Studien tittar pÄ betydelsen av jordbruk för utveckling. DÀrefter fortsÀtter studien att titta pÄ hur jordbrukets roll i Kambodja ser ut och finns det andra sÀtt som bÀttre lÀmpar sig för att Kambodja ska nÄ utveckling. Vi har lagt speciellt fokus pÄ risodlingens roll som inkomst aktivitet. För att hitta svaren pÄ frÄgorna tittar vi pÄ tvÄ olika aspekter, economic development samt livelihood approaches. Economic development ser jordbrukets roll som en central del i utveckling av industri medan livelihood ser att det finns mer komplexa mönster i verkligheten att beakta för att utveckla ett land.

I dagens samhÀlle blir anvÀndandet av databaser och datorstödda system mer och mer ett mÄste i de flesta branscher. En förutsÀttning för att systemen skall bli framgÄngsrika Àr att de Àr sÄ pass enkla att vem som helst utan problem kan lÀra sig anvÀnda dem, men Àven sÄ komplexa att de klarar av att utföra de flesta funktioner som har med en verksamhet att göra. HÄkan Gerdin har jobbat mÄnga Är inom personaluthyrningsbranschen. DÀr har han sett ett behov av ett program som ska kunna hjÀlpa företagen att strukturera sin personal, sina kontakter och Àven hjÀlpa till med orderhanteringen. Vi tyckte att det lÀt som ett intressant och utvecklande arbete och beslutade tillsammans med HÄkan att starta upp arbetet i början av juni 2002.

Akut myokardinfarkt (AMI) Àr en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhÀlle. De senaste Ärtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI Àr fysisk aktivitet. Trots forskning som pÄvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet Àr det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gÀllande behandlingen. DÄ sjuksköterskan har det primÀra ansvaret för omvÄrdnaden Àr det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen.

TrÄdgnistning (pÄ engelska Wire Electrical Discharge Machining eller WEDM) Àr en termiskbearbetningsprocess för att med en trÄdelektrod skÀra i elektriskt ledande material. Metoden har teoretiskt sett mÄnga fördelar och relativt fÄ nackdelar. Intervjuer i studien visar att trots detta sÄ undviker flera industriföretag om möjligt denna process. Syftet med studien Àr att utifrÄn de teoretiska fördelarna som anges i litteraturen undersöka vad företag i Sverige anser vara de mest relevanta praktiska fördelarna med trÄdgnistning som bearbetningsprocess. En internetbaserad enkÀt har skickats ut och besvarats av 20 industriföretag runtom i Sverige.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

Syftet med studien Àr att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsÀttningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. De professionella arbetar inom tvÄ verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring mÄlgruppen. Metoden vi anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna bestÄr av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Resultatet har analyserats med hjÀlp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomÀn, integration, profession, handlingsutrymme och med hjÀlp av litteratur frÄn kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet Àr: Samverkansprocessen fungerar bra och Àr vÀl integrerad mellan de tvÄ studerade organisationerna.Samverkan Àr uppbyggd utifrÄn gemensamt uppsatta mÄl och tydliga roll- och ansvarsomrÄden.FörutsÀttningar för samverkan Àr tillrÀckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förstÄelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper Àr betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bÀttre förutsÀttningar för samverkan mellan de tvÄ organisationerna, dÄ arbetsmodellen skapar bÀttre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring mÄlgruppen Àr viktig dÄ individerna har komplexa behov och ett sammanhÄllet stöd Àr en förutsÀttning för att individernas behov ska tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt.

Relationsmodellen kom 1970 och Àr i vÄra dagar generellt accepterad som ett landmÀrke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett vÀlbeprövat sÀtt att lagra information pÄ. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som Àr kÀnnetecknande för en objektorienterad databas Àr att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vÄr uppsats testa om anvÀndandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och dÀrmed Àr ett bÀttre val till typ av databas. I objektorienterade databaser Àr det möjligt att spara komplexa datatyper, som t.ex.

Att bli gravid Àr för de flesta förknippat med en stor glÀdje och förvÀntan. Det Àr enbetydelsefull hÀndelse i livet. Vid ett missfall ersÀtts dessa förhoppningar av förtvivlan.Drömmar och planer inför framtiden som en familj raseras. Syftet med denna studie varatt kartlÀgga kvinnors omvÄrdnadsbehov i samband med missfall. För att uppnÄ syftetanvÀndes en litteraturöversikt enlig Friberg (2006).

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Problem Hur bör ett företag gÄ tillvÀga för att medarbetare och organisationskultur ska samspela med strategin? Vilka problem och möjligheter uppkommer nÀr medarbetare, strategi och kultur ska anpassas till varandra? Syfte Genom att utgÄ frÄn Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen (Larsson et al 2003) Àmnar vi utifrÄn ett fallföretag undersöka om och hur medarbetare, organisationskultur och strategi samspelar i en förÀndringssituation. Vi vill undersöka vilka möjligheter och problem företag stÀlls inför dÄ passform mellan de tre delarna ska uppnÄs. Metod UtgÄngspunkten i vÄr teoretiska referensram Àr Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen. För att bygga upp ett teoretiskt ramverk för vÄr studie har vi fokuserat sökandet pÄ litteratur om SHRM och de tre kapitalen.

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och SkarpnÀck i Södra Stockholm, dÀr jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk Àr pÄ modet och till detta finns mÄnga orsaker. Men det har Ànnu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsomrÄde. Ett landskap Àr alltid en helhet och mÄnga landskap Àr, liksom det i SkarpnÀck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. DÀrför vore det synd att inte ta vara pÄ bÄde gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom sÀrskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvÄrdnaden.Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod.Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvÄrdnadsarbetet och dess utveckling Àr centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvÄrdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvÄrdnadsobservationer och handleding av omvÄrdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna anvÀnde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad Àn registerdata vid omvÄrdnadsbedömningar.

VÄrt syfte med denna kandidatuppsats Àr att undersöka svÄrigheter eller möjligheter som de anstÀllda pÄ Arbetsförmedlingen upplever kring de hjÀlpmedel som finns tillgÀngliga för att fÄ ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vÄrt arbete tittat pÄ en specifik Arbetsförmedling dÀr de anstÀllda har olika yrkesomrÄden för att fÄ en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vÄrt empiriska material.Begreppen arbetsförmÄga och anstÀllningsbarhet Àr komplexa begrepp men det Àr ÀndÄ dessa som sÀtter grunden för om en person ska fÄ lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, Àr ett hjÀlpmedel som Arbetsförmedlingen anvÀnder sig av i arbetetmed att fÄ ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad fÄ ta del av de hjÀlpmedel som finns Àr det nödvÀndigt att den funktionshindrade erhÄller och accepterar sinfunktionshinderkod.

LÀkarutbildningen Àr en av de mest populÀra utbildningarna i Sverige och vÀgen till en fÀrdig lÀkarutbildning Àr lÄng. LÀkarens breda kunskap och möjlighet till att lÀka mÀnniskor har lÀnge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förÀndrats. Idag beskrivs lÀkaryrket genomgÄ en existentiell kris dÀr lÀkarens frihet begrÀnsats och dÀr arbetet fokuserar allt mer pÄ produktion. FörÀndring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av lÀkarens sociala status.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa det förÀndringsarbete som Àr genomfört pÄ Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger pÄ informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det Àr av intresse för studiens resultat att beskriva hur förÀndringen genomförts dÄ det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förÀndring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebÀr. Vidare belyser forskare tvÄ olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.