Den här rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De två protokollen är inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet använder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. På grund av att de publika IPv4-adresserna är slut i världen så måsteförr eller senare en fullständig migrering ske på internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera både de äldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram där fokus ligger påkomplexitet, alltså tidsåtgång för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration där testpersoner har fått utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att få fram tidsdata.

En stor del av tiden vid utveckling av programvaror går idag ut på att leta efter fel i dem. Oavsett hur mycket tid och pengar som läggs ner på denna aktivitet är det inte säkert att alla fel hittas. Detta kan få katastrofala följder, speciellt för realtidssystem då även fysisk apparatur skall skötas. Då ett fel verkligen har påvisats gäller det att försöka lokalisera och identifiera felet. Då detta kan ske under tidspress, till exempel om felet rör ett realtidssystem redan i användning, behövs stort stöd från felsökningsverktyg för att underlätta att snabbt lokalisera och identifiera ett fel.Detta examensarbete identifierar genom en teoretisk undersökning ett antal riktlinjer för de stöd ett felsökningsverktyg kan ge felsökaren under felsökningsprocessen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Creating instructions is not just about words, but also about text structure. A company creates many instructions to document their management systems, which often are presented through an intranet. This study examines how the text can be presented to make content understandable and give employees the knowledge to take action. An interview survey was made at Skanska Sweden and their management system "Vårt sätt att arbeta". The results show that it is mainly about creating an overview of the system and creating separations between different text sections.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

A uniform environmental rating system for green buildings is demanded in today's society, where the requirements of the energy consumption for real estate are increasing. There are several different systems around the world used to rate buildings, all with different assessment criteria and starting points, which make it difficult to compare environmental rated buildings with each other.The purpose of this paper is to acquire knowledge about the differences between the Swedish environmental rating system Miljöklassad Byggnad and the American LEED, to discover which system is most advantageous. We also examine whether environmental rating affect the value of a property.Miljöklassad Byggnad is relatively simple structured, which makes it possible for private individuals to rate their property. LEED is better structured on the other hand in the case of environmental classification of commercial properties, because there are manuals for among others hospitals, schools and retail. The rating system for Miljöklassad Byggnad is good since the system seeks to fix the number of errors and deficiencies as soon as possible.

Gunsta is situated about 10 km east of Uppsala. Today there are plans to establish 1000 new households in Gunsta before year 2030. The required energy for heating houses and water would be distributed via a district heating system, which also includes 200 existing residences. The annual required energy, according to this study, would be 16.2 GWh with a maximal peak effect of 6.9 MW. To meet this need, the study suggests a system with heat pumps to upgrade the 31?C water from a 1.8 kilometre deep borehole.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

This Bachelor thesis examines the possibility of replacing an outdated, analog video recording system to a digital counterpart. It is key that the video and audio signals remain synchronized, generator locked and time stamped. It is up to nine different video sources and a number of audio sources to be recorded and treated in such a manner which enables synchronized playback. The  different video sources do not always follow a universal standard, and differ from format as well as resolution. This thesis aims to compare a number of state of the art commercial of the shelf solutions with proprietary hardware.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur dynamisk svårighetsjustering påverkar hur spelare värderar ett spels svårighet, presterar under en spelsession och huruvida de kan upptäcka ett system för sådan justering samt identifiera hur det fungerar.  Arbetet vilar främst på Robin Hunickes arbete kring dynamisk svårighetsjustering men vidrör även koncept som svårighet, flow och olika typer av svårighetsjustering. För att undersöka huruvida system för dynamisk svårighetsjustering påverkar spelande har ett plattformsspel utvecklats och speltestats i två versioner av en handfull respondenter, en version som justerar svårigheten i spelet dynamiskt och en som balanserats för hand. Resultatet från dessa speltester ger inga direkta stöd för att dynamisk svårighetsjustering får spelare att prestera bättre och tyder på att spelare vid en första spelomgång har svårt att identifiera system för dynamisk svårighetsjustering. Resultatet visar dock även på att mer undersökningar kan behövas på ämnet i framtiden..

In this thesis an energy analysis of ethanol production at the ethanol plant of Lantmännen Agroetanol in Norrköping has been performed. The ethanol plant has been studied in combination with Händelöverket, the combined heat and power plant which provides the ethanol process with steam. The purpose of this study was to determine the energy consumption for the whole production chain from grain to ethanol. The analysis has included the energy consumption for cultivation of grain, production of chemicals, the production chain for wood chips, the steam production and the ethanol plant. The grain and wood chips are both considered raw materials there for the energy content in these are not included as energy input in the system.

In this thesis an energy analysis of ethanol production at the ethanol plant of Lantmännen Agroetanol in Norrköping has been performed. The ethanol plant has been studied in combination with Händelöverket, the combined heat and power plant which provides the ethanol process with steam. The purpose of this study was to determine the energy consumption for the whole production chain from grain to ethanol. The analysis has included the energy consumption for cultivation of grain, production of chemicals, the production chain for wood chips, the steam production and the ethanol plant. The grain and wood chips are both considered raw materials there for the energy content in these are not included as energy input in the system.

Kurs:Mälardalens Högskola, EIK021, Kandidatuppsats i IT-ekonomi, 15 HP Titel:Hur hanterar ett tjänsteföretag CRM-system och hur påverkar det deras kundrelationer? Författare:Västerås Västerås VästeråsMarlene Elias Nisha Singh Juan Solano Espinoza Handledare:Marie Mörndal, Mälardalens Högskola Problem:Idag definieras CRM som affärsstrategi i företagen. Denna strategi finns för att kunna skapa en bättre samt en långvarig relation mellan kund och företag. Relationer uppstår då två parter skapar någon form av aktivitet med varandra. Relationsmarknadsföring och Customer relationship management är i stort synonymer, hur kundrelationer bör skötas.

Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext.