Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS.

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet Koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretagNivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma Sunebäck Handledare: Lars-Johan Åge Biträdande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vår studie är att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrån det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel då vi tror att de samarbetar mer kring resurser än företag från olika Koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sätt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan påverka resursvärdet som uppnås. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer på två franchiseföretag inom fastighetsmäklarbranschen.

Bakgrund och problem: Varje år investeras det stora summor i den forskningsbaserade läkemedelsindustrin. Investeringarna innebär stora risker då det är få läkemedel som genererar tillräckligt stora vinster för att täcka kostnaderna. Sedan år 2005 har svenska Koncerner tillämpat IFRS, vilket har medfört större krav på redovisningen av FoU. Valet att aktivera eller kostnadsföra utgifterna för FoU har debatterats mycket och valet påverkar företagets finansiella ställning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur redovisningen av FoU och patent ser ut hos läkemedelsföretag i Sverige som använder sig av IAS 38 och hur redovisningsvalen har påverkats av införandet av IFRS.

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet Koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Bakgrund och problem: Ett varumärke är en immateriell tillgång som medverkar alltmerpositivt till ett företags ekonomiska ställning. Endast förvärvade varumärken får lov att tasupp i balansräkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvärv och IAS 38 omimmateriella tillgångar. Sedan år 2005 skall alla noterade Koncerner i Sverige upprätta sinårsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebär att immateriella tillgångar, däriblandvarumärken, skall identifieras och separeras från goodwill. Att värdera ett varumärke kan varaen svår process vid vilken företag lägger olika stor vikt. Värderingen försvåras av att det intefinns någon aktiv marknad för varumärken.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. Frågeställningen i vårt fall är hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap när de ska träda in på nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trätt in på nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har använt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll när det gäller etableringsbeslut. Av de studerade företagen läggs störst fokus på Wasabröd AB då ett av del syftet är att presentera förslag på strategier vid eventuell etablering på en ny marknad för Wasa knäckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat närmare på förutsättningar för en Wasa etablering är den chilenska marknaden.Uppsatsens syfte är att utforska och utvärdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap.

Från och med årsskiftet 2004/2005 ska alla noterade Koncerner inom EU redovisa enligt IAS/IFRS 2005. Regeringen gjorde i IAS-förordningen bedömningen att övergången till IAS/IFRS underlättar jämförbarheten mellan svenska och utländska företag och innebär att det blir lättare för svenska företag att etablera sig utomlands. Under vårterminen 2004 författades en kandidatuppsats vid Stockholms Universitet ?IAS/IFRS 2005-Ur de fyra stora revisionsbyråernas perspektiv? med syftet att förklara, belysa och reflektera kring förberedelse- och genomförandefasen av IFRS i revisionsbyråerna. Uppsatsen författades innan övergången och lämnades öppen för en ny studie efter övergången där det skulle vara möjligt att även den tredje fasen, resultatfasen, fanns med.

Den svenska äldreomsorgen har sedan länge varit en strikt offentlig angelägenhet. Sedan början av 1990-talet har dock stora förändringar skett. Bland annat har en alltmer tydlig uppdelning mellan beställare och utförare etablerats. Utförardelen har successivt fått ett större inslag av privata entreprenörer och år 2003 motsvarade denna marknad ca 11 miljarder eller 14 % av landets totala äldreomsorgssektor. Marknaden har gått ifrån att domineras av ca 10 medelstora aktiebolag i slutet av 1990-talet till enbart 4 stora Koncerner 2006.

I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, råd, rekommendationer och praxis att ta hänsyn till. Bokföringsnämnden (BFN) är ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vägledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. Då BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ändamålsenliga, beslutade de sig, även på grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 är framtaget för större företag och Koncerner och är det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anläggningstillgångar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men även värderingsmetoder såsom anskaffningsvärde.

