Historiskt sett har lantbruk under en lÀngre tid haft sÀmre lönsamhet Àn mÄnga andra branscher. Det Àr en bransch som karaktÀriseras av kapitalintensiva investeringar och mÄnga osÀkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan Àr inget nytt fenomen, sÄ mÄnga som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i nÄgon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sÀnka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

Författare: Ellinore Johansson och Rickard SundqvistHandledare: Anna StafsuddExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Belöningssystem ? En studie kring finansiella rÄdgivareBakgrund och problem: Idag ökar behovet av finansiella rÄdgivare, allteftersom de finansi-ella instrumenten pÄ marknaden blir allt mer komplexa och svÄrare för kunderna att förstÄ. DÄ rÄdgivarna har mer kunskap och erfarenhet av investeringar kommer kunden lita pÄ sin rÄdgi-vare som dÀrigenom besitter en maktposition eftersom rÄdgivarens rekommendation kan komma att pÄverka kunden och hens ekonomi i hög grad. PÄ grund av denna maktposition finns lagar samt Finansinspektionens föreskrifter som reglerar hur rÄdgivarens rÄdgivning ska gÄ till. Trots detta finns det brister i rÄdgivarnas rutiner mot kunden.De belöningssystem som rÄdgivaren blir kompenserad efter kan vara avgörande för om rÄdgi-varen kommer att Àgna sig Ät försÀljning eller inte.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger pÄ en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjÀnst Àr den taktiska datalÀnken link 16. En avsikt med uppsatsen Àr att visa pÄ vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa tvÄ radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. PÄ grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns nÄgon internationell anpassningsförmÄga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmÄga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Det allmÀnna trycket pÄ förÀndringar ökar stÀndigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt Àr förÀndringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förÀndringsprojekt kan involvera bÄde projektledning och förÀndringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger pÄ den tekniska lösningen medan förÀndringsledningen riktar energin mot att skapa förstÄelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förÀndringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren.

I detta arbete har studerats hur flödet i en flerstegs- bearbetningsprocess pĂ„verkas av stokastiska fluktuationer och störningar i de enskilda processtegen. Mera bestĂ€mt har analys utförts av hur de stokastiska variationerna i operationstiderna kan och bör modelleras vid simuleringsstudier. Även hur pĂ„verkan av valet av sĂ„dana stokastiska modeller kan tĂ€nkas ha pĂ„ processen i sin helhet, till exempel avseende total genomloppstid.Examensarbetet syftar till att undersöka hur val av fördelning pĂ„ parametern operationstid, pĂ„verkar resultatfaktorn genomloppstid vid flödessimuleringar. För att finna svar pĂ„ denna pĂ„verkan har en fallstudie utförts, med utgĂ„ngspunkt av indata frĂ„n en produkt som tillverkas pĂ„ Volvo Aero. Denna produkt genomgĂ„r en tillverkningssekvens innehĂ„llande 18 stycken bearbetningsoperationer innefattande tre olika processtyper (automatisk, halvautomatisk och manuell).

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flersprĂ„kiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och sprĂ„kutveckling Ă€r begrĂ€nsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av sprĂ„kstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berĂ€ttelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, bĂ„de makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mĂ„tt). Även narrativ förstĂ„else undersöks och jĂ€mförs med produktion.

Titania köpte hösten 2010 in programvaran Revit för att skapa möjligheten att kunna BIM-projektera sina ROT-projekt. En övergÄng frÄn 2D-projektering har Ànnu inte skett dÄ den allmÀnna synen inom företaget Àr att projekten innehÄller för mÄnga komplexa delar i utförandet och dÀrför bör lösas pÄ plats. Idag sÀljer Titania sina rÄvindslÀgenheter nÀr dessa stÄr fÀrdiga men de har som mÄl att tidigarelÀgga försÀljningen av sina projekt, om detta ska kunna ske mÄste företaget ha mer material att lÀmna till sina mÀklare som de i sin tur kan presentera för kunden.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka skillnader BIM skulle kunna skapa för produktionen, hur BIM kan implementeras pÄ arbetsplatsen samt att visa hur Titania kan anvÀnda sig av BIM till försÀljningen av sina projekt.Examensarbetet Àr baserat pÄ en fallstudie, intervjuer samt litteraturstudie rörande typprojektet ByggmÀstaren, ett rÄvindsprojekt i Solna.Under arbetet med fallstudien upptÀcktes en del problem i den nuvarande projekteringen, nÄgra av de problem som upptÀcktes var bland andra; avvikelser mellan ritningar, kollisioner mellan byggdelar och mÄtt som inte stÀmmer överrens med varandra. Detta Àr nÄgot som Àven uppmÀrksammades i vÄr intervju med platschefen för ByggmÀstaren och dessa problem Àr nÄgot som i slutÀndan kan skapa svÄrigheter och fördröjningar i produktionen. I fallstudien undersökte vi Àven vad som saknades i det nuvarande materialet för att kunna tidigarelÀgga försÀljningen av lÀgenheterna, det som framkom var bland annat: ljusinslÀppet i lÀgenheterna samt tydligare visualiseringar.I resultatdelen presenteras funktioner i BIM som kan vara alternativa lösningar till de problem och efterfrÄgningar som vi upptÀckte.Slutsatsen för detta examensarbete Àr att Titania bör övergÄ till att projektera med BIM.

