Kraven på att lärarna dokumenterar elevernas lärandeprocess i de olika ämnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den här studien redogörs för orsakerna bakom den Komplexitet som finns beträffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna språk. Min undersökning visar att lärare ofta saknar tydliga rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga färdigheten. Faktorer som påverkar är exempelvis lärarnas syn på behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvärdera sig själva, synen på dokumentation som hämmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgång till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lärarna har valt att konkretisera målen och betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte är en självklarhet att den formativa bedömningen där dokumentation av elevernas lärandeprocess är ett viktigt verktyg har en given plats i språkundervisningens muntliga del.

Implementationsproblematiken inom de mänskliga rättigheterna är en pågående diskussion. Denna undersökning behandlar hur artikel 16.2 implementerats i Gambia och vad det kan finnas för svårigheter i implementeringen av en artikel som behandlar barnäktenskap. Genom fallstudien som metod och implementeringsforskning, Susan Möller Okin samt Sheyla Benhabibs teori gällande grupprättigheter kontra kvinnors rättigheter på individnivå undersöks hur artikel 16.2 i CEDAW implementerats i Gambia. Artikel 16.2, vilken beskriver barnets trolovning och äktenskap, dekonstrueras och utifrån det diskuteras innebörden i artikeln vilket senare jämförs med Gambias nationella lagstiftning. Undersökningen består av att se hur artikel 16.2 implementerats i Gambia och vad det kan finnas för svårigheter i implementeringen av en artikel som behandlar barnäktenskap.

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

Genom att vi lever i ett samhälle som präglas av en bred mångfald blir begreppet mångfald allt mer aktuellt, både för arbetsgivare och för medarbetare. Mångfald som begrepp är svårdefinierat och komplext med flera olika betydelser. Enligt Ds 2000:69 varierar begreppet beroende på organisation. Ökad mångfald kan skapa fördelar för organisationer, bland annat genom fler perspektiv på eventuella problem vilket i sin tur kan leda till bättre lösningar (Kearney et al. 2009).

Detta examensarbete behandlar rumsakustik som en viktig del i skapandet av en arkitektur för framförande av musik, samt upplevelsen av ljud. Projektet bygger på en idé att skapa nya möjligheter att skapa och framföra musik för musiker, vars arbete ofta begränsas av lokalbrist eller av olika föreningars intresseområden. Idén har utvecklats till en hybrid mellan ett nytt musikmuseum och ?Musikplatsen? - en plats för skapande och framförande av musik med liten publik. Musikplatsen blir en del av det nya musikmuseets program för att skapa nya samarbeten och ekonomisk hållbarhet.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdares upplevelser av yrkesrollen och Komplexiteten i uppdraget. Utgångspunkten var att yrkesrollen bygger på ett komplext och sammansatt uppdrag då det innehåller aspekter av såväl "vård" som "vakt", och medan motsvarande Komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvårdarrollen.Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med särskilt fokus på rollförväntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".Resultatet visade på likheter i många aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i fråga om Komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhållningssätt. Analysen visade att upplevelsen av Komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hänger samman med förhållandet mellan egna och andras förväntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primärt definierar sin yrkesroll. Såväl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. Då de förväntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förväntningar gynnar såväl vårdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet..

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för fotbollens Komplexitet och att närma sig en modell för hur man på ett mer objektivt sätt kan analysera avslut. Vi har använt oss av videoobservationer på 25 av MFF:s matcher i allsvenskan 2006. Med hjälp av tidigare forskning har vi tagit fram ett analysformulär för avsluten och ett för hörnorna. Dessa består av elva respektive tio faktorer som används för att beskriva varje avslut respektive hörna. MFF har 341 avslut och gör 42 mål. Mer än tre fjärdedelar av avsluten kommer efter anfall med tre eller färre passningar. Avslutaren använder sig av ett tillslag i lite mer än hälften av alla avslut och vid 74 % av målen.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för erfarenheter av delaktighet i olika livssituationer hos vuxna med förvärvad hjärnskada. Intervjuer genomfördes med 11 personer med förvärvad hjärnskada. Data analyserades parallellt med datainsamling genom innehållsanalys. Resultatet visade på en Komplexitet när det gäller vad som kännetecknar delaktighet och vad som inverkar på delaktigheten i olika situationer. Detta formade två kategorier.

En första viktig lärdom har dock varit vår nyvunna förståelse för den Komplexitet som präglar en stor internationell koncern. Kommunikation är viktig i ett företag inte minst som bärare av syfte och mål med olika aktiviteter, men även i allmänhet för att tillse att flödet av information inom organisationen tillgodoses. Vi har sett vikten av feedback för att skapa tillit och visa uppskattning. Vi har efter studier av teorier, iakttagande av andra företag, samt inte minst via vår interaktion med anställda under genomförandet av detta projektarbete uppmärksammat vikten av att moderbolaget i en koncern tydligt visar sina värderingar genom exempelvis uttalad vision samt mission. Vi har på företaget sett att chefen har en viktig roll att fylla.

Dagens arbetslivsforskning bygger till stor del på det faktum att organisationer utvecklas och förändras, men hur upplever en högt utbildad individ sin roll i de nya strukturer som uppkommer? Hur skapas roller och hur ser relationen ut mellan rollers olika sidor i den organisatoriska kontexten? Därvidlag har en undersökning utförts på ett högteknologiskt företag. En undersökning med fokus på organisationens medlemmar. Studien berör civilingenjörer som arbetar i en organisation, rollen som nyanställd samt de problem som de ställs inför baserat på det abstrakta ramverk som i många fall verkar sätta gränser för arbetet. Metoden som används är kvalitativ med ett etnografiskt angreppssätt.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av clinical reasoning ?three track mind? där procedural, interactive och conditional reasoning utgör de tre olika tankemönstren.Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens.

Om inget görs, beräknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% på global nivå de kommande 10 åren samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fåtal kommuner ägnar sig åt ett systematiskt folkhälsoarbete och det finns en osäkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnås. Endast med hänsyn taget till strategisk planering och beaktande av Komplexitet i hälsosystem och hälsointerventioner är det möjligt att hitta hållbara modeller för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 år används hälsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hälsofrämjande arbete. Ger verktyget tillräcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande på en strategisk nivå? ?Five-Level Framework? (fem-nivå modellen) är en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar på den frågan.

Det finns många faktorer och omständigheter runt en organisation som påverkar hur man väljer att utforma organisationen i fråga. Syftet med detta arbete är att finna faktorer som påverkar utformningen av ideella föreningars näringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förståelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa används contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omständigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i två delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemässigt upplägg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (där arbetsdelningen mellan ideella och anställda förändras) och näringsverksamhetens omfattning (där större omfattning påverkar avståndet mellan näringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.