Jag har alltid uppskattat och sett upp till elgitarrister som kan spela slide men har av någon anledning aldrig själv utforskat spelsättet särskilt grundligt. I denna studie har jag därför valt att utforskat slidegitarrens musikaliska möjligheter på ett djupare plan.Målet har varit att lära mig mer om vad slidens involverande i elgitarrspelet möjliggör och hur slidegitarren kan användas i olika sammanhang. För att undersöka detta har jag fritt utforskat slidens möjligheter och sedan skapat tre låtar för att där använda mig av mina upptäckter.Jag har upptäckt hur sliden kan användas som specialeffekt, vilka likheter det finns mellan sång och slide och hur detta samband går att utnyttja, hur öppna stämningar av gitarren påverkar slidespelet samt hur sliden kan involveras i det vanliga gitarrspelet..

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom Komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva Kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna.

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom Komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva Kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Länge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig själv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag därför hur jag arbetar med Komposition, vilka metoder jag använder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. Målet är att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att själv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjälpa läsaren att, genom igenkänning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlägg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att jag betraktar verktyg som något som både finns i intellektet och i den fysiska världen. Jag har även erfarit hur tätt sammanbundna dessa är. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

Det här arbetet undersöker hur ett samarbete mellan en sångare och en kompositör kan se ut. Samarbetet utmynnade i ett nyskrivet verk för sång och mindre kammarensemble, Circles And Veils.Syftet är att undersöka vilka olika sångsätt man kan använda och på vilka sätt man kan kombinera dem för att sedan applicera dem i musiken. Det användes även olika, mer eller mindre etablerade, effekter i stycket. För att genomföra undersökningen har workshops ägt rum. Där har det experimenterats med rösten för att kartlägga möjligheter och användningsområden.I diskussionen avhandlas resultatet, nya röstresurser och möjliga misstag.

Den här uppsatsen handlar om hur upphovsmannen samarbetar med en sångare för att undersöka hur han kan utnyttja sångarens röst på ett optimalt sätt. På ett antal workshops utvecklar de olika sångsätt och röstliga specialeffekter baserade på sångarens unika sångtekniska färdigheter. Sedan komponerar upphovsmannen ett stycke för kammarensemble, med sångaren som solist, där han använder de olika sångsätten och effekterna som arbetats fram under workshopsen i en specialskriven stämma för sångaren. Det 38 minuter långa styckets text består av utvalda delar ur Den gudomliga komedin av Dante Alighieri som upphovsmannen har bearbetat på både svenska och engelska. Den specialskrivna sångstämman visar sig vara en stor utmaning, men efter hårt arbete kan ändå stycket framföras.

Det här arbetet har handlat om att komponera sångmelodier bestående av vers, refräng och eventuellt en brygga med hjälp av sex olika metoder. Jag ville ta reda på vilken metod jag ska använda för att min arbetsprocess ska flyta på så bra som möjligt och samtidigt få resultat som jag är nöjd med. Melodierna var menade att passa inom genren pop och tanken var att de skulle passa min röst, eftersom jag planerar att sjunga dem själv. Jag kom fram till att den metod som fick arbetsprocessen att flyta på bäst för mig var att improvisera fram melodier med rösten till en färdig text, men den metod som jag tycker gav de bästa melodierna var att improvisera fram melodier med rösten utan några andra hjälpmedel. Arbetet har resulterat i 24 stycken inspelade sångmelodier med tillhörande ackord samt två stycken färdiga låtar med text och ett enklare arrangemang..

I detta arbete har jag velat utforska, utmana och utveckla mitt komponerande och musikskapande. Genom att medvetandegöra tendenser och mönster i mitt skapande utifrån en kartläggning och sammanställning av mina skrivna låtar inom folk- och världsmusikgenren, har jag formulerat nya ramar att förhålla mig till när jag ger mig i kast med mina nya Kompositioner. Frågeställningar som jag utgått ifrån är: Finns det något generellt mönster i hur jag komponerar? Finns det något generellt mönster i vad jag komponerar? Kan jag utmana och utveckla mitt skrivande genom att komponera utifrån förutbestämda ramar som skiljer sig från hur jag brukar göra? Är detta möjligt att göra och samtidigt behålla det lustfyllda och det fria förhållningssättet jag har till att skriva musik? Till detta följer också tankar och reflektioner kring musikaliska parametrar så som tonart, taktart, modus och genre..

"Missa super Gabriel Archangelus tankar om att tonsätta den heliga mässan och musikaliskt framhäva och förtydliga dess texter" går igenom mässan "Missa super Gabriel Archangelus" och hur jag, som kompositör, har gjort för att musikaliskt framhäva och förtydliga den heliga mässans texter, både tankar före och under skrivandet. Uppsatsen börjar bland annat med genomgång av mässan och dess texter samt orgel och dess stämmor och däefter får man följa komponerandet genom varje mässts oh gå igenom de val som är gjorda under arbetets gång, samt se vilka resultaten blev av dem. Slutligen diskuteras dessa resultats för- och nackdelar..

Recent papers and bills from the Swedish Government deal with the possibilities  of giving all Swedish citizens the possibility of their own creative actlvities in the cultural sector. This work is about where such actlvities shall be placed in order to make them obtainable  for all. As an example of creative work this work takes computer-based music-making. At the public library in Odense, Denmark there is a weil functioning sound workshop where the public gets the opportunity of making music with some assistance from the staff. This work shows  that also in Sweden  the public libraries are the most suitable  institutions  for placing studies for computer-based music-making  for the public depending  on the public libraries'  traditions in adult education.

Det här arbetets syfte är att utvärdera olika implementationer av grundläggande mekanismer inom området hierarkiska tillståndsmaskiner. De grundläggande mekanismerna, det vill säga representationerna för tillstånd och händelser, implementeras på fyra olika sätt, och de hierarkiska tillståndsmaskinerna utformas utifrån de möjligheter som de grundläggande mekanismernas implementation ger.I arbetet implementeras de hierarkiska tillståndsmaskinerna i programmeringsspråket C++. Dessa hierarkiska tillståndsmaskiners tidseffektivitet i transitioner per sekund mäts genom ett experiment. Utvärderingen av experimentet visar att den hierarkiska tillståndsmaskinen som använder arv i C++ för att koppla samman tillstånden och som utnyttjar objekttillstånd och medlemsfunktionshändelser kan utföra runt 780 000 transitioner per sekund. Den är därför den tidseffektivaste av de fyra hierarkiska tillståndsmaskinerna.

By describing and analyzing a self made composition for the Swedish folk music instrument ?nyckelharpa? with emphasis on playing techique, dissonance treatment and interpretation questions are reflected upon regarding how dissonances and andvanced harmonical progressions are treated on a limited instrument such as ?nyckelharpa?. By emphasizing the traditional norm connected to the interpretation and instrumentation of traditional Swedish folk music (a traditon in which the nyckelharpa is included) and comparing the te- chniques connected to it with the recent composed material in a western classical context the possibilities and limitations in composition and interpretation are further investigated. Thus the musical experience and the documentation of the process of composing a concert for nyckelharpa provides a knowledge base for reflective analysis upon questions regarding interpretation, composition and dissonance treatment. This thesis also provides a brief summary of traditional playing and bowing technique as well as a short historical description of the Swedish traditional instrument ?nyckelharpa?..