VÄrt syfte var att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger genomför planerade rörelseaktiviteter i förskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagogerna upplever sig aktiva under dessa aktiviteter. Inledningsvis presenteras ett sammandrag av hur vi tolkat lÀroplanen för förskolan gÀllande rörelseaktiviteter. DÀrefter beskrivs forskaren Jean Piagets kognitivistiska utvecklingsteori vilken kan kopplas till den forskning och den litteratur vi tagit del av. Vidare redogörs för olika forskares och författares uppfattningar pÄ vilka sÀtt fysiska aktiviteter pÄverkar och har betydelse för barns totala utveckling, exempelvis motorisk, perceptuell och sensorisk utveckling, samt deras synsÀtt pÄ rörelseaktiviteters betydelse för barns lÀrande, sjÀlvkÀnsla och hÀlsa. Avslutningsvis beskrivs förskolans respektive pedagogens uppdrag gÀllande planerade rörelseaktiviteter.

VÄrt syfte med studien var att undersöka huruvida lÀrare i grundskolans tidigare Är som anvÀnder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i sÄ fall hur, pÄ barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna hur lÀrare anvÀnder sig av Röris, om lÀrare upplever att behovet av Röris Àr lika för alla, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlÀrning samt huruvida Röris Àr vÀlinvesterad tid enligt lÀrarna. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr sex lÀrare frÄn tvÄ skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades. Resultatet i denna studie visar att lÀrarna anvÀnder sig av Röris för att göra avbrott i lÀngre lektionspass nÀr koncentrationen tryter. Resultatet pÄvisar vidare att alla har nytta av Röris. LÀrarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan pÄ barnens koncentration och sÄg klara fördelar med att praktisera Röris.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Àmnet motorik i trÀ-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna gÄr till vÀga vid planering och upplÀgg och ?tÀnket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förstÄelse och kunskap om hur man uppnÄr en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa pÄ likheter, skillnader och gemensamma nÀmnare i tankegÄngar, planering och arbetssÀtt. En kvalitativ metod har anvÀnts och i studien har tre pedagoger som Àr ansvariga för Àmnet motorik pÄ trÀningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Syfte  Undersöka om skolbarns motoriska kompetens pÄverkas av mÀngden schemalagd fysisk aktivitet. FrÄgestÀllningarI hur stor utstrÀckning fÄr skolbarn med fysisk aktivitet schemalagd fem gÄnger i veckan bÀttre motorik Àn de som har schemalagd fysisk aktivitet tvÄ gÄnger i veckan?MetodVi har anvÀnt oss av ett motoriktest, kallat NyTidstestet, för att testa 111 elever i Ärskurserna 3-5. Testet bestÄr av sexton olika stationer dÀr utförandet av respektive rörelse bedöms pÄ en fyrgradig skala. Testet har genomförts tvÄ gÄnger för att faststÀlla interreliabiliteten. Det Àr författarna av studien som agerat bedömare vid motoriktesterna.

Vad Àr MTI? Hur pÄverkar motoriska rörelser koncentrationsförmÄgan hos barn? ?Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna pÄ vad jag sÀger.? Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med bÄde motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och sjÀlvförtroende tillsammans med motoriska rörelser sÄ som finmotorik och grovmotorik gÄr hand i hand med inlÀrning hos barn. MTI, Motorik TrÀnar InlÀrning, Àr en metod för förÀldrar och pedagoger som hjÀlper barnen med deras motoriska rörelser och som frÀmjar koncentrationen i klassrummet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilken betydelse metoden MTI har för frÀmjandet av barns koncentrationsförmÄga.

Skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lÀra. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn dÀr de ocksÄ lÀr sig att kommunicera, lösa konflikter, kÀnna empati och medkÀnsla för andra barn. I leken trÀnas Àven barns allsidiga rörelsekompetens vilket krÀvs för att de ska kÀnna trygghet och stÀrka sitt sjÀlvförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken dÄ de inte har en allsidig grundlÀggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar nÄgon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader pÄ flickors och pojkars motoriska fÀrdigheter i Är 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har pÄverkat deras val av slöjdart i Är 7-9. Kunskap om motoriska fÀrdigheter och olikheter inhÀmtades dels genom litteratur i Àmnet och dels genom information pÄ Internet. Elevernas instÀllning om sina motoriska fÀrdigheter undersöktes bÄde genom enkÀt och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolÄr 5 och undervisades i textilslöjd.

I Sverige har ca 69% av befolkningen nÄgon gÄng upplevt lÀndryggssmÀrta. En nedsatt bÄlstabilitet och motorisk kontroll i lÀndryggen kan vara en anledning till lÀndryggssmÀrta. En potentiellt verksam trÀningsmetod skulle motorisk kontrolltrÀning med marklyft kunna vara dÄ en stor aktivering av musklerna i bÄlen som samverkar för stabilitet i lÀndryggen krÀvs för ett korrekt utförande. För att skildra individers djupare upplevelser Àr en kvalitativ ansats att föredra vid vetenskaplig forskning. Syfte: Syftet med studien har varit att beskriva upplevelsen och erfarenheten av att trÀna högbelastande motorisk kontrolltrÀning med marklyft hos individer med perifiert medierad lÀndryggsmÀrta.

Barn blir allt mer stillasittande och folkhÀlsan befaras att inom kort försÀmras avsevÀrt. Skolan Àr den plats dÀr vi nÄr samtliga barn och kan skapa förÀndring. Skolan mÄste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hÀlsosam livsstil. Motorisk trÀning har betydelse för hur rustade barnen Àr för det vardagliga livet samt har stor inverkan pÄ barnens inlÀrningsförmÄga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger Àgnar Ät grovmotorisk trÀning.En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

Rapporter frÄn bland annat skolverket visar att barn i dagens samhÀlle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhÀllsproblem. Eftersom barnen Àr en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter Àven fram sambandet mellan hÀlsa och inlÀrning. Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk trÀning och syftet med detta Àr att erhÄlla och delge en ökad kunskap och förstÄelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk trÀning. För att uppnÄ detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden.

Enligt styrdokumenten för grundskolan Àr det av vikt att alla barn har rÀtt till den hjÀlp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad pÄ sina villkor Àr en rÀttighet för allaelever. DÄ det Àr rektor som Àr ansvarig för verksamheten i skolan Àr det betydelsefullt hurrektor ser pÄ begreppet inkludering nÀr det gÀller elevers rÀtt till specialundervisning.För att fÄ reda pÄ hur nÄgra rektorer tÀnker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjÀlp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden dÄ det ger ettförutsÀttningslöst samtal utifrÄn en enda frÄga: Hur tÀnker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angÄende inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler Àn hÀlften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jÀmförelse med de förvÀntade fÀrdigheterna. Forskning visar pÄ att barn med en god motorik i större utstrÀckning uppnÄr goda resultat i skolan samt att det ökar deras sjÀlvkÀnsla. Syftet med den hÀr rapporten Àr att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglÀdje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfÀllen som strÀcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr 10 fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som Àr med i studien vÀrdesÀtter leken som en del i elevernas rörelseutveckling.