Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden. Syftet med detta kandidatarbete Àr att utvÀrdera analysmetoder för bedömning av orter i stationsnÀra lÀgen som kan appliceras pÄ Herrljunga tÀtort, genom att studera tre handböcker frÄn andra delar av Sverige.

Syftet med uppsatsen Àr att inventera och undersöka förÀndringsarbetares förhÄllningssÀtt och hantering av potentiella och utvecklade konflikter i förÀndringsarbete som fokuserar pÄ jÀm-stÀlldhet och mÄngfald i arbetsorganisationer. Studien Àr avgrÀnsad till sex förÀndringsarbet-are, anstÀllda i eller arbetande för vÀlfÀrdsorganisationer i Göteborg, som arbetar utbildande med jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsfrÄgor.Tidigare forskning i uppsatsen har behandlat forskning som rör det komplexa i att arbeta praktiskt med jÀmstÀlldhet och mÄngfald i arbetsorganisationer, motstÄnd mot förÀndrings-arbete med jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsfrÄgor och det paradoxala i deltagarinflytande i utbildningar som rör frÄgorna. Teoribildningen som utgjort uppsatsens analytiska verktyg Àr diskursanalysens diskursteori, anvÀnd för att undersöka meningsskapande diskursiva utsagor om hantering av potentiella och utvecklade konflikter och kategoriseringsmodellen ABC-triangeln, anvÀnd för att kategorisera verksamma konfliktaspekter i utbildningssituationerna.Metoden för uppsatsen Àr öppet tematiska kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. Inter-vjuformen valdes för att möjliggöra sökandet efter diskursiva mönster i intervjupersonernas tal och den induktiva ansatsen gjorde det möjligt att sÀtta den insamlade empirin i centrum för uppsatsen.Resultatet av undersökningen visar en variation av meningsskapande strategier, som förÀnd-ringsarbetare anvÀnder sig av för att hantera potentiella och utvecklade konflikter i utbild-ningssituationer med fokus pÄ jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Resultatet visar ocksÄ att de meningsskapande strategierna Àr verksamma i tvÄ diskurser med olika fokus ? den ena mer uppdragsstyrt och med mindre strÀvan efter djupgÄende förÀndring och den andra vice versa..

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan ocksÄ för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rÀtten till land, och huruvida den skulle förbehÄllas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rÀtten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehÀlle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning frÀmst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, prÀglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro pÄ att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Stora och komplexa kodbaser med bristfÀllig kodförstÄelse Àr ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. BristfÀllig kodförstÄelse resulterar i lÀngre tidsÄtgÄng vid underhÄll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader.Clean Code anses enligt somliga vara lösningen pÄ detta problem. Clean Code Àr en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som Àr enkel att förstÄ och underhÄlla. Ett kunskapsglapp identifierades vad gÀller empirisk data som undersöker Clean Codes pÄverkan pÄ kodförstÄelse. Studiens frÄgestÀllning varHur pÄverkas förstÄelsen vid modifiering av kod som Àr refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner?För att undersöka hur Clean Code pÄverkar kodförstÄelsen utfördes ett fÀltexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i BorlÀnge, dÀr data om tidsÄtgÄng och upplevd förstÄelse hos testdeltagare samlades in och analyserades.Studiens resultat visar ingen tydlig förbÀttring eller försÀmring av kodförstÄelsen dÄ endast den upplevda kodförstÄelsen verkar pÄverkas.

