Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem som förbises av samhället. Suicid står för 25% av dödsorsakerna bland ungdomar. Män begår oftast suicid medan kvinnor främst begår suicidförsök. Ett suicidalt beteende påverkas av flera olika faktorer, såsom tidigare suicidförsök, psykiska sjukdomar, alkohol eller droger, negativa traumatiska livshändelser, ärftliga faktorer och/eller tillgång till suicidala medel. Det ultimata är att förebygga suicid, inte endast vårda och ingripa när det redan hänt.

Med fler än en miljon omkomna i trafikolyckor världen över varje år är trafiksäkerhet ett ständigt aktuellt område. Studier på deprimerade patienter har visat att negativ sinnesstämning medför försämrad körförmåga. Dessa effekter är i hög grad outforskade och det är därför viktigt att undersöka om de förekommer även vid en mildare grad av nedstämdhet, så kallad dysfori, vilket i så fall skulle innebära att negativ sinnesstämning i likhet med trötthet och alkoholpåverkan utgör en allvarlig trafikfara. För att bättre förstå hur sinnesstämning påverkar körförmåga är det dock också relevant att undersöka om dysfori kan bidra till riskkompensation, det fenomen som inträffar när människor kompenserar för säkerhetsförändringar genom ett förändrat riskbeteende. I denna uppsats beskrivs en del av en körsimulatorstudie kring dysfori och bilkörning, där syftet var att undersöka om dysfori kan vara en orsak till riskkompensation.

Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården.

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Bakgrund: Vid komplexa tjänstetransaktioner är det svårt för köparen att i kontraktet specificera vad som förväntas av tjänsteleverantören vilket ofta leder till konflikter mellan parterna.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera kontraktets betydelse som styrmedel i relationen mellan köpare och säljare av komplexa tjänster.Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en fallstudie där vi har analyserat kontraktets betydelse som styrmedel hos tre tjänsterelationer inom Landstinget i Östergötland. Empiri har samlats in genom intervjuer med representanter för både köpare och säljare för respektive relationen samt genom granskning av de avtal som reglerar relationerna. En av de undersökta relationerna är mellan Landstinget i Östergötland och en privat vårdgivare, Specialistläkarna, de två andra är relationer mellan Landstinget och de landstingsinterna enheterna Barn- och Kvinnocentrum och Rekonstruktionscentrum. Vår teoretiska hypotes var att kontraktets betydelse som styrmedel minskar ju mer komplex tjänsten är som avtalet har för avsikt att reglera. För att testa denna hypotes började vi med en grundlig analys av komplexiteten hos de tjänster som kontrakterades för att slutligen analysera kontraktets betydelse som styrmedel för de tre relationerna.Resultat: Den empiriska studien bekräftade inte vår teoretiska hypotes om att kontraktets betydelse som styrmedel minskar med ökad komplexitet hos tjänsten.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor förekommer i hela världen. För att upptäcka de kvinnor som blir utsatta för våld är det viktigt att våga ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård på en akutmottagning. Metod: Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta sjuksköterskor på en akutmottagning i mellansverige.Resultat: Sjuksköterskorna på akutmottagningen kände överlag att de inte hade tillräckligt med utbildning och beredskap för känna sig trygga med att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård.

Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet ställer krav på bred kompetens när det gäller vad specialpedagogen förväntas ha tillägnat sig under utbildningen. Målet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stå på inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsätta examensförordningens mål i praktiken.Centrala frågeställningar var:På vilket sätt tar sig utbildningens mål uttryck i den praktiska verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet från andra yrkesprofessioner i skolan?På vilket sätt används specialpedagogens kompetens i verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv .Metod: Studien är kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjänstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan.Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingått i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext.

BakgrundSverige har blivit alltmer internationaliserat under de senaste årtiondena och detta gäller inte bara Sverige, utan världen vävs ihop av globaliseringen. Företagsspridningen och globaliseringen har skapat redovisningsproblem då man använder olika redovisningsmodeller i olika länder. När en investerare inte har bra och tillförlitlig information att grunda sina beslut så blir systemet inte trovärdigt och det skapar ännu mer problem. För att lösa detta inom EU så har man byggt med hjälp av IFRS ett enhetligt system av redovisningsregler. Men de nya reglerna som infördes den 1 januari 2005 för alla EU länder har inte undgått kritik.ProblemIFRS har inte tillämpats utan diskussioner och rekommendationen IAS 39 är en av de mest omtalade.