VÄra stÀder Àr i stÀndig förÀndring. Material slits, vÀxter och trÀd Äldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten stÀlls ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemÄl. I Àldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hÀnsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergÄrden Linné, som Àr en historisk miljö i Uppsalas stadskÀrna.

Arbetet behandlar frÄgestÀllningen: Kan man genom att studera klassresenÀrens vÀrderingar till heminredning fÄ syn pÄ den kulturella resa som klassresenÀrens livshistoria prÀglas av, och vad kan tÀnkas pÄverkar deras estetiska preferenser?Syftet med undersökningen Àr frÀmst att synliggöra klassresenÀrens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhÄllandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext.De centrala begreppen i undersökningen Àr klassresenÀr, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte Àr att framhÀva den demokratiska vikten av att lÄta mÀnniskors röster göra sig hörda i sÄ mÄnga olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet.Undersökningen visar ocksÄ pÄ den pedagogiska möjlighet som finns i att lÄta varje enskild individ fÄ utgÄ ifrÄn sin egen komplexa livsberÀttelse i syfte att nÄ kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks tvÄ informanters livshistoria som har det gemensamt att de prÀglas av en klassresa via akademiska studier.Genom kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tÀnkas pÄverka klassresenÀrens estetiska preferenser.

Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara, trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet Àr att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade stÀder som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förÀndringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella övervÀganden var inte sÄ stora som jag förvÀntat mig, dÄ Àven kommunen i praktiken Àr driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. StrÀvan efter socialt blandade stÀder bottnar i en strÀvan efter en mÄngfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). PÄ lÄng sikt Àr arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsÀttningar mellan olika grupper i samhÀllet. Fördelarna med en social blandning Àr dock mer komplexa Àn vad man kan tro, dÄ konsekvenserna av att göra nedgÄngna omrÄden mer attraktiva kanske inte nödvÀndigtvis gynnar de boende utan i vÀrsta fall tvingar dem att flytta ifrÄn sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemÀrkelsen att man kan frÀmja funktionsblandning som i sig Àr en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det Àr dock inte lika sÀkert att blandstaden Àr det mest effektiva verktyget för att Ästadkomma en social blandning. DÀrför Àr mitt förslag pÄ fortsatt kunskapsutveckling inom omrÄdet att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att frÀmja social mÄngfald som ?Social Housing?..

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

I dagslÀget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjÀlpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda pÄ stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsstÀllande brandskydd ska uppnÄs. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad pÄ utrÀkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmÀnna rÄden) som regel mÄste anvÀndas Àven vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet Àr att pÄvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, dÀr reglerna för förenklad dimensionering inte Àr anpassade för byggnader med industriell verksamhet. MÄlet Àr att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrÄn en diskussion om rÄdande lagstiftning och de skillnader som pÄvisats mellan Sveriges och andra lÀnders regelverk. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, dÀr de avsnitt som Àr problematiska för industribyggnader lyfts fram.

16 kvinnor dör varje Ă„r pĂ„ grund av vĂ„ld i hemmet och enligt undersökningen Slagen Dam har varannan kvinna sen sin 15-Ă„rsdag blivit utsatt för nĂ„gon form av vĂ„ld av en nĂ€rstĂ„ende man. Trots dessa siffror Ă€r mörkertalet för antalet kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i hemmet fortfarande vĂ€ldigt stort. SĂ„ vad Ă€r avgörande i kvinnornas val att inte anmĂ€la brottet och varför stannar de hos mannen? Syftet med detta arbete Ă€r att utifrĂ„n aktuell svensk forskning kring mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer analysera och granska vilka teoretiska perspektiv som anvĂ€nds för att förklara varför mĂ„nga kvinnor stannar kvar i relationen dĂ€r de utsĂ€tts för vĂ„ld. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Vilka Ă€r de mest framtrĂ€dande teoretiska perspektiven inom svensk forskning inom omrĂ„det mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer? Vad Ă€r enligt de teoretiska perspektiven orsakerna till varför kvinnor stannar i relationer dĂ€r de utsĂ€tts för vĂ„ld? Är perspektiven som anvĂ€nds tillrĂ€ckliga för att förklara varför kvinnor stannar kvar i sina relationer, dĂ€r mĂ€n utövar vĂ„ld mot dem?Resultatet visar att det i dagslĂ€get finns tre ledande perspektiv: det individualpsykologiska perspektivet, det strukturella/könskulturella perspektivet och det socialpsykologiska perspektivet.

SmÄ aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte lÀngre bli reviderade. Trots detta vÀljer mÄnga smÄ aktiebolag att fortsÀtta eller att pÄbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder pÄ att företagarna upplever att det finnas ett vÀrde med revisionstjÀnsten. Tidigare litteratur berör frÀmst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt vÀrde med revision eftersom företagsledningen och aktieÀgarna Àr skilda.