Vi har genom vÄr lÀrarutbildning förstÄtt att en av grundskolans viktigaste uppgifter Àr att lÀra alla barn lÀsa och skriva. Betydelsen av en god lÀsfÀrdighet fÄr allt större betydelse i vÄrt samhÀlle. FörvÀntningarna pÄ skolan och lÀrarna Àr att de ska utbilda elever till goda lÀsare. Kraven pÄ en bred textkompetens har ökat under de senare Ären, dÄ eleverna ska kunna bÄde lÀsa och skriva olika texttyper och genrer. Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning mött elever som Àr intresserade av att lÀsa men vi har Àven mött de elever som Àr omotiverade och saknar intresse för lÀsning.

I Sverige vÄrdades 2009, 130 000 barn för olika Äkommor. Syftet med vÄr studie Àr att belysa barns och förÀldrars upplevelse dÄ barn i Äldrarna sju till fjorton Är Àr inneliggande patienter pÄ sjukhus. För att undvika onödigt lidande finns det tydliga riktlinjer skrivna om hur barn och förÀldrar ska bemötas i samband med att barnet Àr inneliggande patient pÄ sjukhus. För att allmÀnsjuksköterskan bÀttre ska kunna bemöta samt vÄrda barnen, vÀl anpassat till Älder och utvecklingsnivÄ, behövs kunskap och förstÄelse av hur förÀldrar och barn upplever sjukhusvistelse. Tidigare forskning inom omrÄdet pekar pÄ vikten av vÄrdrelationer mellan sjuksköterska, patient och anhörig men Àven pÄ problematiken som uppstÄr nÀr förÀldrar mÄste lÀgga ansvaret för sina barn i hÀnderna pÄ vÄrdpersonalen.

FörÀndringar i affÀrsvÀrlden leder till att företag idag stÀndigt stÀlls inför nya utmaningar. Samverkan mellan affÀrsverksamheten och IT har dÀrför blivit en viktig aspekt inom organisationer. Företag stÄr inför problemet att hantera sina komplexa affÀrsprocesser, information och infrastruktur, relaterat till att IT bör ge maximala vÀrden för affÀrsprocesserna. Det för att verksamheterna ska vara med i spelet bland de konkurrenskraftiga organisationerna, vilket leder till en av anledningar till att företagen kommer i kontakt med Enterprise Architecture (EA). EA kan ses som en helhetsbild av organisationen och dess information, applikationer och infrastruktur.

Vi lever idag i en vÀrld dÀr sprickan mellan vad som gÄr att skapa med en desktopapplikation och vad som Àr möjligt att implementera pÄ en webbsida har blivit mindre Àn nÄgonsin. För tio Är sedan var det inte möjligt att skapa avancerade affÀrssystem pÄ en webbklient, men i och med att tekniker har utvecklats och nya sprÄk har skapats har Àven nya möjligheter öppnats framför vÄra ögon. FrÄgan Àr var grÀnsen gÄr? Vad kan vi egentligen skapa med de webbramverk som finns tillgÀngliga idag. Det Àr en av frÄgorna denna rapport ska svara pÄ.Idag finns det en stor mÀngd ramverk för att utveckla sÄ kallade Rich Internet Applications, komplexa och dynamiska program som körs direkt frÄn webblÀsaren.

BFN har framstÀllt ett enhetligt, samlat och förenklat K2-regelverk för mindre aktiebolag, för att förenkla de tidigare komplexa redovisningsreglerna och dÀrmed minska den administrativa bördan. Förenklingsreglerna har bidragit till ett minskat informationsvÀrde, som har skapat syftet med studien. Syftet var att skapa insikt hur den enskilde specialisten inom redovisnings- och beskattningsomrÄdet upplevde informationsvÀrdet och den administrativa bördan i K2-regelverket. Syftet var Àven att skapa insikt huruvida K2-regelverket stÀmmer överens med god redovisningssed, rÀttvisande bild samt om informationsvÀrdet Àr tillförlitligt och relevant vid beslutsfattande. För att uppnÄ syftet med studien genomfördes djupgÄende intervjuer med tre specialister inom beskattningsomrÄdet och tre specialister inom redovisningsomrÄdet.

Sedan mitten pÄ 1990-talet finns en uttalad politisk vilja att Sverige skall delta i internationellamilitÀra insatser i en större omfattning Àn tidigare. Ambitionsökning kommer att ske i en miljö dÀrhoten globaliseras och insatserna blir mer komplexa samtidigt som det militÀra engagemangetskall öka sÄ att en dubblering av utlandsstyrkans förmÄga Ästadkoms. Under de senaste 25 Ären harde konflikter och krig som definieras som inomstatliga, lÄgintensiva och asymmetriska samtbedrivs med okonventionella metoder kommit att betraktas som normgivande av flertaletbetraktare. De krig som vi ser idag innehÄller nya inslag avseende aktörer, drivkrafter ochmoraliska/etiska samt juridiska betingelser för vÄldsutövningen vilket Àven Äterspeglas i deinternationella insatser som genomförs i syfte att hantera dem. Det politiska och reella priset fördeltagande i dessa insatser har konstant ökat.

