bps bör gå till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger på intervjuer av personal med erfarenhet från olika psykiatriavdelningar.

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes.