Sökresultat:
1112 Uppsatser om Komplext arbetssätt - Sida 63 av 75
Förardistraktion: en studie av metoden Lane Change Test
Detta projekt syftar till att utreda om metoden Lane Change Test (LCT) kan mÀta hur förare distraheras av att utföra andra uppgifter under körning och om metoden kan anvÀndas för att avgöra nÀr anvÀndning av ett system i fordonet under körning blir trafikfarlig. Projektet har utförts pÄ Scania CV AB i SödertÀlje. Förarmiljön blir allt mer komplex och mer teknologi plockas in i fordonen, vilket innebÀr att risken ökar för att föraren distraheras. En önskan frÄn fordonsindustrin Àr att kunna mÀta distraktion som ett system alstrar, för att försÀkra sig om att de system som förs in i fordonet inte Àr trafikfarliga. En metod för att mÀta förardistraktion Àr LCT, som Àr under utveckling och utreds för att bli en standard.
Samverkansarbete/ En studie av tvÄ enheter pÄ Högskolan i Halmstad
Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgĂ„ende förĂ€ndrats bland svenska högskolor pĂ„ grund av bland annat lagĂ€ndringar, samhĂ€llsförĂ€ndringar och internationell pĂ„verkan. Ă
r 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften Àr idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhÀllet. Diskussionen har varit omfattande nÀr det gÀller hur samhÀllet och högskolan tjÀnar pÄ att samverka, pÄ vilket sÀtt det ska ske och hur man pÄ ett konkret sÀtt kan pÄvisa de bÀsta tillvÀgagÄngssÀtten. Samverkan Àr ett brett och komplext Àmne.
HÄllbarhetscertifiering av stadsdelar, försÀljningsretorik eller hÄllbar stadsutveckling?
I arbetet med att bygga den hĂ„llbara staden fĂ„r komplexiteten ses som en av de största utmaningarna. I takt med vetenskapens utveckling och alla nya forsk-ningsresultat blir arbetet dessutom hela tiden mer komplext. Ă
r 2007 nÄddes brytpunkten dÄ över hÀlften av vÀrldens befolkning var bosatta i stÀder. Den glo-bala urbaniseringen förutspÄs accelerera ytterligare och Är 2050 förvÀntas ca sju miljarder mÀnniskor vara bosatta i urbana omrÄden.
För att finna effektiva lösningar pÄ de enorma utmaningar detta innebÀr, behövs nya sÀtt att tÀnka och nya verktyg för att hantera denna komplexa verklighet. Ex-empel pÄ sÄdana verktyg Àr olika typer av hÄllbarhets- och miljöcertifieringssy-stem.
En omhÀndertagande och trygg introduktion? En utvÀrdering av nyanstÀlldas introduktion inom Sahlgrenska universitetssjukhuset/OmrÄde Mölndal
Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.
Att vara ett stöd för sitt barn under sjukhusvistelse. En pilotstudie om upplevelser hos förÀldrar vars barn har ett komplext medfött hjÀrtfel
Inledning:PÄ BarnhjÀrtcentrum i Göteborg vÄrdas barn och ungdomar med medfött hjÀrtfel i sambandmed hjÀrtkirurgi. Operationen Total cavopulmonary connection (TCPC) som genomförs i 3-4-ÄrsÄldern och ofta krÀver flera veckors sjukhusvÄrd innebÀr mÄnga för barnet iblandobehagliga procedurer. Vissa familjer klarar av att hantera de flesta situationer i dennasjukhusvistelse utan problem medan andra uppvisar tecken till stress i de situationer dÀrbarnet inte klarar av att hantera upplevelsen sjÀlv. Som teoretisk referensram anvÀndsAntonovskys KÀnsla av sammanhang och Orems egenvÄrdsteori.Syfte:Syftet med denna studie var att belysa vilket stöd förÀldrar kan vara för sitt barn under denspecifika sjukhusvistelsen i samband med TCPC-operationen.Metod:Kvalitativ induktiv metod har anvÀnts. För att pröva metoden genomfördes en pilotstudie.Urvalet bestod av förÀldrar vars barn genomgÄtt en TCPC-operation pÄ BarnhjÀrtcentrum desenaste tvÄ Ären.
à rsredovisningen i kooperativa föreningar : lÀser medlemmarna LantmÀnnens Ärsredovisning?
NÀr medlemmarna i en kooperativ förening behöver information för att ta stÀllning till om verksamheten styrs i deras intressen, Àr Ärsredovisningen ett viktigt verktyg. Denna studie har för avsikt att studera huruvida medlemmarna i en kooperativ förening anvÀnder Ärsredovisningen.
LantmÀnnen Àr ett kooperativt företag, som Àgs av mÄnga av landets lantbrukare. Företaget har en stor och komplex organisation med verksamheter inom mÄnga omrÄden och i flertalet lÀnder. Detta gör det svÄrare för medlemmarna att överblicka verksamheten, vilket kan medföra ett minskat engagemang samt att möjligheten till kontroll minskar. Troligen medför detta att intresset för Ärsredovisningen minskar.
Ravensdown Àr en kooperativ förening i Nya Zeeland.
Substansrabatt : FrÄgetecknet i investmentbolagen
Kultur och företagskultur uppmÀrksammades pÄ riktigt först i början av 80-talet, vilket gör Àmnet och omrÄdet relativt ungt. UppstÄndelsen kring Àmnet har fÄtt allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrÄn de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet pÄ företagskultur. Detta perspektiv Àr det som anvÀnds frÀmst av forskare inom Àmnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. DÄ Àmnet Àr vÀldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats frÀmst att undersöka handlingssymboler med avseende pÄ ritualer för att fÄ en djupare och bÀttre förstÄelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.
