Den här uppsatsen är en jämförande undersökning av hur kommentatorer för fotboll jobbar i radio respektive television (TV). Kommentator som arbetar med expertkommentator är fokuseringen i detta arbete. Metoden jag använde för att komma fram till ett svar var att jag analyserade landskampen mellan Wales och Sverige för att se skillnader och likheter hur kommentatorerna jobbar i de olika medierna. Från matchen har jag sen valt ut viktiga och intressanta situationer som jag studerat närmare. Jag har även gjort kvalitativa intervjuer med kommentatorerna Paul Zyra (Radiosporten) och Jesper Hussfelt (TV4) som arbetade med den ovannämnda matchen.

Revisorns oberoende har diskuterats lika länge som revisionen funnits i Sverige. Finansiella skandaler driver på diskussionen om revisorns oberoende och diskussionen drogs upp ytterligare efter Enron-skandalen i USA. Som revisor kan man ställas inför dilemman som kan hota oberoendet. När revisorer ställs inför dilemman måste de avgöra hur de ska hantera dessa situationer för att vara oberoende. Syftet med uppsatsen var att få konkreta situationer beskrivna där revisorer kan ställas inför dilemman rörande oberoendet, samt att skapa förståelse för hur man som revisor kan hantera oberoendeproblematiken.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade påAv litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Textens syfte är att peka på ett antal av de förutsättningar som har möjliggjort det moderna japanska enfamiljshusets särart. Fokus ligger på det typiska i centrala Tokyos stadsbild som är en viktig faktor för den allmänna utvecklingen. Stor inflyttning och ett svagt regelverk för stadsplanering har skapat unika småhusområden. Den täta stadsstrukturen har skapat många speciella lösningar även i bebyggelse utan arkitektonisk ambition, mycket av det man ser i publicerade arkitekturprojekt är vanliga inslag i den standardbetonade bebyggelsen. Ekonomi är också en viktig faktor.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer.

Etologi betyder per definition läran om djurens beteende och orsakerna till det. Dengenerella definitionen av en etolog är således en person som har kunskap om djurensbeteende och orsakerna till det. Definitionen är öppen för tolkning och allmänheten harliten eller ingen kännedom om etolog som profession. Dessutom är inte titeln etologskyddad vilket innebär att i princip vem som helst kan kalla sig etolog. Kunskaps- ochkompetensnivån etologer emellan kan således variera, vilket bidrar till gemene mans dåligakännedom om etologer samt en något splittrad yrkeskår.

Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av.Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete.Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing.

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket.

Utvecklingen inom informationsteknologi (IT)-området har gjort det möjligt för företag att distribuera tjänster och mjukvara via webben, enligt affärsmodellen Software as a Servie (SaaS). Det har dessutom visat sig att det finns ytterligare vinst att göra för såväl konsumenter som leverantörer av dessa verktyg om de kan distribueras utan omfattande implementeringsaktiviteter och utbildning. Därför vill man uppnå en hög grad av self-service i applikationerna.Affärsprocessföretaget Barium AB har uppmärksammat denna potential hos SaaS-produkterna och hyser en önskan att implementera self-servicetänket i deras produkt ?Barium Live!?. Då den forskning som finns rörande design av self-serviceprodukter i huvudsak handlar om enkla system av kiosk- och automattyp har de tagit initiativ till detta arbete för att reda ut vilka designimplikationer self-serviceaspekten har för mer komplexa applikationer.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra i vilka situationer förskolepedagoger och barn på en förskolas småbarnsavdelning använder sig av surfplattor. Faktorer som undersökts har varit vilka kontexter som utgör dessa situationer, vilka beståndsdelar dessa kontexter består av samt vilka motiv och aktiviteter som ligger till grund för användning av surfplattor. Studien har varit av kvalitativ karaktär och har undersökt en småbarnsavdelning med barn upp till tre år på en förskola i Stockholm. För att åstadkomma detta har semi-deltagande observationer skett på förskolan under fyra dagar. Den insamlade datan har ställts mot och analyserats efter Nardi, Dourish och Benyons teorier om kontext samt Blomberg, Burrell & Guests teori om etnografi.

Förmågan att kunna göra adekvata säkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en säkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) är av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har främst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress påverkar deras förmåga att göra en säkerhetsmässig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta även satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis så utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. Enkäten sändes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vårdare på anstalterna med nämnda säkerhetsklasser. I enkäten förekom några kortfattade beskrivningar av steg i en händelseutveckling som enligt litteraturen är typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de åtgärder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade på att en demografisk faktor som hög ålder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1.