Introduktion: Sveriges befolkning blir allt Àldre och med stigande Älder uppkommer ofta komplexa hÀlsoproblem. Kortare vÄrdtider stÀller krav pÄ en vÀl genomförd vÄrdplanering, sÄ att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vÄrdplanering krÀvs kunskap, kommunikation, vÀrdighet samt att de Àldre interagerar med personal. Dessa begrepp hÀrstammade frÄn en definition av delaktighet och lÄg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de Àldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vÄrdplanering.

Kina har vÀrldens största enskilda marknad och en ekonomi vars utveckling de senaste Ärtiondena haft en utveckling utan motstycke. Den forna planekonomin har lÀmnat plats för en betydligt liberalare inriktning vilket inom en snar framtid sannolikt kommer att göra Kina till vÀrldens största ekonomi. LÀggs till detta vÀldigt lÄga kostnader för produktion framtrÀder en bild av en marknad med enorma möjligheter för investerare. Faktum Àr att Kina idag Àr det frÀmsta mÄlet i vÀrlden för utlÀndska direktinvesteringar. Direktinvesteringar kommer dock i olika former och de komplexa förhÄllanden som rÄder pÄ den kinesiska marknaden innebÀr mÄnga fallgropar för en utlÀndsk investerare.

En modern dieselmotor utnyttjar Common-Rail brĂ€nsleinsprutning med solenoid- eller piezoelektriskt aktuerade spridare och multipla insprutningar per förbrĂ€nning för att erhĂ„lla ett önskat utseende pĂ„ cylindertryckskurvan.AnvĂ€ndandet av multipla insprutningar per förbrĂ€nning medför flera möjligheter. En sĂ„dan möjlighet Ă€r begrĂ€nsandet av bullernivĂ„n vilket erhĂ„lls genom tillsĂ€ttandet av en liten mĂ€ngd brĂ€nsle tidigt under cykeln vilket i sin tur minskar den förblandade delen av förbrĂ€nningen som Ă€ger rum dĂ„ huvuddelen av brĂ€nslet tillsĂ€tts. Denna teknik kallas för pilotinsprutning. En annan möjlighet Ă€r införandet av en insprutning sent under cykeln, vilket höjer avgastemperaturen och kan förbĂ€ttra responsen under transienter, regenerera partikelfilter eller möjliggöra anvĂ€ndning av SCR vid driftsfall med naturligt lĂ„ga avgastemperaturer .De ytterligare frihetsgrader som tekniken medför gör att kalibrering av nya motorer blir en alltmer komplex och tidskrĂ€vande process. Ökad förstĂ„else krĂ€vs kring hur olika insprutningsmĂ€ngder och tidpunkter pĂ„verkar cylindertrycket och dĂ€rigenom motorns verkningsgrad.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag vÀrderar historisk ekonomiskinformation och information frÄn kompletterande kÀllor vid kreditbedömning av aktiebolagsom hyresgÀster. UtgÄngspunkten för studien var att de pÄ grund av den komplexakreditgivningen fastighetsbolagen har, sÄ mÄste de ta hÀnsyn till en rad faktorer. Förutom attta hÀnsyn till historisk ekonomisk information, sÄ bör fastighetsbolagen Àven ta hÀnsyn tillickefinansiella kÀllor som t.ex. hyresgÀstens affÀrsidé och hyresgÀstens kompetens somföretagsledare. Vi ville Àven undersöka om det fanns upparbetade rutiner förkreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen avnystartade och etablerade företag.

Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur olika arbetsroller förÀndras i en agil organisationoch vilka utmaningar HR-avdelningen stÀlls inför i den agila miljön. I organisationerdÀr chefsroller omskapas och medarbetarnas ansvar ökar behövs det skapas en kunskapom hur de tillskrivna rollerna förÀndras och vilka utmaningar som tillkommer med det. Igenomförandet av studien har vi valt att tillÀmpa en kvalitativ forskningsstrategi och enmultipel fallstudie för att fÄ en sÄ pass djup förstÄelse som möjligt.Den teoretiska referensramen innefattar teorier om ledarskap, följarskap och HRavdelningensroller för att sedan utmynna i teorier rörande agilt ledarskap, sjÀlvstyrandeteam samt agilt HR vilka har hjÀlpt oss att svara pÄ vÄr huvudsakliga problemformulering.Vidare redovisas vÄr empiriska datainsamling som samlats in genom intervjuer medinformanter som alla arbetar med agilt HR för att försöka skapa en sÄ rÀttvis bild av Àmnetsom möjligt. Den teoretiska referensramen och den empiriska datainsamlingen integreras ianalyskapitlet och vÀvs samman med vÄra egna reflektioner och tankar för att urskiljamönster och bakomliggande faktorer till de svar vi fÄtt.Slutligen presenteras uppsatsens slutsats som syftar att svara pÄ vÄrt huvudproblem ochvÄra delproblem. Vi kan konstatera att rollerna i en agil miljö förÀndras och den makt somtidigare varit associerad med ledarskapet till viss del försvinner och överlÄts pÄmedarbetarna.

Unga vuxna Àr en grupp som i allt större utstrÀckning söker stöd för sina psykiska svÄrigheter. Att hitta samtalsformer som Àr verksamma Àr dÀrför av stor vikt för mÄlgruppen. PÄ S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i Äldrarna 18-29 Är ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sÀtta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den hÀr typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till mÄlgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Syftet i denna studie var att ta reda pÄ hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jÀmstÀlldhet samt hur de ser pÄ vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen Àr fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika mÄnga Är i sina arbetspositioner, men de har alla en bakgrund som förskollÀrare. Tidigare forskning tyder pÄ att genusarbetet inom förskolan Àr vÀldigt komplex och Àven om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jÀmstÀlld sÄ blir de istÀllet en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprÀtthÄllandet av ojÀmstÀlldhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn pÄ jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmÀrksammats i samma mÄn, Àven om det Àr dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten.Resultaten i studien visade pÄ att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, Àven om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den nÀrmaste tiden.