Reducering av slÀpförluster
För att öka köreffektivitet och sÀkerhet samt minska bromsarnas slitage Àr de flesta av Scanias lastbilar och bussar utrustade med en hjÀlpbroms, sÄ kallad retarder. En retarder arbetar generellt sett enligt nÄgon av följande tvÄ principer. Dels en elektromagnetisk variant av retarder som bromsar bilens kardanaxel, drivaxlar eller vÀxellÄda genom att utnyttja elektromagnetisk induktion, eller som i Scanias fall dÀr man anvÀnder sig av en hydrodynamisk tillsatsbroms som bromsar bilens kardanaxel genom att slunga vÀtska inom ett skovelsystem. Bromsenergin övergÄr dÄ till vÀrmeenergi som i sin tur kyls bort av bilens ordinarie vattenkylsystem. Bromsmomentet styrs via trycket som rÄder mellan skovelbladen.
LÀrares livsvÀrld. Fyra lÀrares förutsÀttningar att arbeta med elever med autismspektrum i en förÀndrad skola för alla
Syfte: I och med en förÀndring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstÄnd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte lÀngre sÀrskolan. Denna förÀndring i lagtexten innebÀr stora förÀndringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsÀttningar för en sÄdan, dÀrav anvÀndningen av ?en förÀndrad skola för alla?.Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀndringen gÀllande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lÀrare i grundskolan och hur lagÀndringen pÄverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lÀrarnas beredskap, instÀllning och kunskap med fokus pÄ hur detta pÄverkar deras lÀrarroll i en förÀndrad skola för alla. Teori: Studien Àr hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvÀrldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lÀrare som har elever med autismspektrumtillstÄnd i sina klasser har genomförts.
Flyktingpolitikens beslutsmodeller i asylprocessen: en litteraturstudie om förÀndring av handlÀggningstiden vid införande av ny beslutsmodell vid ansökan om asyl
Svensk flyktingpolitik Àr ett komplext politikeromrÄde. Det handlar inte enbart om Sverige utan mÄste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, dÀr FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmÀnna deklaration om mÀnskliga rÀttigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik Àr rÀtten att söka asyl.
VÄrdanstÀlldas efterlevnad av informationssÀkerhetspolicys : faktorer som pÄverkar efterlevnaden
InformationssĂ€kerhet Ă€r ett omrĂ„de som kommit att sĂ€ttas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har frĂ€mst tekniska lösningar för att skydda viktig information fĂ„tt uppmĂ€rksamhet, det Ă€r först pĂ„ senare tid som informationssĂ€kerhet har börjat uppfattas som ett komplext omrĂ„de som innefattar sĂ„vĂ€l tekniska, som organisatoriska och mĂ€nskliga faktorer. För att efterstrĂ€va en god informationssĂ€kerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete lĂ€ggas pĂ„ att utveckla informationssĂ€kerhetspolicys och sĂ€kerhetsansvariga mĂ„ste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anstĂ€llda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anstĂ€lldas efterlevnad av informationssĂ€kerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser avspeglar sig inom tvĂ„ vĂ„rdverksamheter i Landstinget i Ăstergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts dĂ€r sĂ„vĂ€l observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att sĂ€kerhetsmedvetandet och efterlevnaden av sĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inom de undersökta organisationerna Ă€r tĂ€mligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.
Elektroniska affÀrer och EDI : FramgÄngsfaktorer och verksamhetsmÀssiga effekter
En snabb och stÀndig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan anvÀndas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sÀtt att kommunicera information och göra affÀrer pÄ elektroniskt. Detta omrÄde kallas elektroniska affÀrer och fÄr allt större utrymme idag, men vad Àr det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det?Elektroniska affÀrer Àr ett stort och komplext omrÄde som ofta kan innebÀra stora förÀndringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förÀndra arbetssÀttet kan vara nÄgot som ses som lite skrÀmmande för en del företag och dÀrför kan det uppstÄ problem med att se de positiva effekterna.
Förvaltning av IT-infrastruktur : En studie om grundlÀggande IT-infrastruktur som effektiva förvaltningsobjekt
Systemförvaltning Àr en viktig strategisk frÄga för organisationer eftersom det sÀkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning Àr komplext eftersom mÄnga organisatoriska parter Àr inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmÀrksammats under de senaste Ären i mÄnga organisationer. Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur Àr ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. DÀrför anvÀnds begreppet grundlÀggande IT-infrastruktur istÀllet för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar.
"Lite Svinn fÄr man rÀkna med" : En kvalitativ studie om upplevelser och tankar om matsvinn hos chefer och personal i livsmedelsbutik
SammanfattningBakgrund Att minska matsvinnet Àr en viktig del i arbetet mot att nÄ en hÄllbar utveckling. UtslÀpp av vÀxthusgaser och övergödning sker i alla produktionsled i livsmedelskedjan frÄn producent till konsument och utgör en negativ klimatpÄverkan. Livsmedelsbutiker har en betydelsefull roll eftersom de hanterar stora mÀngder varor och tillhandahÄller mat till mÄnga hushÄll. Forskning finns om typ och omfattning av matsvinn slÀnger men fÄ studier har belyst hur chefer och personal i livsmedelsbutik upplever och tÀnker kring Àmnet.Syfte Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring matsvinn hos butikschefer samt anstÀllda i livsmedelsbutiker.Metod Studien genomfördes som en kvalitativ studie dÀr butikschefer och anstÀllda vid Ätta livsmedelsbutiker intervjuades. Datamaterialet transkriberades och analyserades dÀrefter med kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat ?Matsvinn sÄgs som ett problemomrÄde som deltagarna upplevde svÄrt att motverka.
En kanske tÀnker lite mer, det fastnar nog nÄgot korn. : En kvalitativ studie om Àldres upplevelser av att delta i ett hÀlsosamtal
SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.