Sökresultat:
1020 Uppsatser om Konflikt med människan - Sida 57 av 68
Lean production ? I en traditionellt styrd organisation
Lean production hÀrstammar frÄn företaget Toyota och Taiichi Ohno?s begrepp ToyotaProduction System. Metoden Àr idag ett dominerande styrmedel bland organisationer. DÀrmedhar konceptet implementerats i allt fler vÀsterlÀndska resultatstyrda organisationer, varsparametrar för kontroll skiljer sig mot de lean production utgÄr frÄn. Dess innebörd strÀckersig över stora delar av en organisation, vilket bidrar till begreppets komplexitet.
Sånit lea du??e sånit / Ord Àr bara ord: mötet mellan samisk och svensk identitet i lÄtskrivande
Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.
MÄl i samverkan och konflikt -En fallstudie hur prioritering och avvÀgning pÄverkar Regionsservices organisationsnivÄer
Bakgrund och problem: Regionservice Àr en del av VÀstra Götalandsregionen vars uppgift Àr att tillhandahÄlla regionen med olika tjÀnster. En av tjÀnsterna som erbjuds Àr Restaurang och Café, vilken Ärligen gÄr med förlust. OrganisationsmÄl tenderar att alltmera konfliktera med varandra, sÀrskilt i en offentlig organisation dÀr fler intresseomrÄden ska beaktas. Miljö- och sociala frÄgor fÄr allt mer fokus i samhÀllet och dÀrför kan organisationer inte enbart ta hÀnsyn till sina ekonomiska mÄl lÀngre. DÀrav blir det svÄrare för organisationer att uppnÄ alla sina mÄl.
Manskampen : En undersökning av maskulinitetens konstruktion i Karl Ove KnausgÄrds Min Kamp
Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove KnausgÄrds Min kamp andre bok med utgÄngspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. HÀr ovan har jag stÀllt konstnÀren mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptÀckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sÀllskap med andra mÀn infinner sig Àven en kÀnsla av underlÀgsenhet.          Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier pÄvisat att Karl Oves maskulinitetsideal pÄminner om den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framvÀxt i slutet pÄ 1800-talet, och den frigörelse frÄn hemmen som mÀnnen genomgick.
Strategiskt samarbete For the Win : En studie om interaktioner i World of Warcraft
Multiplayer online role-playing game (MMORPG) spel har blivit mycket populÀra. Trots detta finns det begrÀnsad forskning kring spelares interaktion och kommunikation gÀllande samarbete. Det hÀr arbetet har dÀrför riktat in sig pÄ hur interaktion och kommunikation gÀllande hur samarbetet fungerar inom MMORPG spelet World of Warcraft.Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter till förbÀttringar gÀllande interaktion och kommunikation för samarbete inom MMORPG spel, och inriktar sig i det hÀr fallet speciellt pÄ World of Warcraft.Genom att anvÀnda tre vanligt förekommande metoder undersöktes nuvarande interaktionsmöjligheter inom World of Warcraft. Dessa metoder var deltagarobservationer som genomförs i testmiljön World of Warcraft. EnkÀtundersökning som var av typen webbenkÀt med bÄde öppna och stÀngda frÄgor.
Arbetsliv för alla Äldrar? -- Om Äldersdiskriminering i arbetslivet
Förbudet mot Äldersdiskriminering inom arbetslivet instiftades i Sverige 2009 som en följd av EU-lagstiftning inom samma omrÄde. Diskrimineringsgrunden Älder uppvisar, som uppsatsen illustrerar, flera sÀrdrag i jÀmförelse med andra diskrimineringsgrunder. Omfattande undantag frÄn Äldersdiskrimineringsförbudet har ansetts motiverade till följd av Äldersdiskrimineringsförbudets benÀgenhet att komma i konflikt med etablerade samhÀllsstrukturer och EU-domstolen har hÀrvid medgivit medlemsstaterna ett stort skönsmÀssigt utrymme i frÄga om berÀttigade syften för att tillÀmpa undantagen. Detta har sannolikt sin grund i att flera frÄgor berör det socialpolitiska omrÄdet dÀr EU och medlemsstaterna har delad kompetens. SÀrskilt tillÄtande till förmÄn för medlemsstaterna har EU-domstolen varit i rÀttsfall dÀr kopplingar finns till nationella pensionssystem.
Kunskap om konflikthantering - Tyst kunskap? : Fem lÀrares kunskap om konflikthantering i skolan
Vi har genomfört en kvalitativ studie i Àmnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjÀlp av fem lÀrare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och dÀr Àr det lÀrarens uppgift att hantera dem. DÀrför tycker vi att det Àr viktigt att belysa och förstÄ kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och brÄk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillÄtet att bestraffa elever med aga.
Breda Ledare : eller snÀv representation?
Denna studie behandlar framstÀllningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgÄr frÄn ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingÄr i den bild som framstÀlls. Med avseende pÄ ledarbegreppet bidrar framstÀllningen av ledare i media till att skapa förestÀllningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara.Studien avgrÀnsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie Àr en innehÄllsanalys samt textanalys av tidskriftens innehÄll i form av texter och bilder.Resultatet av denna studie visar att den framstÀllda bilden Àr relativt snÀv.
