Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas. I objektorienterade databaser är det möjligt att spara komplexa datatyper, som t.ex.

Att bli gravid är för de flesta förknippat med en stor glädje och förväntan. Det är enbetydelsefull händelse i livet. Vid ett missfall ersätts dessa förhoppningar av förtvivlan.Drömmar och planer inför framtiden som en familj raseras. Syftet med denna studie varatt kartlägga kvinnors omvårdnadsbehov i samband med missfall. För att uppnå syftetanvändes en litteraturöversikt enlig Friberg (2006).

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Problem Hur bör ett företag gå tillväga för att medarbetare och organisationskultur ska samspela med strategin? Vilka problem och möjligheter uppkommer när medarbetare, strategi och kultur ska anpassas till varandra? Syfte Genom att utgå från Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen (Larsson et al 2003) ämnar vi utifrån ett fallföretag undersöka om och hur medarbetare, organisationskultur och strategi samspelar i en förändringssituation. Vi vill undersöka vilka möjligheter och problem företag ställs inför då passform mellan de tre delarna ska uppnås. Metod Utgångspunkten i vår teoretiska referensram är Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen. För att bygga upp ett teoretiskt ramverk för vår studie har vi fokuserat sökandet på litteratur om SHRM och de tre kapitalen.

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och Skarpnäck i Södra Stockholm, där jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk är på modet och till detta finns många orsaker. Men det har ännu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsområde. Ett landskap är alltid en helhet och många landskap är, liksom det i Skarpnäck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. Därför vore det synd att inte ta vara på både gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden.Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod.Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar.

Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att undersöka svårigheter eller möjligheter som de anställda på Arbetsförmedlingen upplever kring de hjälpmedel som finns tillgängliga för att få ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vårt arbete tittat på en specifik Arbetsförmedling där de anställda har olika yrkesområden för att få en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material.Begreppen arbetsförmåga och anställningsbarhet är komplexa begrepp men det är ändå dessa som sätter grunden för om en person ska få lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, är ett hjälpmedel som Arbetsförmedlingen använder sig av i arbetetmed att få ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad få ta del av de hjälpmedel som finns är det nödvändigt att den funktionshindrade erhåller och accepterar sinfunktionshinderkod.

Läkarutbildningen är en av de mest populära utbildningarna i Sverige och vägen till en färdig läkarutbildning är lång. Läkarens breda kunskap och möjlighet till att läka människor har länge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förändrats. Idag beskrivs läkaryrket genomgå en existentiell kris där läkarens frihet begränsats och där arbetet fokuserar allt mer på produktion. Förändring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av läkarens sociala status.

Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa det förändringsarbete som är genomfört på Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger på informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det är av intresse för studiens resultat att beskriva hur förändringen genomförts då det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förändring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebär. Vidare belyser forskare två olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

Vi reser allt mer och vi reser allt längre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tågresandet fått större fokus, och orter med järnvägsstationer har fått ökat intresse både för in- och utpendling. Ett välplanerat stationsområde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de är bland de mest komplexa områdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens närområde och människors transportval kan vara svår att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnära läge krävs därför grundliga analyser av ortens lokala planförhållanden. Syftet med detta kandidatarbete är att utvärdera analysmetoder för bedömning av orter i stationsnära lägen som kan appliceras på Herrljunga tätort, genom att studera tre handböcker från andra delar av Sverige.

Syftet med uppsatsen är att inventera och undersöka förändringsarbetares förhållningssätt och hantering av potentiella och utvecklade konflikter i förändringsarbete som fokuserar på jäm-ställdhet och mångfald i arbetsorganisationer. Studien är avgränsad till sex förändringsarbet-are, anställda i eller arbetande för välfärdsorganisationer i Göteborg, som arbetar utbildande med jämställdhets- och mångfaldsfrågor.Tidigare forskning i uppsatsen har behandlat forskning som rör det komplexa i att arbeta praktiskt med jämställdhet och mångfald i arbetsorganisationer, motstånd mot förändrings-arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor och det paradoxala i deltagarinflytande i utbildningar som rör frågorna. Teoribildningen som utgjort uppsatsens analytiska verktyg är diskursanalysens diskursteori, använd för att undersöka meningsskapande diskursiva utsagor om hantering av potentiella och utvecklade konflikter och kategoriseringsmodellen ABC-triangeln, använd för att kategorisera verksamma konfliktaspekter i utbildningssituationerna.Metoden för uppsatsen är öppet tematiska kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. Inter-vjuformen valdes för att möjliggöra sökandet efter diskursiva mönster i intervjupersonernas tal och den induktiva ansatsen gjorde det möjligt att sätta den insamlade empirin i centrum för uppsatsen.Resultatet av undersökningen visar en variation av meningsskapande strategier, som föränd-ringsarbetare använder sig av för att hantera potentiella och utvecklade konflikter i utbild-ningssituationer med fokus på jämställdhet och mångfald. Resultatet visar också att de meningsskapande strategierna är verksamma i två diskurser med olika fokus ? den ena mer uppdragsstyrt och med mindre strävan efter djupgående förändring och den andra vice versa..

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Stora och komplexa kodbaser med bristfällig kodförståelse är ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. Bristfällig kodförståelse resulterar i längre tidsåtgång vid underhåll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader.Clean Code anses enligt somliga vara lösningen på detta problem. Clean Code är en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som är enkel att förstå och underhålla. Ett kunskapsglapp identifierades vad gäller empirisk data som undersöker Clean Codes påverkan på kodförståelse. Studiens frågeställning varHur påverkas förståelsen vid modifiering av kod som är refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner?För att undersöka hur Clean Code påverkar kodförståelsen utfördes ett fältexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i Borlänge, där data om tidsåtgång och upplevd förståelse hos testdeltagare samlades in och analyserades.Studiens resultat visar ingen tydlig förbättring eller försämring av kodförståelsen då endast den upplevda kodförståelsen verkar påverkas.

Produktkalkylering är en del av kalkylsystemet och är vital för att företag skall kunna behandla sitt beslutsfattande på starka grunder. Men hur ska de små företagen tillämpa produktkalkyleringen. Metoderna är utvecklade för stora komplexa företag, vilket kan vara svårt för småföretagarna att ta till sig. Syftet med studien är att undersöka användningen av produktkalkylen vid beslutsfattande i småföretag, samt se hur faktorerna ledarskapsstil och konkurrens påverkar valet av produktkalkylmetod. Genom en kvantitativ ansats ämnades undersöka små Norr- och Västerbottniska företag inom branschen för hustillverkning.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur bråkundervisningen i år 3-6 kan utformas så att elever utvecklar en rik förståelse för bråkbegreppet. Jag ville få reda på hur lärare brukar gå till väga och vilka svårigheter och möjligheter de upplever finns i bråkundervisningen. För att finna svar på mina frågor gjordes en litteraturstudie om både elevers lärande och lärares bråkundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem matematiklärare med omfattande erfarenhet av att undervisa om bråk. Informanterna delade med sig av uppgifter som berör bråkbegreppet.