Fundamentalt för ett företags överlevnad är dess förmåga att anpassa sig och utvecklas i takt med eller snabbare än andra företag. För att möjliggöra denna utveckling måste företag förr eller senare genomgå förändringsprojekt i syftet att anpassa organisationen till nya villkor. Organisatoriska förändringar av detta slag är inte sällan omfattande och påverkar följaktligen många människor. Den komplexitet detta medför anses av många företag som ett problem, vanligen för att det kräver kompetens som sällan tillhör kärnverksamheten. Många företag väljer därför att anlita konsultföretag som specialiserat sig på denna typ av projekt.

Hantering av IT-incidenter är ett växande problem då utvecklingen av datorsystem i företag växer fortare än vad själva organisationerna för att hantera dessa gör. I denna studie kommer IT-incidenter i Landstinget Gävleborg att undersökas. I denna miljö är det extra viktigt att IT-incidenterna behandlas på ett korrekt och effektivt sätt eftersom personers liv bokstavligt talat kan vara beroende av systemen. Trots detta finns inga övergripande rutiner för hur IT-incidenter skall hanteras. Genom gemensamma rutiner kan såväl data- som patientsäkerhet ökas.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Syftet med studien var att studera lärare i måltidssituationen med utgångspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal på en grundskola årskurs 6-9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag är att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor för eleverna vilket Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lärare skall äta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under måltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lärarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lärarna åt inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under måltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte åt pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

Syftet med fördjupningsarbetet är att försöka klargöra lagstiftningen kring förverkande av alkohol i polisiära vardagssituationer. Vi vill också peka på några oklarheter som råder inom detta område, för att på så sätt visa på dess komplexitet. I rapporten behandlas inledningsvis den lagstiftning som är relevant för området. Utifrån gällande lagstiftning studeras sedan fyra olika lathundar polismyndigheterna givit ut för att underlätta för den enskilde polismannen. Denna studie görs utifrån två olika scenarion där ett antal lösningsförslag presenteras och resoneras kring..

Studiens syfte är att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hot och våld på en psykiatrisk vårdavdelning samt deras upplevelse av gällande handlingsplan. Det är en kvalitativ intervjustudie. Materialet är insamlat på en psykiatrisk vårdavdelning på en mindre ort i Sverige och består av semistrukturerade intervjuer med åtta ur vårdpersonalen, både sjuksköterskor och mentalskötare. Det finns åtta vårdplatser och avdelningen är en låst avdelning med säkerhetsklassificering tre. Där vårdas vuxna patienter som lider av allvarlig psykisk störning.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.Metod: EnkätstudieResultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra.

Kommuner är organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven på effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar på förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mål och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnås krävs någon form av styrmedel eller styrmodeller. Användning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock påvisat svårigheter då en kommunal organisation består av politiker och tjänstemän vilka i grunden har skilda föreställningar om vad som är viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för hur politiker och tjänstemäns skilda föreställningar, om vad som är viktigt med verksamheten, påverkar användandet av det balanserade styrkortet i Luleå kommun.

Detta examensarbete är genomfört på uppdrag av kundansvariga på Banverkets Marknadsavdelning. Avdelningen ansvarar bland annat för samordning av marknadskontakter och avtalssystem rörande bannätets trafikering. Arbetet syftar till att utreda och beskriva det optimala sättet för kundansvariga för kundsegmentet Järnvägsföretag, att nå ut med intern kundrelaterad information. Förutom en grundlig förstudie av den nuvarande arbetsrutinen genomfördes även jämförelser med liknande rutiner hos fem andra stora organisationer. Idéer från dessa organisationer har anpassats till Banverkets egna förutsättningar och de identifierade behoven.Utredningens resultat är tio förbättringsförslag som syftar till att stärka serviceinriktningen, stärka kundansvarigas roll internt samt att skapa en helhetssyn på kunden.

Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre sombodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik somenhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldrehade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalenstyrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När enperson behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroendeställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod attgöra en öppen observationsstudie.

Kultur och företagskultur uppmärksammades på riktigt först i början av 80-talet, vilket gör ämnet och området relativt ungt. Uppståndelsen kring ämnet har fått allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrån de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet på företagskultur. Detta perspektiv är det som används främst av forskare inom ämnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. Då ämnet är väldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats främst att undersöka handlingssymboler med avseende på ritualer för att få en djupare och bättre förståelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskap kring investeringsbedömning av gruvprojekt och dess komplexitet samt främja diskussionen på vetenskaplig nivå kring ämnet. För att uppnå syftet tillämpas ett kvalitativt angreppssätt i form av kvalitativa intervjuer med sju gruvföretag. Slutsatsen av studien är att DCF-metoderna är de mest använda investeringsbedömningsmetoderna för gruvprojekt. Dessa kompletteras oftast med känslighets- och scenarioanalys för att ta hänsyn till risk. Metoden reala optioner tillämpas under mycket begränsade former..

Syftet med studien var att beskriva hur anpassningar i den fysiska, kulturella och sociala miljön främjar aktivitetsutförande för barn med ADHD. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt som kan öka kunskap och förståelse inom det valda området. I studien inkluderades fjorton artiklar som analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållanalys som beskriver det synliga i artiklarna. Analysen av data resulterade i tre kategorier: ?Lugn miljö främjar aktivitetsutförandet?, ?Rutiner i miljön främjar självständigheten? och ?Aktiviteter tillsammans med andra människor främjar aktivitetsutförandet?.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

Den svenska sjukvården står idag inför en situation där verksamheten levererar medicinskt sett kvalitativ vård men samtidigt tampas med en problematik gällande låg tillgänglighet. I dag används en betydande del av sjukvårdspersonalens arbetstid till olika administrativa aktiviteter.Logopedmottagningen vid Sunderby sjukhus tillhör länslogopedin och är den logopedmottagning i Norrbottens län med flest antal medarbetare och patienter. Enligt länslogopedins verksamhetschef uppgår i dagsläget uppskattningsvis minst hälften av logopedernas arbetstid åt till någon form av administration. Den tid som ägnas åt administration bör kunna minskas med hälften, vilket skulle frigöra betydande resurser. Denna studie syftar till att utveckla ett verktyg för att minska kvalitetsbristkostnader på länslogopedin i Norrbottens län genom effektiviseringar av administrativt arbete.Primärdata i studien har insamlats genom intervjuer, enkätundersökningar och gruppövningar med mottagningens personal.