Versant, en objektorienterad databas i jämförelse med relationsdatabas.
Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett
landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat
sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser
kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data
sparas i form av objekt i databasen.
Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar
relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas.
I objektorienterade databaser är det möjligt att spara komplexa datatyper, som
t.ex. bilder.
I våra tester framgår det att vid användandet av Versant minskar
relationsdatabasens nackdelar. Fyra av sju tester visar att Versant skulle
kunna vara bättre alternativ pga. att relationsdatabasens nackdelar minskar. De
nackdelar som Versant inte löste var begränsade operationer, integritet och
användardefinierade regler och rekursiva frågor.
I slutsatsen analyserar vi vår hypotes, ?Om man använder den objektorienterade
databasen Versant minskas antalet nackdelar som en relationsdatabas har? och
ser om den stämmer.
Vi kan inte utifrån testerna och slutsatsen utgå ifrån att hypotesen gäller
alla objektorienterade databaser eller datamodeller* i ?verkliga? livet.
Testerna gjordes utifrån ett tänkt fall på en högskola med studenter, kurser,
institutioner och personal.
Vi kom i våra tester fram till att fyra av sju av relationsdatabasens nackdelar
avlägsnades vid användandet av Versant. Detta gäller vår datamodell över ett
uppdiktat fall på en högskola och med reservation för att vi inte har utnyttjat
Versant på ett optimalt sätt.