Sök:

Sökresultat:

1020 Uppsatser om Konflikt med människan - Sida 58 av 68

FrÄn konflikt till krig : Arbetarbladets rapportering frÄn det spanska Inbördeskriget

LÀsförstÄelsen bland svenska 15- Äringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmÄl, respektive som andrasprÄk. För att förÀndra en liknande trend som fanns i Australien pÄ 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebÀr en parallell utveckling mellan sprÄk- och Àmneskunskaper och bygger pÄ tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lÀrande. Tanken med arbetssÀttet Àr att samtidigt som eleverna lÀr sig Àmnet lÀr de sig Àven det Àmnesspecifika sprÄket och pÄ sÄ sÀtt fÄr alla elever samma förutsÀttningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgÄngspunkterna visar att en explicit undervisning om sprÄk Àr nödvÀndigt eftersom alla skolans Àmnen har ett specifikt sprÄk och att lÀra sig det Àmnesspecifika sprÄket utan hjÀlp kan vara som att lÀra sig ett helt nytt sprÄk utan hjÀlp. Forskning visar Àven att lÀrare anser att en undervisning om sprÄk i skolan Àr viktig, men att det ÀndÄ Àr fÄ ÀmneslÀrare som för en explicit sprÄkundervisning, dÀrför undersöker detta arbete vilken attityd lÀrare pÄ olika grundskolor har till sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie Àr dessutom att utröna hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk undervisar med hjÀlp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jÀmfört med det traditionella sÀttet att undervisa om sprÄk, samt om de tror att genrepedagogiken Àr framtidens arbetssÀtt i sprÄkundervisning. Metoden som har anvÀnts i studien Àr semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet frÄn studien visar att samtliga intervjuade lÀrare Àr mycket positiva till arbetssÀttet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla sprÄket Àven blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

Torö Stenstrand : Ett paradis för vÄgsurfare?

Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ören som Ă€r belĂ€get pĂ„ en udde pĂ„ ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms lĂ€n. I slutet av 1970-talet kom vĂ„gsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var nĂ„gra lokala entusiaster som upptĂ€ckte platsen och sĂ„g att vĂ„gorna lĂ€mpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frĂ„gan om stranden bör vara helt tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten eller om de privata tomterna, som finns lĂ€ngsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha Ă€ganderĂ€tt av marken ner till vattnet.

"NÀr jag reser kommer miljön i andra hand" Den svenska 80-talistgenerationens uppfattningar om internationellt resande och miljöproblematiken

Den hÀr uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka uppfattningar kring internationellt resande och miljöproblematiken. Vidare har uppsatsen tvÄ delsyften som Àr att undersöka uppfattningar och kunskap om hÄllbarhet och turismens och det internationella resandets effekter pÄ miljön, samt att undersöka hur miljömedvetenhet och miljöansvar skiljer sig Ät beroende pÄ kontext, i vardagen och pÄ resa.Uppsatsen utgÄr frÄn teori inom tvÄ fÀlt; hÄllbar utveckling och hÄllbar turism, samt turistbeteende och miljöansvar. I den del dÀr hÄllbar utveckling och hÄllbar turism behandlas ges en bakgrund av begreppens utveckling och definitioner. Vidare fördjupas den miljömÀssiga dimensionen av hÄllbar turism och behandlar specifikt turismens globala miljöeffekter i form av klimatförÀndringar. I kapitlets andra del presenteras teori kring konsumentbeteende inom turism och diskuterar Àven turisternas roll i miljöproblematiken.Uppsatsens empiriska del utfördes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med tio respondenter frÄn den svenska 80-talistgenerationen och som tillhörde en medelrörlig grupp som har rest utomlands minst tvÄ gÄnger under det senaste Äret.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet om resandets negativa effekter pÄ miljön, men att detta inte har nÄgon större pÄverkan pÄ beslut om var och hur man vÀljer att resa.

UppÄtpuffar och nedÄtpuffar

Studiens övergripande syfte var att studera och jÀmföra hur tvÄ olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna pÄ skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas arbete med de olika metoderna pÄ skolan?Studien tar sin utgÄngspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer gjorts för att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna.Fyra intervjuer gjordes med lÀrare pÄ skolan, tvÄ lÀrare som arbetade med Projekt Charlie och tvÄ lÀrare som arbetar med Gruppen som grogrund. I bÄde Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lÀrarna pÄ skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.

Termisk komfort hos sÄgskyddsutrustning - Om sÄgskyddstextilens inverkan pÄ komforten i sÄgskyddsplagg

Det hÀr examensarbetet om 15 högskolepoÀng behandlar sÄgskyddstextilens bidrag till komfortnivÄn i sÄgskyddsplagg. Personlig skyddsutrustning krÀver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta stÄr i konflikt med en god komfortnivÄ. För sÄgskyddsutrustning liksom flera andra typer av skyddsutrustning Àr det frÀmst den termiska komforten som begrÀnsas. Det kan fÄ inverkar pÄ bÄde arbetsförmÄga och hÀlsa för anvÀndaren, sÄ att utrustningen inte bara höjer sÀkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mÀtbar termisk komfort har studerats genom att ett urval av varptrikÄvaror avsedda att anvÀndas som sÄgskydd testats avseende komfortegenskaperna ÄngmotstÄnd, luftgenomslÀpplighet och vÀtskeledningsförmÄga.