Denna uppsats Ă€r en studie i spelfilmens vara eller icke vara i gymnasieskolans religionsundervisning. Uppsatsen syfte Ă€r att utreda hur man som gymnasielĂ€rare kan anvĂ€nda spelfilm i undervisningen av religionsĂ€mnets icke-historiska delar. För besvara uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar har en hermeneutisk tolkningsmetod tillĂ€mpats bĂ„de för bakgrundens litteraturstudier samt för den kvalitativa intervjustudien. Bakgrunden beskriver det komplexa och vĂ€rdefulla som religionskunskapens icke-historiska inriktningar, vilka enligt Skolverkets styrdokument, ska behandlas. Även filmens plats i religionsĂ€mnet presenteras genom sĂ„vĂ€l dess förmĂ„ga att förmedla förstĂ„else för religion samt dess didaktiska potential.

I dagens medielandskap lever mÄnga mÀnniskor en stor del av sitt liv genom digitala medier, nÄgot som Àven pÄverkar skolvÀrlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lÀrarrollen och svenskÀmnet. Det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medierÄd. Syftet med studien Àr att genom svensklÀrarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstÄ den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskÀmnet. Min hypotes Àr att dagens lÀrare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag.

Bakgrund: Relationer har en central roll vid byggandet av företagsnÀtverk. Rapporten delar upp relationerna i tekniska och sociala relationer. PÄverkan av tekniska system eller andra tekniska lösningar Àr tydlig och viktig att arbeta med för att uppnÄ en lÄngsiktig affÀrsrelation. I rapporten undersöks hur tekniska lösningar pÄverkar de sociala faktorerna i en B2B relation. Fallföretagets perspektiv tas som utgÄngspunkt i rapporten och hur relationer med befintliga ÄterförsÀljare inom deras affÀrsnÀtverk pÄverkas av olika tekniska system.

Den ökade globaliseringen har lett till att omgivningen numera kÀnnetecknas av intensifierad konkurrens, varierande marknader, kraftfulla slutkonsumenter och snabbt förÀndrad teknologi. Med detta som grund har produktutveckling blivit en avgörande konkurrensfaktor för framgÄng eller misslyckande i mÄnga företag. Behovet av att lyssna till kunderna har blivit en nyckelfaktor för en framgÄngsrik produktutveckling. MÄnga författare menar att det Àr viktigt att slutkonsumenterna involveras aktivt i produktutvecklingsprocessen, det vill sÀga att kunden intar en aktiv roll i produktutvecklingsarbetet och blir en i teamet. Andra författare menar att företagsledningen mÄste förlita sig pÄ de anstÀlldas mentala kapacitet att skapa nya och meningsfulla idéer för att pÄ ett effektivare sÀtt kunna svara pÄ dagens snabbt förÀndrade och högt komplexa affÀrsmiljö.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i grÀnslandet mellan tvÄ organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som pÄverkar konsulters formella tillhörighet samt deras kÀnsla av tillhörighet respektive utestÀngning hos kundföretagen.Vi har för att genomföra denna studie anvÀnt oss av ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen.Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos bÄda företagen samtidigt som den kÀnslomÀssiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i grÀnslandet mellan organisationer Àr problematisk, frÀmst pÄ grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast kÀnner sig som en del av den sociala gemenskapen dÄ de Àr ute pÄ uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anstÀlld personal. Chefernas Ätskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget pÄ samma villkor som fast anstÀlld personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter.Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet.

Bakgrund: Patienter som tidigare vÄrdades pÄ sjukhus vÄrdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd Àr ett arbete med mÄnga olika arbetsuppgifter sÄsom lÀkemedelshantering, sÄrvÄrd och rÄdgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvÄrdnadsinsatser. Arbetsplatsen Àr patientens hem. Oftast Àr det Àldre över 65 Är som Àr i behov av hemsjukvÄrd men patienterna kan vara berÀttigade till hemsjukvÄrd oavsett Älder.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrÄn tio artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i tvÄ teman; OmvÄrdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvÄrden till stor del arbetar med att ge patienter stöd pÄ olika sÀtt.

Syfte & forskningsfrÄga:Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för utvecklingen av dagens modemarknad och fenomenet ?fast fashion? genom att analysera och undersöka trenders uppkomst, hur trender anammas av konsumenter samt konsumenters inverkan pÄ modebranschen. Uppsatsens forskningsfrÄga formulerades med uppsatsens syfte i Ätanke och frÄgan blev följande: Vad Àr karaktÀristiskt för dagens modemarknad och vilken betydelse har konceptet ?fast fashion? för marknadens utveckling?Metod:VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÄ vi önskade att fÄ en djupare förstÄelse kring det valda forskningsÀmnet. Vidare kom uppsatsen att fÄ en abduktiv karaktÀr dÄ vi haft ett vÀxelspel mellan vald teori och empiri.

I dagslÀget har sociala medier fÄtt en större roll i rekryteringsprocessen. Genom en induktiv ansats fokuserade denna forskning pÄ att urskilja vilken roll sociala medier spelar dÄ arbetsgivare bakgrundsgranskar arbetssökande. Undersökningen inriktade sig mot vad arbetsgivare tittade pÄ samt i vilken utstrÀckning de lÀt sig pÄverkas av informationen i sina beslutsfattanden. Totalt intervjuades Ätta personer inom personalyrket. I resultatet lyftes bland annat ett etiskt perspektiv med olika dilemman sÄ som generationsskillnader och mÀnniskosyn samt egen kritisk förmÄga.