Produktkalkylering Àr en del av kalkylsystemet och Àr vital för att företag skall kunna behandla sitt beslutsfattande pÄ starka grunder. Men hur ska de smÄ företagen tillÀmpa produktkalkyleringen. Metoderna Àr utvecklade för stora komplexa företag, vilket kan vara svÄrt för smÄföretagarna att ta till sig. Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndningen av produktkalkylen vid beslutsfattande i smÄföretag, samt se hur faktorerna ledarskapsstil och konkurrens pÄverkar valet av produktkalkylmetod. Genom en kvantitativ ansats Àmnades undersöka smÄ Norr- och VÀsterbottniska företag inom branschen för hustillverkning.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur brÄkundervisningen i Är 3-6 kan utformas sÄ att elever utvecklar en rik förstÄelse för brÄkbegreppet. Jag ville fÄ reda pÄ hur lÀrare brukar gÄ till vÀga och vilka svÄrigheter och möjligheter de upplever finns i brÄkundervisningen. För att finna svar pÄ mina frÄgor gjordes en litteraturstudie om bÄde elevers lÀrande och lÀrares brÄkundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem matematiklÀrare med omfattande erfarenhet av att undervisa om brÄk. Informanterna delade med sig av uppgifter som berör brÄkbegreppet.

HÀlso- och sjukvÄrden Àr i hög grad ett system med stÀndigt pÄgÄende förÀndring och med krav pÄ förbÀttring och utveckling. FörÀndring mÄste ses som ett kontinuerligt tillstÄnd och för att leda i en sÄdan organisation krÀvs ett demokratiskt ledarskap dÀr medarbetaren ses som medskapare och dÀr chefen leder processen och inte individen. FortgÄende utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lÀrande organisation och det Àr av intresse att studera hur chefer omsÀtter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbÀttringsarbete. Resultatet visar att förÀndringsvilliga, engagerade, mÄlinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillÄtande klimat dÀr medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förÀndringar gÀllande tid sÄ att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Företag kan ha olika struktur och med denna organisationsstruktur kommer en del utmaningar. Matrisorganisationer Àr en utformning av det mer komplexare slaget och dess tydligaste kÀnnetecken Àr multipla rapporteringsvÀgar. PÄ senare tid har det visat sig att matrisorganisationer som arbetar med Project Management Office (PMO) har problem med hur de ska prioritera sina projekt. Detta för att beslutsvÀgarna Àr komplexa och det mÄnga gÄnger Àr svÄrt att veta vem det Àr som bestÀmmer. Syftet med studien var att beskriva och analysera prioriteringsprocessen i ett PMO som existerar i en matrisorganisation. Studien har Àven velat pÄvisa vilka faktorer som pÄverkar denna prioriteringsprocess.

Social mixing gÄr ut pÄ att ?mixa? befolkning av olika klasser i ett bostadsomrÄde med syfte att förÀndra omrÄdets sociala sammansÀttning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrÄn boendes egna upplevelser av sina bostadsomrÄden. I Danmark definieras 29 bostadsomrÄden som ?ghetton? utifrÄn kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ?icke-vÀstliga? hÀrkomst samt kriminalitet.

Information Àr en tillgÄng som liksom andra viktiga tillgÄngar har ett vÀrde fören organisation och dÀrmed mÄste fÄ ett lÀmpligt skydd. MÄlet medinformationssÀkerhet Àr sÄledes att skydda informationen mot olika hot. Det Àrviktigt för flera olika intressenter att den information företag delger Àr trovÀrdigoch rÀttvisande, nÄgot som en revisor har till uppgift att sÀkerstÀlla. Att granskadatorprogram Àr en av de svÄraste uppgifterna som finns för en revisor.Antalet komplexa system ökar stÀndigt och dÀrför behövs ofta experthjÀlp iform av IT-revisorer.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka krav som idag stÀlls pÄ företagsinformationssÀkerhet, sett ur revisionssynpunkt och hur de hÀr kraven harförÀndrats över tiden. Syftet har Àven varit att beskriva vad som innefattas ibegreppet och att beskriva den process som sker dÄ en revisor granskar företagoch dess informationssystem.

Bakgrund: Missbruk och beroende Àr komplexa tillstÄnd som behöver förstÄs ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att missbruks- och beroendeproblematik Àr förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det Àr vÀsentligt att fÄ kÀnnedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser ocksÄ att ett tydliggörande av attityder Àr en förutsÀttning för att kunna erbjuda personer med missbruks- och beroendeproblematik lika vÄrd pÄ lika villkor, vilket de har rÀtt till.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med missbruks- och beroendeproblematik.Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO.

