SAMMANFATTNINGÅr 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. UtifrĂ„n vĂ„ra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans Ă€mnen för att skapa förutsĂ€ttningar som stĂ€rker barns förmĂ„ga att lĂ€ra och utvecklas. VĂ„r studie syftar dĂ€rför till att undersöka hur lĂ€rare ser pĂ„ ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlĂ€rningsförmĂ„ga.I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gĂ€llande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlĂ€rningsförmĂ„ga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera pĂ„ olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlĂ€rningsförmĂ„gan.För att besvara vĂ„rt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lĂ€rare. Det visade sig att samtliga lĂ€rare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlĂ€rningsförmĂ„ga dĂ„ de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet.

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom litteraturstudier och med utgĂ„ngspunkt i ett antal kĂ€nda motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsĂ€tt belysa olika teorier utifrĂ„n nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjĂ€lp av sekundĂ€rdata i form av litteraturer inhĂ€mta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. BĂ„de svensk och engelsk litteratur som Ă€r skri-ven av kĂ€nda författare inom Ă€mnet har anvĂ€nts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar.

För att kunna straffas för en kriminaliserad gÀrning krÀvs det att vederbörande kan hÄllas an-svarig för den begÄngna handlingen. Psykiskt stördas förmÄga att uppfatta vad som Àr rÀtt och fel Àr dock begrÀnsade. Deras bristande uppfattningsförmÄga gör att de har svÄrt att inse kon-sekvenserna av sitt handlande. Följaktligen har denna grupp sÀrbehandlats i lagstiftningen avseende bestÀmmandet av ansvar och pÄföljd. Rapporten syftar till att beskriva dessa be-stÀmmelser samt studera eventuella lagförÀndringars inverkan.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sÀtt att tala om och förstÄ, miljöproblematik som finns i lÀroböcker i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka detta och sÀtta det i relation till lÀroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som lÀromedlen skapar, vilket Àr summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i lÀroböckerna. De lÀroböcker som undersökts Àr Zigma ABC, Reflex ABC, SamhÀlle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad pÄ Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S.

Syftet Àr att utveckla och dokumentera en metod för anvÀndarnÀra utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrÄn denna metod utvecklas ett siktfÀltsanalystillÀgg med brett anvÀndningsomrÄde. SiktfÀltsanalystillÀgget skall förenkla arbetet med siktfÀltsanalyser och skall kunna anvÀndas i Norra MilitÀromrÄdesstabens nÀtverk. En metod för utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden anvÀndes sedan för att utveckla ett siktfÀltsanalystillÀgg till ArcView.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att förskolans lÀroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekrÀftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lÀrande. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra förskolor med fem informanter. Av resultatet framgÄr det att förskollÀrarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lÀrande och utveckling. PÄ olika sÀtt framkom det att samtliga förskollÀrare anser att reflektion Àr av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. .

Ledare pÄverkar mÄnga mÀnniskor och om ledare Àr medvetna om sitt eget lÀrande kan det finnas större chans att de Àven Àr medvetna och öppna för andras lÀrande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbÀttringar i förutsÀttningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare. Resultatet pekar pÄ att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lÀrande med vissa drag Ät det utvecklingsinriktade hÄllet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme Àn vad som Àr önskvÀrt för ledarnas lÀrande och utveckling mÀrks. I slutet av uppsatsen diskuteras förbÀttringar och förutsÀttningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lÀrande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det fÄ mer utvÀxling av lÀrprocessen. .

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur erfarenhet av mÀns vÄld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsÀttning som ingÄr i studien ?Slagen dam. MÀns vÄld mot kvinnor i jÀmstÀllda Sverige - en omfÄngsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)FrÄgan Àr om erfarenheten av mÀns vÄld skiljer sig Ät nÀr gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsÀttning alternativt ett lÄngvarigt hÀlsoproblem jÀmförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsÀttning, det vill sÀga, Àr den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys dÀr enkÀtens svarsmaterial delas i tvÄ grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsÀttning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsÀttning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsnedsÀttning i jÀmförelse med kvinnor utan funktionsnedsÀttning, en högre utsatthet för hot, fysiskt och sexuellt vÄld i alla relationer, efter femton Ärs Älder, utom i den nuvarande relationen, det vill sÀga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsÀttning Àr i betydligt högre grad utsatta av vÀnner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan slÀkting jÀmfört med kvinnor utan funktionsnedsÀttning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare intervjuats.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmÄgor. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr vilka insikter, vilket syfte och pÄ vilka sÀtt förskollÀrare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod dÀr sex verksamma förskollÀrare med varierad Älder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmÄgor. Trots denna insikt visar resultatet pÄ att barnlitteratur med fokus pÄ socioemotionell utveckling inte Àr prioriterad utan anvÀnds i samband med hÀndelser som uppstÄr i barngruppen.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste Ärtiondena ger skÀl att pÄ nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lÀmplighet som mÄtt pÄ teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar pÄ omrÄdet anvÀnds för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tÀnkas pÄverka arbetslöshet pÄ kort och lÄng sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundlÀggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste Ärtiondena, frÀmst mellan Ären 1994 och 2007.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hĂ€mtat frĂ„n Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..