Successiv vinstavrÀkning: ur ett kapitalmarknadsperspektiv

Det finns ingen enhetlig syn inom redovisningsteorier pÄ vad som utgör redovisningens huvudsakliga syfte. UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att redovisningen Àr ett sprÄk och kommunikationsmedel för kapitalmarknadens aktörer. För att redovisningen ska uppnÄ en rÀttvisande bild av ett företags stÀllning och resultat krÀvs att informationen uppfyller ett antal kvalitativa egenskaper. Dessa egenskaper Àr relevans, tillförlitlighet, jÀmförbarhet och begriplighet. Vid projekt som strÀcker sig över flera redovisningsperioder, sÄ kallade pÄgÄende arbeten, uppkommer ett vÀrderingsproblem dÄ realisationsprincipen och försiktighetsprincipen kommer i konflikt med matchningsprincipen.

Skönhetens vÀktare : om Axess och deras lÀngtan efter skönhet i konsten

Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade tvÄ infekterade kulturdebatter Ären 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gÄtt förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rÄdande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för lÀnge varit ett kriterium för god konst och de föresprÄkade dÀrför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hÄrt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt.Men vad var det som var sÄ provokativt med Axess alternativa konstideal? För att fÄ en förstÄelse för detta, krÀvs en ingÄende analys av dessa artiklar, vilket Àr vad denna uppsats gör.

AnvÀndandet av revisionsberÀttelsen utifrÄn revisorernas perspektiv

RevisionsberÀttelsen Àr ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. DagensrevisionsberÀttelse Àr vÀldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehÄllet irevisionsberÀttelsen vilket revisorerna Àr kritiska till eftersom detta skulleinnebÀra mer ansvar och mer att stÄ till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberÀttelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berÀttelsen intressantare genom att betygsÀtta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning.

Stadsrum istÀllet för trafikrum: Strukturella och rumsliga förutsÀttningar för en hÄllbar stadsmiljö i de centrala delarna av Teg i UmeÄ

Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.

?Konflikter? skitjobbigt? En kvalitativ uppsats om konflikter och konflikthantering pÄ en kvinnoanstalt

VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att belysa konfliktsituationer och hur dessa hanteras pÄ den slutna avdelningen pÄ Sagsjöanstalten. DÄ kriminalvÄrdens klienter har en begrÀnsad möjlighet att dra sig undan och vara privata och inte har möjlighet att ta kontakt och kommunicera fritt med omvÀrlden tror vi att dessa speciella omstÀndigheter kan göra det svÄrare att hantera konfliktsituationer samt att fler konfliktfyllda situationer kan uppstÄ. Att hantera konflikter tillhör vardagen dÄ konflikter uppstÄr i allt mÀnskligt samspel. Hanterar man konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt kan detta fungera stÀrkande för individen dÄ man bygger sin sjÀlvkÀnsla. Utvecklas konflikten dÀremot till en destruktiv konflikt kan individen uppfatta det som ett personligt nederlag och det leder oftast till ett negativt handlande.Studien bygger pÄ 10 intervjuer som Àr utförda pÄ klienter och personal.

Erfarenheter och uppfattningar om hÀlsoundersökningen bland asylsökande i Uppsala lÀn

InformationssĂ€kerhet Ă€r ett omrĂ„de som kommit att sĂ€ttas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har frĂ€mst tekniska lösningar för att skydda viktig information fĂ„tt uppmĂ€rksamhet, det Ă€r först pĂ„ senare tid som informationssĂ€kerhet har börjat uppfattas som ett komplext omrĂ„de som innefattar sĂ„vĂ€l tekniska, som organisatoriska och mĂ€nskliga faktorer. För att efterstrĂ€va en god informationssĂ€kerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete lĂ€ggas pĂ„ att utveckla informationssĂ€kerhetspolicys och sĂ€kerhetsansvariga mĂ„ste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anstĂ€llda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anstĂ€lldas efterlevnad av informationssĂ€kerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser avspeglar sig inom tvĂ„ vĂ„rdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts dĂ€r sĂ„vĂ€l observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att sĂ€kerhetsmedvetandet och efterlevnaden av sĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inom de undersökta organisationerna Ă€r tĂ€mligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.

Fostran i skolans verksamhet : LĂ€rares upplevelser kring fostran

Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.

Bli mer för fler : Hur ett varumÀrke kan utvidgas utan att förlora sin image

Examensarbete i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i VÀxjö, Marknadsföring, 2FE07E, VT2010Författare: Jenny Andersson, Emma Johansson, Therése MalmqvistHandledare: Sarah PhilipsonFöretagets kontaktperson: Christer OlssonTitel: Mer för fler ? Hur ett varumÀrke kan utvidgas utan att förlora sin imageBakgrund: Under senare Är har varumÀrkesutvidgning blivit en vanlig strategi för att lansera nya produkter och nÄ nya mÄlgrupper. Norrgavel Àr ett svenskt möbelföretag som stÄr inför utmaningen att göra just detta för att kunna bli mer för fler. Trots att de vill nÄ en ny mÄlgrupp Àr de mÄna om att de kÀrnvÀrden som varumÀrket bygger pÄ inte ska frÄngÄs och att kundernas uppfattning om varumÀrket, dess corporate image, inte ska förloras.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera hur ett varumÀrke med en tydlig corporate identity kan utvidgas utan att förlora sin image. AvgrÀnsningar: Uppsatsen Àr avgrÀnsad till varumÀrken med en tydlig corporate identity.

Egen dator finnes - Kan resa : En diskursanalys av 1:1 initiativ i gymnasieskolan

Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.

Empati i förskolans vardag - En kvalitativ studie om hur pedagoger stödjer barns utveckling av empati

Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmÄgan att sÀtta sig in i en annan mÀnniskas situation, genom att kÀnna igen kÀnslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmÄga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling Àr det viktigt att personalen ger stöd i de kÀnslomÀssiga situationer som sker pÄ förskolan. Det Àr ocksÄ viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra mÀnniskor.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->