Vad är för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: Föreställningen Någon borde ta tag i det här... på Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för stråktrio ensemble recherche..

Uppsatsen fokuserar på skapandeprocessen kring prototypen av det interaktiva och generativa elektroakustiska verket City Sound Generator. De konstnärliga beslut som togs under arbetsprocessen kommer att diskuteras i relation till rådande tekniska och konceptuella restriktioner, tidigare forskning samt andra kompositörers verk. Vidare kommer dessa beslutsreflektioner ligga till grund för en diskussion kring huruvida prototypens klingande resultat bör benämnas som musik eller inte..

Författare:! Katarina ClendinningTitel: Tabloid=Tabloidisering?Kurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs UniversitetTermin: HT 2007Syfte: Har morgontidningarnas framsida förändrats i och med övergången till tabloidformat?! 1. Har strukturen förändrats på förstasidorna på morgontidningarna efter övergången till !! tabloid?! 2.

Alla lyssnar vi på musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett, både ur Kompositionssynpunkt och från ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre låtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med stråkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gång för att kunna se tillbaka på hur jag tänkte under den kreativa processen. I det här arbetet beskriver jag processen från att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

Den här uppsatsen behandlar ett konstnärligt projekt där upphovsmannen komponerade ett jazzverk om cirka 45 minuter. Syftet är att utveckla och pröva olika strategier för att komponera längre sammanhändande verk för jazzensemble. Vanligtvis har Kompositionen en underordnad roll inom jazzmusik. Formuppbyggnaden är ofta enkel till förmån för improviserandet. Här ligger dock fokus på Kompositionen och upphovsmannen undersöker hur man kan gå tillväga för att komponera ett stort verk.

Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, främst opera. Jag beskriver ett antal Kompositionstekniker som kan användas för att gestalta olika känslor och stämningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera är sådana som jag själv använt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om Kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje Kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnärlig frihet i relation till Kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och Kompositionstekniker i kammaroperan..

En undersökning i hur de 72 sydindiska föräldraragorna kan användas i harmonibaserad musik. Nya spännande möjligheter finns till harmonisering, Komposition och improvisation. En öppning till ett nytt harmoniskt närmande som kan komma till användning vid möten mellan de människor som har ragamusiken som grund, och de som har jazzen som sin. En ansats till utveckling av jazzmusikens språk och klangvärld samt inspiration till fortsatt undersökning av alla parametrar som kan tänkas berika musiken. Såväl lånat från musikaliska traditioner från hela världen, som att bara låta fantasin flöda..

Det musikaliska samhället är idag inne i en ny era där helt nya förutsättningar råder. Skivbolagen kämpar sig fram och musiker har börjat ta sin musik i egna händer. Men hur tar man då sin musik och skapandet av den i egna händer? Hur svårt är det egentligen att producera själv utan professionell hjälp och professionella verktyg?Detta ville jag testa. Jag skrev, spelade in och mixade fyra egna låtar med de redskap jag hade tillgång till hemma.

Denna uppsats handlar om att färdigställa musikaliska verk, om tidsbegränsningar och om att hitta olika arbetssätt och metoder för ett effektivare låtskapande.Jag har genomfört en litteraturstudie om låtskrivning och effektivitet, en enkätundersökning till professionella låtskrivare och producenter samt skrivit sex låtar varav fyra blev färdiga.Jag kom fram till att jag arbetar mer effektivt när jag delar upp arbetet i 45-minuterspass för att sedan ta ett par minuters rast. Mina produktioner blir lidande av alltför snäva deadlines.Den viktigaste lärdomen är att jag överskattar min egen kompetens och därmed har svår att nöja mig förrän min produktioner låter som mina förebilders verk..

Komponera och improvisera fram musik, för Orgel och piano, har jag alltid tyckt varit jättekul och inte så svårt. Men att behöva tänka kring det, bestämma karaktär, tempo, stil, eller att det måste vara färdigt till en viss tidspunkt m.m. har jag alltid vetat om att jag inte är bra på, eller tyckt varit så inspirerande att göra. Det har helt enkelt inte varit lika lätt av en hel del anledningar. I detta examensarbete kommer jag beskriva min förra kompoistionsprocess och den nya, utifrån en ny synvinkel, för min egen del, där jag får utmana och förändra mig själv som kompostiör genom att fundera hur jag går tillväga och utvecklar min musik när jag inte får vara ?helt fri? vid instrumentet..

This thesis examines Swedish composers' modes of work and production within the Swedish film industry. It starts off with a historical overview treating live music in early silent film, the conversion to sound and the Swedish production climate until present time. The analysis consists of contemporary empirical studies; interviews with people writing music for film, TV and commercials. The musician's perspective is in focus but directors and other film workers are heard as well. The situation for female composers in a male-dominated industry is also discussed.

Denna studie ger ett exempel på hur en musikskapande process kan se ut och har genomförts som en del i ett större projekt. Studien är baserad på fyra pedagogiska övningar som genomförts med 12-åriga elever (210 st). Övningarna består av: inlärning av en färdig klappramsa, att i grupp skapa en egen klappramsa, att lära ut den senare till sina kamrater samt att i grupper göra egna låtar. Tolvåringarna jag har mött har för mig bevisat att de kan skapa musik vilket också finns bekräftat i andra studier. Jag har under arbetets gång observerat och dokumenterat skapandeprocessen samtidigt som jag agerat ledare.

This thesis examines Swedish filmmakers' modes of work and production within the Swedish film landscape. An introductory historical overview treats the Swedish regionalization since the mid 1990's. Political and economical aspects of producing films in various regions serve as a background for understanding the new generation of decentralised Swedish filmmaking, and the use of sound and music in contemporary film. The analysis consists of empirical studies; interviews with directors and producers, working with music for film and TV. Although the filmmaking perspective is in focus, composers and film scholars are heard as well.

Introduktion till artikelserien:Arkitekturen tillhör historiskt en av de stora konstarterna, men håller det här på att förändras? Förr räknades en fastighet ge vinst på 50, eller kanske 100, års sikt ? i dag är byggbranschen otåligare. Allt mer byggs för att krängas direkt, och det påverkar arkitektgebitet. Byggherrarna har börjat inkräkta i den kreativa processen, med efterfrågan på att bygga ekonomiskt, sälja snabbt och tjäna mycket. Samtidigt ropar man från arkitekthåll efter mer konstnärlighet.