Bakgrund: Sexualitet är väsentligt för människans identitet, relationer och upplevelser; ett komplext livsområde. Strålbehandling som ges till kvinnors bäckenregion påverkar hennes sexuella förmåga genom biverkningar till hud och slemhinnor som ger smärta och obehag samt minskad komfort i underlivet. Ofta ges inte den adekvata information som patienten har rätt till på grund av fördomar och okunskap. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnors sexualitet påverkas av strålbehandling mot bäckenmaligniteter och kvinnornas behov av information. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt utifrån 10 artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed.

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet.

 Syfte och frågeställningarStudien syftar till att ge svar på om de hinder som presenteras i tidigare forskning även är applicerbara i primärvården inom Järfälla kommun.Frågeställningar i studien är:Vilka hinder visar tidigare forskning att läkare har inom primärvården när det gäller att ge råd om fysisk aktivitet till sina patienter? Är hinder vid rådgivning av fysisk aktivitet enligt tidigare studier väsentliga i Järfälla kommun? Anser läkarna i Järfälla kommun att de har som sin arbetsuppgift att förändra människors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv? MetodEn litteratursökning har genomförts med sökningar i PubMed, Chochrane Library samt Google Scholar. Inklusionskriterier för studierna är att de innehåller åsikter och värderingar från läkare inom primärvården om FA och livsstilsrelaterade frågor i preventivt syfte som publicerats senare än 1995. Fyra studier följde inklusionskriterierna. Definierade hinder och möjligheter för rådgivning av FA inom primärvården från litteratursökningen sammanställdes och vägdes mot en intervjustudie på allmänläkare i Järfälla kommun för att undersöka om vidhållna hinder även kunde bekräftas inom den lokala primärvården.Resultat"Tidsbrist" och "bristfällig kunskap om FA och prevention med FA" är de största hindren enligt tidigare forskning.

Arbetets syfte är att undersöka hur förskolepersonalen på ett antal förskolor i ett mindre samhälle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra år, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok Litteraturläsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta område och ger kritik till att barnlitteraturen till största del används i form av disciplinära och strukturella syften, så som läsvila och spontan läsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan användas i mer kunskapsutvecklande syfte.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka hur samverkan upplevs fungera mellan de två professionerna pedagoger i skola och socionomer inom socialtjänst, gällande anmälningsplikten, med särskilt fokus på återkopplande aspekter. Med detta arbete vill vi också närma oss varandras professioner för att bättre kunna förstå och samverka i vårt stundande yrkesliv. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur upplever pedagoger i skolan och socionomer i socialtjänsten fenomenet återkoppling utifrån anmälningsplikten kring barn som far illa? ? Kan den eventuella återkopplingen ha någon inverkan på de olika aktörerna socialsekreterare och pedagoger i deras professioner, samt på interaktionen dem emellan, i så fall vilken?MetodFör att kunna uppfylla vårt syfte har vi valt ett kvalitativt angreppssätt genom sammanlagt nio intervjuer med pedagoger, socialsekreterare samt personer som arbetar med insatser för samverkan. ResultatDet resultat som vi har uppnått genom vår studie påvisar att återkoppling från socialtjänsten till den pedagog som gjort anmälan är ett komplext fenomen.

Bakgrund och problemformulering: Första januari 2007 började regelverket Basel II gällaför banker inom EU. Syftet med regelverket är framför allt att förhindra finansiell instabilitetgenom att ställa krav på bankers riskhantering. Basel II är ett komplext regelverk som ställerkrav på datainsamlingen samt bankernas IT- systemen. Kostnaderna för implementeringen avBasel II är höga vilket kan ställa till problem för mindre banker då de sällan har sammaresurser som storbankerna.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att påvisa hur Basel II påverkar mindre banker verksammapå den svenska marknaden. Utifrån de tre pelarna vill författarna undersöka vilka effekter denya reglerna har medfört för bankerna samt om de missgynnas av Basel II.Metod: I den här uppsatsen har författarna använt en kvalitativ metod för insamling avempirisk data.