Det pÄgÄr stora förÀndringar i vÀrlden gÀllande begreppet design och rapporter har kommit bÄde iSverige och Europa om hur design kan lösa samhÀllsproblem. Design kan anvÀndas som ettverktyg för problemlösning i en arbetsprocess eller som konkurrensfördel i en strategi för attutveckla produkter och tjÀnster utifrÄn anvÀndarens behov.Forskning finns om hur privata vinstdrivna företag anvÀnder design som konkurrensmedel.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur vi med hjÀlp av design kan skapa en strategi för enorganisation i den offentliga sektorn som kan lösa kommunikationsproblem med fokus pÄkundtillfredsstÀllelse. Undersökningen syftar till att svara pÄ hur den offentliga sektorn arbetarmed design och hur en designstrategi inom den offentliga sektorn kan se ut, samt om det finnsnÄgra hinder vid implementering av design.Studien baseras pÄ en kvalitativ metod i form av djupintervjuer, samt en kvantitativenkÀtundersökning utifrÄn en fallstudie pÄ Arbetsförmedlingen. Datainsamling av det empiriskamaterialet har gjorts pÄ fallföretaget samt pÄ tre ytterligare tjÀnsteorienterade organisationer somÀr finansierade av staten och ett produktorienterat företag. Empirin har analyserats utifrÄnföretagsekonomiska teorier samt designteorier och den privata sektorn har stÀllts mot denoffentliga sektorn för att hitta likheter och skillnader dem emellan.Resultatet av studien visar pÄ att design anvÀnds inom den offentliga sektorn och resultatet visaratt det inte finns nÄgra hinder för den offentliga sektorn att jobba med design, men att det iblandkan vara mer svÄrimplementerat pÄ grund av komplexa organisationer och en mÄlgrupp som Àrhela den svenska befolkningen.

Landskaparkitekturen kan beskrivas som ett brett och tvÀrvetenskapligt omrÄde. Det gÄr dock ÀndÄ att tala om specifika landskapsarkitektoniska förhÄllningssÀtt, nÄgot som formuleras inom utbildningarna, olika debattforum, genom facklitteratur, facktidskrifter och genom praktiken sjÀlvt. NÄgonstans börjar och slutar landskapsarkitektonisk kunskap. NÄgonstans börjar och slutar det landskapsarkitektoniska fÀltet. Hur beskrivs dÄ landskapsarkitektens kontext i ett urval samtida arkitekturperiodika? I denna uppsats har ett antal artiklar publicerade mellan 2008 och 2011 analyserats. Beskrivningarna av landskapsarkitektens kontext i artiklarna har sedan fördjupats och breddats med hjÀlp av fyra teoretiska perspektiv.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn pÄ behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gÄ tillvÀga för att stÀrka familjeperspektivet utifrÄn förÀndrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, bÄde nya och mer erfarna, sÄg ett tydligt behov av att behandla hela familjer dÄ barnet Àr en del av detta sammanhang och inte sjÀlva kan bÀra ansvar för förÀndring. Respondenterna sÄg bÄde ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men Àven behov av familjeterapi för mer komplexa Àrenden. Tre betydelsefulla ÄtgÀrder kunde identifieras för att förstÀrka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Bakgrund: Strukturerade produkter har kommit att bli ett av Sveriges populÀrasteplaceringsalternativ och enligt Euroclear Àr den utestÄende emitterade volymen cirka160 miljarder kronor. Utan att anvÀnda sig av komplexa modeller Àr det mycket svÄrt attbilda sig en uppfattning om hur mÄnga av dessa produkter kommer att prestera underolika marknadsförhÄllanden.Relevans: Studien utgör ett underlag för potentiella investerare i struktureradeprodukter. Den erbjuder Àven ett informationsbidrag till de företag som arbetar medfinansiell rÄdgivning. VÄr uppdragsgivare, Finansinspektionen, har Àven de ett intresseav studien dÄ de anser att det Àr svÄrt för en konsument att bedöma en struktureradprodukts villkor och egenskaper samt bedöma sannolikheten för ett visst utfall.Syfte: Syftet Àr att utvÀrdera strukturerade produkters egenskaper ur ett risk- ochavkastningsperspektiv och utifrÄn det erbjuda potentiella investerare ett underlag införinvesteringsbeslutet.Genomförande: Studien bygger i huvudsak pÄ att ett urval av aktuella struktureradeprodukter simulerats mot historiska data för att ge en bild av dess avkastningspotentialoch risk. Vi har Àven genomfört en dokumentstudie pÄ relevanta finansiella teorier ochkompletterat med empiriska undersökningar.Slutsats: Genomförda simuleringar ger en informativ bild av sannolikheten för olikaavkastningar i strukturerade produkter.