MÄl och metoder i svensk sÀkerhetspolitik : Policykoherens i Ett anvÀndbart försvar
Propositionen Ett anvÀndbart försvar frÄn 2009 innebar ett slutgiltigt brott med den gamla idén om alliansfrihet och neutralitet ? ersÀttningen blev vad som kommit att kallas en ?solidaritetstrategi?. Parallellt med denna strategiska omlÀggning har omfattande förÀndringar skett pÄ andra omrÄden inom sÀkerhetspolitiken, bl.a. i det att vÀrnplikten i praktiken avskaffats. Dessa olika reformer sammanfaller förvisso i tid, men de kausala sambanden Àr inte sjÀlvklara.
?Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt?? : ? en analys av SVT:s inramning av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram frÄn 1980-talet till 2014.
NÀr SVT i början av 2014 sÀnde programserien Fittstim � min kamp med frÄgestÀllningen Har feminismen spÄrat ur? orsakade detta svallvÄgor av upprörda kÀnslor i sÄ vÀl traditionella som sociala medier. MÄnga ansÄg frÄgeformuleringen problematisk, dÄ feminismens mÄl Àr jÀmstÀlldhet mellan könen och dÄ Sverige Àn i dag Àr lÄngt ifrÄn att ha uppfyllt de jÀmstÀlldhetspolitiska mÄlen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en Äterblick i SVT:s debatthistoria fann vi Àven liknande frÄgestÀllningar som Har jÀmstÀlldheten gÄtt för lÄngt? och Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt? Detta kan pÄstÄs anmÀrkningsvÀrt sett till public service-sÀndningstillstÄnd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande.Syftet har dÀrför varit att analysera inramningen av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram sÀnda i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som prÀglat diskursen över tid samt hur dessa i förlÀngningen kan tÀnkas pÄverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jÀmstÀlldhet och feminism.
Social interaktion genom Alternativ Kompletterande Kommunikation och teckensprÄk i förskolan
Denna studie handlar om sprÄkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag Àr förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner pÄ 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benÀmns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har ocksÄ problem med talet. Det kan bero pÄ olika saker, till exempel specifik sprÄkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvÀrvade hjÀrnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsÀttning/dövhet (Heister Trygg, 2003).
Fallet Arholma. Att förvÀrva, förÀdla eller att fördÀrva.
Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förÀndringsprocess inom fastighetsförvaltning, dÀr mÄnga inblandade intressenter deltagit. En stor frÄga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som bÄde skall ge avkastning och finnas till för allmÀnheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som Àr inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn pÄ utvecklingsarbetet och hur samordningen skett. Metod: Genom ett hermeneutiskt synsÀtt har jag samlat in primÀrdata frÄn kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. SekundÀrdata har inhÀmtats frÄn intressenternas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanstÀllda intervjuer har resultaten jÀmförts mellan teori och empiri med hjÀlp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats. Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mÄl, fÄ konflikter och god kommunikation.
Animaliska livsmedel i skolundervisningen : LÀrares resonemang kring kostrelaterad undervisning i Idrottoch hÀlsa, Biologi och Hem-och konsumentkunskap
Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlÀrarnas lÀromedel förhÄller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger pÄ halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelÀrare; tvÄ lÀrare undervisar i Idrott och hÀlsa, en lÀrareundervisar i Biologi och tvÄ lÀrare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har Àven genomförten lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrÄn en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i lÀromedlen varpÄ den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvÀrdigt alternativ.
Behandlingsresultat av smÀrtrehabilitering: ett patientperspektiv
InformationssĂ€kerhet Ă€r ett omrĂ„de som kommit att sĂ€ttas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har frĂ€mst tekniska lösningar för att skydda viktig information fĂ„tt uppmĂ€rksamhet, det Ă€r först pĂ„ senare tid som informationssĂ€kerhet har börjat uppfattas som ett komplext omrĂ„de som innefattar sĂ„vĂ€l tekniska, som organisatoriska och mĂ€nskliga faktorer. För att efterstrĂ€va en god informationssĂ€kerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete lĂ€ggas pĂ„ att utveckla informationssĂ€kerhetspolicys och sĂ€kerhetsansvariga mĂ„ste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anstĂ€llda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anstĂ€lldas efterlevnad av informationssĂ€kerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser avspeglar sig inom tvĂ„ vĂ„rdverksamheter i Landstinget i Ăstergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts dĂ€r sĂ„vĂ€l observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att sĂ€kerhetsmedvetandet och efterlevnaden av sĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inom de undersökta organisationerna Ă€r tĂ€mligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.
VÀger vinstincitamentet tyngst inom lÀkemedelsindustrin? : - En kvalitativ studie om lÀkares uppfattningar av lÀkemedelsindustrins största drivkraft
SammanfattningLÀkemedelsindustrins mission Àr att förlÀnga mÀnniskoliv samt bota sjukdomar. MÀnniskans hÀlsa Àr det som Àr i fokus, enligt lÀkemedelsindustrin. Det uppfattas dock rÄda en viss konflikt huruvida lÀkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat pÄ att dubbelt sÄmycket pengar finansierar marknadsföringen jÀmfört med forskning och utveckling, i syfte att sÀlja mer lÀkemedel. LÀkemedel somliga lÀkare ifrÄgasÀtter om de ens behövs pÄ marknaden.