Vi har varit en grupp på fyra studenter som på tio veckors tid skall ha utvecklat några applikationer, samt ett bibliotek för att kunna hantera diverse gester till ett system som kan hantera flera användare samtidigt. Vi har fått i uppdrag av Luleå Tekniska Universitet att prova denna relativt nya teknik och se vad den kan ha för kapacitet och användningsområden i framtiden. Min uppgift i arbetet var att hjälpa till att utveckla ett bibliotek för att hantera olika gester som en användare kan tänkas göra. I detta examensarbete så berättar jag om hur man skall kunna upptäcka komplexa gester i ett system där flera användare kan påverka samtidigt. Jag kommer med denna rapport att ta upp de problem jag har haft, vilka lösningar jag har kommit fram till samt vad jag ser på möjliga framtida tillägg till biblioteket.

Trots att fler och fler bankkunder uträttar sina bankärenden via Internet ökar antalet bankkontor i Sverige. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka tjänster den internetbaserade privatkunden utför på bankkontoret samt varför kunden väljer denna kanal. Genom telefonintervjuer med privatpersoner har information samlats in och vår undersökning visar att kontoret används i en mängd ärenden, både enkla som komplexa. Det intressanta som uppsatsen visat är att det finns en skillnad mellan vad personerna anser att de uträttar på kontoret och vad de faktiskt uträttat på kontoret. Majoriteten av de personer som intervjuats anser att de använder kontoret till mer komplexa tjänster och detta för att kontoret är den enda kanal där möjligheten finns att träffa en bankperson, ansikte mot ansikte.

Bakgrund: Vid komplexa tjänstetransaktioner är det svårt för köparen att i kontraktet specificera vad som förväntas av tjänsteleverantören vilket ofta leder till konflikter mellan parterna.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera kontraktets betydelse som styrmedel i relationen mellan köpare och säljare av komplexa tjänster.Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en fallstudie där vi har analyserat kontraktets betydelse som styrmedel hos tre tjänsterelationer inom Landstinget i Östergötland. Empiri har samlats in genom intervjuer med representanter för både köpare och säljare för respektive relationen samt genom granskning av de avtal som reglerar relationerna. En av de undersökta relationerna är mellan Landstinget i Östergötland och en privat vårdgivare, Specialistläkarna, de två andra är relationer mellan Landstinget och de landstingsinterna enheterna Barn- och Kvinnocentrum och Rekonstruktionscentrum. Vår teoretiska hypotes var att kontraktets betydelse som styrmedel minskar ju mer komplex tjänsten är som avtalet har för avsikt att reglera. För att testa denna hypotes började vi med en grundlig analys av komplexiteten hos de tjänster som kontrakterades för att slutligen analysera kontraktets betydelse som styrmedel för de tre relationerna.Resultat: Den empiriska studien bekräftade inte vår teoretiska hypotes om att kontraktets betydelse som styrmedel minskar med ökad komplexitet hos tjänsten.

Som ett verktyg för organisationer att möta en alltmer komplex omvärld och komplexa problem har Ronald A. Heifetz (1994) utvecklat Adaptive Leadership Theory. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om Adaptive Leadership Theory kunde användas för att få en förståelse för varför kommunikationsproblem återkommer. Frågeställningen var; Kan det undersökta företagets återkommande kommunikationsproblem förklaras, utifrån Heifetz? (1994) teori, med att medarbetarna har identifierat och hanterat dem felaktigt? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer på en svensk arbetsplats och analyserades enligt en induktiv tematisk analys.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

Snabb tillgång till korrekt information är idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera användare kan dela på verksamhetens information och därmed kan informationen hållas aktuell och konsistent. Den här studien behandlar relationsdatabasen som kännetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kärnan i flera informationssystem och det är därför viktigt att databasen uppfyller kundens och användarnas krav.Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser. Syftet är att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och på så sätt vara förberedda.

Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen.

Uppsatsen handlar om en verksamhet i Socialtjänsten Biskopsgården Göteborg, som gick under namnet Metodhandledning i gemensamma komplexa ärenden. Verksamheten bedrevs under närmare ett år men kom av olika skäl att upphöra. Under den tid denna pågick kom ett stort antal handläggare ? under ledning av tre metodhandledare, vilka i sin tur handleddes av en s.k. superhandledare ? att tillsammans handlägga gemensamma komplexa ärenden, d.v.s.

Bakgrund: Människor med funktionsnedsättning rapporterar i högre grad missnöje med omvårdnad och sjukvårdspersonalens förståelse för deras funktionsnedsättning. Många funktionsnedsättningar medför också kommunikationsnedsättningar vilket bidrar till svårigheter i vårdsammanhang. Då kommunikationen inte fungerar mellan patient och sjukvårdspersonal är det svårt att skapa en vårdrelation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva erfarenheter av kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patienter med komplexa kommunikationsbehov [CCN].Metod: Studien är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har granskats. Till resultatet har nio artiklar analyserats och teman har identifierats.Resultat: Fyra teman som är kopplade till svårigheter med att kommunicera med människor med CCN lyfts fram i resultatet. Dessa teman är; kunskapsbrist, tid, anhörigvårdare och vårdrelation.Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån syftet med stöd i ytterligare studier.

Hemlösa personer tillhör en utsatt grupp i samhället med ofta komplexa sociala ochhälsomässiga problem. Deras förutsättningar leder till att de betydligt oftare drabbas avfysiska sjukdomar, psykiska besvär och missbruk än den övriga befolkningen. På grund av dehemlösa personernas behov av hälso- och sjukvård kommer vårdpersonal ofta i kontakt meddem. Uppsatsen beskriver mötet mellan hemlösa personer och vårdpersonal. Enlitteraturstudie genomfördes där 12 artiklar analyserades utifrån Burnards modell förinnehållsanalys.

Komplexitetsteori ger ett nytt synsätt på hälso- och sjukvårdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingående delar står i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjära mönster. Detta synsätt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvården som en hierarkisk och linjär organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvårdnad kan påverkas av en organisationsstuktur präglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framträdde: ledarskap och medinflytande, samverkan, intellektuell mångfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvårdnadsproblem uppmärksammades och åtgärdades snabbare på enheter som organiserats med fokus på medarbetarnas delaktighet och där ledarskapet främjat en hög grad av samverkan inom och mellan vårdens olika professioner samt verkat för ett klimat där alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina åsikter.

SammanfattningTitel: ?Lurad? av ett erbjudande ? en empirisk studie om prissättning och kundens beteendemönsterNivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare: Adam Naenfeldt & Mattias SöderströmHandledare: Jonas KågströmDatum: Juni 2013Syfte: Syftet med examensarbetet var att analysera konsumenters beteende. Hjälpverktyget vid genomförandet var att använda oss av teorin, Option Framing. Delsyftet var att undersöka nuvarande prissättningsmodell inom revisions- och redovisningsbranschen.Metod: Studien innehåller två delar, en kvantitativ del och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen var utgångspunkten tidigare forskning och med hjälp av den tidigare forskningen utformades två enkäter.