Bakgrund och problem: Sedan den förste januari 2005 har samtliga noterade Koncerner iEuropa gått över till IFRS. Detta regelsystem kräver mycket upplysningar från företagen mensamtidigt anger det inte hur detaljerade företagen skall vara. När man inför ett enhetligtredovisningssystem kan det lätt uppstå skillnader då företag med olika bakgrunder ochförutsättningar tolkar reglerna på olika sätt. Utifrån det här kommer uppsatsens undersökahuruvida eventuella skillnader beror på företagets nationstillhörighet, redovisningstraditioneller storlek.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att undersöka hur europeiska noterade företag tillämparIFRS.Avgränsningar: Det är enbart företag inom EES-området som kommer att granskas.Metod: För att genomföra den här uppsatsen har rederibranschen valts och de har granskatshur dessa företag har upplyst angående IAS 16 ? Materiella anläggningstillgångar.

Då IAS-förordningen togs i bruk för noterade Koncerner inom EU ökade harmoniseringen mellan dessa företag. På senare tid har även redovisningsreglerna för mindre företag uppmärksammats av organisationerna Bokföringsnämnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gäller redovisningsregler. BFN arbetar därför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna är K2 som är ett förenklingsprojekt för mindre företag.

Bakgrund och problemdiskussion: Intäkter är ett intressant område av mer än en anledning.Dels utgör posten en utav de mest analyserade av externa intressenter samtidigt som denständigt är föremål för granskning av normsättare då intäkter har stått i centrum för deredovisningsskandaler som ägt rum under det gångna decenniet. Intäkter i entreprenaderställer problematiken på sin spets då redovisningen härmed uteslutande kommer att baseras påprognoser. Det i sin tur ställer ofantliga kompetenskrav på såväl företagen som lagtexten.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur entreprenadföretag förhåller sig till de krav ochden komplexitet som omgärdar flertalet moment i samband med intäktsredovisningen. Dettaämnar vi göra genom att utgå ifrån en praktisk inriktning, där vi ser hur respondenternaresonerar kring de moment som återges i IAS 11. Därtill har vi för avsikt att, utifrån både ettinre och yttre perspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar företagens intäktsredovisningoch således speglar de redovisningsval som sker internt inom företaget.Avgränsningar: Uppsatsen berör intäktsredovisning och vi har valt att avgränsa oss till dendelen som berör intäktsredovisning av entreprenaduppdrag.

Den 1 januari 2005 kommer den nya redovisningsrekommendationen, IAS, att träda i kraft. För att hjälpa företag att förstå och anpassa till nya regeln, från och med räkenskapsåret 2004 ska Redovisningsrådets Rekommendationen RR 29 ? ?Ersättningar till anställda? tillämpas. Rekommendationen riktar sig främst till Koncerner, börsnoterade företag och företag som är av allmänt intresse. Rekommendationen innebär att nya och enhetliga regler för pensionsredovisning införs.

Denna rapport beskriver arbetet med framtagandet av ett informationsfilmskoncept, och utifrån det, produktionen av en film i en kort och en lång version. Konceptet skulle vara bra anpassat för att i framtiden ha möjligheten att utvecklas för andra medier såsom internet och multimediaprogramvara. Arbetet utfördes åt Access Marketing AB som är ett etablerat företag inom mediebranschen. Företaget arbetar bland annat med trycksaker, webbdesign och reklamfilm och filmens syfte skulle vara att presentera företagets kompetenser inom videoproduktion. Filmen var sedan tänkt till att användas för att attrahera potentiella kunder till företaget, vilka oftast representeras av högt anställda, exempelvis marknadsföringsansvariga, inom olika företag eller Koncerner.Arbetet följde ett traditionellt arbetssätt för videoproduktion med start i en teoretisk fas bestående av analys, idéarbete och manusarbete för att sedan gå till en praktisk fas med genomförandet genom videoredigering, 3D-animering, effektredigering, komposition och ljudredigering.