Dagens IT?organisationer stÄr inför mÄnga stora utmaningar. Företagens ITinfrastrukturerblir allt mer komplexa dÄ företagen implementerar mÄnga olikasystem och applikationer under kort tid utan att avveckla befintliga system ochapplikationer.Syftet till att man investerar i IT?tjÀnster Àr att de ska generera ett vÀrde iorganisationen och pÄ sÄ sÀtt bidra till att affÀrsmÄl uppnÄs. Det som mÄnga avföretagen missar Àr att mÀta hur deras IT?tjÀnster pÄverkat organisationeröverlag.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens mÄlningar urett intermedialt perspektiv. MÄlningarna Àr Hamn av Axel Olson frÄn 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon frÄn 1935, samt Det Àr fullbordat av Erik Olson frÄn 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 mÄlningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som mÄlningen.Min analys har sitt huvudsakliga mÄl i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör mÄlningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt pÄ en nÀrlÀsning av dikterna,med fokus pÄ hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingÄr bland annat attidentifiera artefakter frÄn bilden, undersöka strukturella och formmÀssiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhÄllanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstÀmningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna anvÀnder sig mycket olika sÀtt attlevandegöra det bildmediala materialet.

De tropiska regnskogarna Àr nÄgra av de mest komplexa och artrikaste ekosystemen i VÀrlden. Stora delar av de naturliga Dipterocarpa regnskogarna har under de senaste decennierna försvunnit helt p.g.a. Àndrad markanvÀndning (oftast jordbruk), eller degraderats till sekundÀra regnskogar p.g.a. torka, brÀnder och selektiva avverkningar. Det finns dÀrför behov av rehabilitering för att fÄ tillbaka artrikedomen i skogarna. Syftet med det hÀr kandidatarbetet Àr att titta pÄ hur överlevnaden hos plantor i ett rehabiliteringsprojekt i en sekundÀr regnskog pÄverkas av olika stÄndortsfaktorer.

Felin infektiös peritonit (FIP) Àr en dödlig sjukdom hos katter som orsakas av felint coronavirus (FCoV). Sjukdomen Àr ett stort problem inom veterinÀrmedicinen dÄ det i dagslÀget inte finns nÄgon effektiv behandling. Detta gör att det Àr en fruktad sjukdom, bÄde för katterna som drabbas och djurÀgare sÄvÀl som för veterinÀrer som inte kan göra nÄgot mer Àn att konstatera en diagnos, vilket sÄ gott som alltid innebÀr en negativ prognos. Denna litteraturstudie tar upp det senaste inom forskningen för behandling av FIP för att ge en inblick i framtidens potentiella möjligheter för att kunna bota sjukdomen. De behandlingar som tas upp Àr polyprenyl immunostimulant, cathepsin B-inhibitorer och proteasinhibitorer riktade mot 3CL-proteaser, antikroppar mot felint TNF-alfa, en studie som visar att det sker en minskning av antalet NK-celler och regulatoriska T-celler hos FIP-katter, chloroquine samt Galanthus nivalis agglutinin och nelfinavir. Dessa olika studier innefattar in vitro- sÄvÀl som in vivo-försök, antivirala aspekter sÄvÀl som nya fakta angÄende immunförsvaret hos FIPinfekterade katter. Anledningen till varför det Ànnu inte finns ett bra botemedel Àr mycket pÄ grund av den komplexa patogenesen kring sjukdomen dÀr stora kunskapsluckor finns, som i sin tur leder till en ineffektiv och sen diagnostik. Slutsatsen av uppsatsen ger inget tydligt svar pÄ hur man kan behandla FIP, men ger en inblick i vad som förhoppningsvis kan förvÀntas i framtiden.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