SammanfattningDetta examensarbete har haft till syfte att ta fram nya metoder för automatiseradtestning och validering av information som skickas över CAN (Controller-Area-Network)i en tung Lastbil. SignalinnehÄllet realiseras i flertalet komplexa och distribueradesystem. En implementering har gjorts dÀr loggad CAN-trafikdata frÄn en HIL (HardwareIn the Loop) miljö automatiskt analyserats och testats.Testen har genomförts pÄ tvÄ nivÄer: funktionell och ickefunktionell. DÀr denickefunktionella delen har testat tidkrav pÄ meddelanden med kompensation förtÀndningsstörningar. Dessutom har signalinnehÄllet testats för att finna ogiltigafelflaggor.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarDrygt en tredjedel av idrottslektionerna innehÄller nÄgon form av boll, enligt statistiken. SÄ behöver det inte vara pÄ alla skolor men den generella statistiken sÀger det. Skolan som studien gjordes pÄ Àr en av mÄnga skolor som har mycket bollspel pÄ idrottsundervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka varför man anvÀnder bollspel till sÄ stor del av idrottsundervisningen.Vad lÀr sig eleverna av bollspel?Vilka bollspel anvÀnds mest under idrottsundervisningen?Vilka bollspel anvÀnds minst under idrottsundervisningen?Vilka för- och nackdelar finns det med bollspel?MetodDet hÀr Àr en kvalitativ undersökningsstudie med intervjuer som hjÀlp.

Behandling och omvÄrdnad Àr en stor utmaning för intensivvÄrdsteamet p.g.a. den intensivvÄrdskrÀvande patientens komplexa behov. Mobilisering av patienten Àr en omvÄrdnads-ÄtgÀrd som anvÀnds för att optimera patientens fysiska och psykiska status. Kunskapen om mobiliseringens eventuella nytta kommer frÄn kunskap om immobiliseringens negativa effekter d.v.s. att sÀngliggande leder till risker för komplikationer.

Design anvÀnds vanligen som nÄgot för att uppnÄ ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjÀnster och varumÀrken. DesignbyrÄer har med sin specialkompetens sÄlt tjÀnster till företag i Sverige sedan femtiotalet. FörÀndringar i omvÀrlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förÀndrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyrÄer.Med hÀnsyn till den problematik som lyfts fram Àr det intressant att se nÀrmare pÄ vilka faktorer som Àr viktiga för designbyrÄers lÄngsiktiga överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÀrmed blir syftet att undersöka och analysera förutsÀttningar för framgÄngsrika samarbetsformer mellan designbyrÄ och uppdragsgivare.

Försvarsmakten fÄr fler och svÄrare uppgifter att lösa i framtiden. Internationella insatser blir en allt större del av Försvarsmaktens verksamhet. Konflikterna i insatsomrÄdena Àr komplexa och krÀver att Försvarsmakten har vÀlutbildade officerare och soldater. Samtidigt strÀvar Försvarsmakten efter att ha förband redo att sÀttas in och genomföra insats pÄ kort varsel. Detta har medfört att Försvarsmakten i framtiden kommer rekrytera soldater pÄ frivillig grund och det innebÀr att vÀrnplikten avskaffas.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan ocksÄ för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rÀtten till land, och huruvida den skulle förbehÄllas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rÀtten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehÀlle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning frÀmst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, prÀglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro pÄ att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande vÀrlden. NÀr kvinnor i fertil Älder insjuknar i bröstcancer Àr det viktigt för vÄrdgivaren att försöka finna förstÄelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvÄrden efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys har genomförts, baserad pÄ sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer.

Ett av de mest komplexa grÀnssnittsomrÄdena pÄ Scanias lastbilar Àr grÀnssnittet mellan komponenter och ramsidobalkarna. Orsaken till detta Àr att det inte finns nÄgot standardiserat grÀnssnitt pÄ hur infÀstningen av en rammonterad komponent ska ske, utan varje komponent har idag ett unikt grÀnssnitt mot ramsidobalken. Detta försvÄrar möjligheten till fri placering och speglingsbarhet lÀngs ramsidobalkarna.Detta examensarbete har utförts i syfte att ta fram en beskrivning pÄ hur en rammonterad modul bör utformas, vilka grÀnssnitt den ska ha mot ramen samt vilken standardiserad lÀngdenhet den bör delas in i. Vidare har de komponenter och parametrar som pÄverkar chassikompositionen studerats för att fÄ en bild över den problematik som finns nÀr en flexibel chassikomposition ska uppnÄs. Examensarbetet behandlar komponenter mellan hjulhusen och de komponenter som studerats Àr bland annat: Trycklufttankar, SCR-tankar, ljuddÀmpare, tvÀrbalkar, brÀnsletankar och fjÀdring.MÄlet har varit att ge rekommendationer pÄ hur dagens chassikomposition kan förbÀttras för att öka flexibiliteten och fÄ en mer modulÀr produkt.Efter övergripande studier av dagens komponenter har ett koncept tagits fram pÄ hur ett grÀnssnitt bör se ut för infÀstningen av en rammonterad komponent, var media ska dras och var fÀsten för pÄbyggnationer ska placeras.Resultatet visar att den första komponenten bör börja pÄ ett avstÄnd av 675 mm frÄn det teoretiska framaxelcentrumet i stÀllet för de 700 mm som det Àr idag.

En av journalistikens viktigaste uppgifter Àr att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svÄrförstÄeliga. Detta gÀller Àven ett av de största globala hoten i vÄr tid: klimatförÀndringarna. KlimatförÀndringarna har mÄnga, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, pÄverkar hur mediekonsumenterna ser pÄ just klimatförÀndringarna och hur de drabbar oss och vÄr omvÀrld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser som svenska journalister vÀljer att skriva om samt hur man vÀljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltsÄ siffersÀtts? Varför vÀljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, pÄ det sÀtt som man gör? FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvantitativ innehÄllsanalys, i vilken redaktionellt material pÄ tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister pÄ tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som pÄverkar djur, natur, vÀder och temperatur Àr de vanligast förekommande.