LKAB Àr en internationell högteknologisk mineralkoncern som Àr vÀrldsledande producent av förÀdlade jÀrnmalmsprodukter för stÄltillverkning. LKAB anvÀnder prognos och mÄltavlor som Àr en variant av det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet Àr till hjÀlp för att skapa balans mellan de finansiella och de icke finansiella mÄlen och mÄtten. Syftet med denna uppsats var att studera infrastrukturavdelningens funktioner, fastighetsservice och besiktnings styrkort. Detta genom att identifiera de ickefinansiella mÄtten som kan vara drivande för att nÄ de finansiella mÄlen.

Tillverkande företag har under de senaste Ären stÀllts inför en förÀndrad marknadssituation, vilket innebÀr att de fÄtt förÀndra sitt arbetssÀtt frÄn en produktionsorienterad syn till en kundorienterad syn. Den kundorienterade synen innebÀr att företag snabbt mÄste kunna stÀlla om sin produktion för att tillfredsstÀlla kundens behov.MPS-system (Material- och ProduktionsStyrningssystem) Àr mycket effektiva hjÀlpmedel vid snabba beslut och omplaneringar, de ger dessutom möjlighet att ge kunder direkt besked om orderstatus. MPS-system tenderar att bli stora och komplexa, de har kontaktytor mot nÀstan alla delar i företagen.MÄnga företag idag köper MPS-system. Stora företag byter gamla förÄldrade system och allt fler smÄ och medelstora företag inför MPS-system. Kommande milleniumskiftet Àr ocksÄ en orsak till att flera företag byter sina MPS-system idag.Med detta vÀcktes intresset för att undersöka om företag som investerar i dyra MPS-system verkligen fÄr ut det de förvÀntar sig av dem.

UtgÄngspunkt för uppsatsen Àr de nya krigen och deras strategiska karaktÀrsdrag. Syftet Àr att seom dessa ligger till utgÄngspunkt för svensk och brittisk militÀrstrategisk doktrin. FrÄgestÀllningarsom behandlas Àr vilka strategiska karaktÀrsdrag de nya krigen kan sÀgas ha, hur vÀl dessaöverensstÀmmer med svensk och brittisk doktrin, samt vilka likheter och skillnader som kanidentifieras.Undersökningen och jÀmförelsen genomförs med hjÀlp av ett verktyg som omfattar parametrarnaaktörer, moraliska resurser, medel, metoder, arena och stridskrafter. Med detta verktyg skapasutifrÄn litteratur om de nya krigen en typbild som visar den strategiska karaktÀren. KÀllmaterialet,svensk och brittisk doktrin, undersöks genom kvalitativ textanalys i ett komparativt upplÀgg.Studien visar att det finns en stor överensstÀmmelse mellan beskrivningen i doktrinerna ochtypbilden.

Som en konsekvens pÄ de radikala förÀndringarna i vÀrlden under de senaste decennierna har företagens konkurrensfördelar som storlek, skyddad teknologi och tillgÄng till kapital, vilka tidigare gett övertag, allt mer minskat i vÀrde i takt med att produkterna och tjÀnsterna blivit mer kunskapsintensiva. Den nya konkurrensfaktorn tycks vara medarbetarnas engagemang och kompetens. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur kompetensarbetet bedrivs hos Eniro Sverige AB och Eniro Sverige FörsÀljning AB. Uppsatsen fokuserar pÄ hur kompetensutvecklingen sköts och vilka potentialer företagen har för att öka sina konkurrensfördelar genom kompetensutveckling.Uppsatsen Àr uppbyggt genom kvalitativa undersökningar; dels genom bÄde offentliga och företagsinterna rapporter och dels via intervjuer med personal frÄn olika delar i organisationerna. Teorierna vi anvÀnt oss av Àr hÀmtade ur organisations- och ledarskapslitteraturen och vi har anvÀnt dem för att bygga en egen modell för att förklara de komplexa sambanden mellan företagen, dess anstÀllda och omvÀrlden.VÄr uppsats beskriver den nuvarande situationen för organisationerna och ocksÄ hur viktigt det Àr att företagen besitter rÀtt kompetens.