I en vÀrld dÀr organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta stÀllning till, sÄ vÀcks intresset för att dela pÄ ledarskapet. BÄde pÄ arbetsplatsen och i privatlivet vill vi fÄ mer gjort. För att klara dessa nya krav som stÀlls pÄ oss sÄ kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjÀlpa oss att skilja arbete frÄn privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfÀltet för vÄrt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och nÄgra som anvÀnt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjÀlpt dem och Àven vilka problem de kan stÀllas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in pÄ tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag Àven har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stÀrker vÄrt ledarskap och breddar synfÀltet i den allt mer komplexa organisationsvÀrlden.Min studie bygger pÄ intervjuer med tre ledarpar som alla anvÀnder sig av ett delat ledarskap och dÀr tvÄ av dessa paren Àr en man och en kvinna.

Det hÀr examensarbetet behandlar lÀrares rÀdslor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka rÀdslor som pÄverkar lÀrare. Jag har dÀrför undersökt vilka rÀdslor lÀrare har i olika situationer i skolan, samt hur dessa hanteras. Undersökningen bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer, varav en Àr en fokusgrupp. Totalt deltog nio lÀrare som undervisar pÄ gymnasiets Individuella program. Resultatet visar att de situationer som kan vÀcka rÀdslor hos lÀrare i skolmiljön har mycket varierande karaktÀr.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan VÀxjö UniversitetLogistik, EKL 361, vÄren 2007Författare: Andreas Gustafsson, Hannes Jonsson, Christian PalmgrenExaminator: Petra AnderssonHandledare: Roger StokkedalTitel: LogistisktjÀnster och organisatoriska lösningar i samband med mÀssor och evenemangLogistik Àr ett omrÄde under utveckling. MÀss- och evenemangslogistik Àr inget undantag.Det finns skillnader mellan mÀssor och evenemang ur flera synvinklar. Logistikföretagen agerar dÀrför inte alltid pÄ samma sÀtt vid mÀssor som vid evenemang och det tyckte vi kundevara intressant att studera. Vi valde att koncentrera studien mot logistikföretagens logistiktjÀnster och organisatoriska lösningar och dÀrmed följande problemformulering:Vad sÀrprÀglar logistikföretagens logistiktjÀnster och organisatoriska lösningar vid mÀssoroch evenemang?Vilka likheter och skillnader finns mellan mÀssor och evenemang gÀllande logistikföretagenslogistiktjÀnster och organisatoriska lösningar?Uppsatsens syfte Àr att beskriva logistisktjÀnster och logistikföretagens organisatoriska lösningar i samband med mÀssor och evenemang.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens mÄlningar urett intermedialt perspektiv. MÄlningarna Àr Hamn av Axel Olson frÄn 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon frÄn 1935, samt Det Àr fullbordat av Erik Olson frÄn 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 mÄlningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som mÄlningen.Min analys har sitt huvudsakliga mÄl i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör mÄlningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt pÄ en nÀrlÀsning av dikterna,med fokus pÄ hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingÄr bland annat attidentifiera artefakter frÄn bilden, undersöka strukturella och formmÀssiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhÄllanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstÀmningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna anvÀnder sig mycket olika sÀtt attlevandegöra det bildmediala materialet.

Sammanfattning Titel: Samverkan pÄgÄr ? Stanna till vid HÄllplats 8 Engelsk titel: Collaboration in progress ? please wait! NivÄ: Magisteruppsats i socialt arbete, maj 2007 Författare: Michael Andersson och Iréne Davidsson Handledare: Oscar Andersson Problem: I takt med att organisationer har blivit alltmer komplexa och beroende av varandra, har ocksÄ samarbete och samverkan kommit i centrum. Denna studie Àr unik, dÀrför att det inte tidigare har gjorts nÄgon utvÀrdering av samverkans- och nÀtverksarbetet mellan socialförvaltning, skola och polis. Vi ska i den hÀr uppsatsen se nÀrmare pÄ samverkan mellan tre olika organisationer; socialtjÀnst, skola och polis i stadsdelen RosengÄrd i Malmö. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa framgÄngsfaktorer och brister i samverkan och nÀtverksarbetet kring socialtjÀnstens öppenvÄrdsarbete bland unga kriminella pÄ RosengÄrd.