LÀxor Àr ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att mÄnga har positiva minnen utav lÀxor frÄn sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vÄrt samhÀlle Àr det inte sÄ vanligt att mÀnniskor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. SÄ ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda pÄ hur lÀrare motiverar anvÀndandet av lÀxor. Samt hur man resonerar generellt kring Àmnet lÀxor.

AffÀrsvÀrlden förÀndras konstant och företag mÄste finna sÀtt att bli mer konkurrenskraftiga. Ett medel för det Àr att införa ett affÀrssystem. Införandena Àr dock komplexa och medför förÀndringar ? bÄde vad gÀller tekniska och organisatoriska delar. För att uppnÄ de tekniska fördelarna, mÄste de organisatoriska aspekterna tas i beaktning.

Tillverkande företag har ett stort behov av att ett tillförlitligt informationsflöde stödjer det interna materialflödet. Det kan ske med hjÀlp av affÀrssystem, vilka Àr komplexa och verksamhetsövergripande informationssystem. Denna studie behandlar hur ett nytt affÀrssystem kan pÄverka det interna materialflödet i ett tillverkande företag. Syftet med studien var att undersöka vilka verksamhetsförÀndringar som sker vid ett affÀrssystemsinförande och vilka förÀndringar som uppkommer i informations-, arbets- och materialflödet i detta samband. Tyngdpunkten ligger i att förklara om informationsflödet, som genereras ur affÀrssystemet, via arbetsflödet, har haft en inverkan pÄ materialflödet.

Utvecklingen av datorer och deras förmÄga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mÄngfald av hÄrdvarutillgÀnglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och dÀrmed Àven förmÄgan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der instÀllningar som anvÀndare kan anpassa för datorn, nÄgot som krÀver att anvÀndaren har tillrÀcklig kunskap för att förstÄ instÀllningarnas e ekt. Att vÀlja ut de optimala in-stÀllningarna för datorn Àr en process som Àr bÄde svÄr och tidskrÀvande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa instÀllningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

Den nya revisionsstandarden i Sverige (RS) Àr en översÀttning av International Standards on Auditing (ISA). Den innebÀr en rad nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förÀndrats genom att revisorerna ska granska och uttala sig om fler förhÄllanden Àn tidigare. Företagen Àr mer komplexa idag och det stÀller krav pÄ revisionen. Idag rÀcker det inte med en revision som enbart baseras pÄ principer.

I den hÀr tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sÀtt att kalkyleraprojekt inom nÀringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för mÄnga projekt Àr komplexa och det Àr ofta som kalkylerna inte stÀmmer. Med den hÀrmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osÀkerhetsfaktorerna sÄatt man dÀrefter ser projektet med neutrala ögon. PÄ sÄ sÀtt har bestÀllaren möjligheter att tastÀllning till hinder som kan Àventyra hela projektet. DÀrefter kan man vÀlja att gÄ vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osÀkerheter eller avstÄr frÄn att genomföra projektet.Om man gÄr vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.

Ätstörningar Ă€r komplexa sjukdomar som krĂ€ver att behandlarna sĂ€tter sig in i individerna och vĂ„rdar dem individuellt utifrĂ„n varje patients egna förutsĂ€ttningar. DĂ„ Ă€tstörningspatienter ofta kĂ€nnetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur behandlare inom Ă€tstörningsvĂ„rden för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat pĂ„ behandlarens Ă„sikt om behandling och hur behandlaren sjĂ€lv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkĂ€tstudie har anvĂ€nts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

System för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning Àr ett Àmne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förÀndras och datan vÀxer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning blir allt viktigare i takt med vÄrt vÀxande IT-samhÀlle. Vad man vÀljer för system beror Àven pÄ vilka krav en organisation stÀller och storleken pÄ organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla.

FrÄn att ha varit ett land med relativt homogen befolkning Àr Sverige idag ett mÄngkulturellt samhÀlle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjÀnster ska kunna tillgodose det allt mer mÄngkulturella samhÀllet och dess kommuninvÄnare Àr ett hett debattÀmne. Inom ordinÀrt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjÀnstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vÄrd som brukarna Àr berÀttigade. I samband med arbetet mot etnisk mÄngfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkÀnner och vÀrderar varje mÀnniskas speciella egenskaper. Syfte med vÄr undersökning Àr att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mÄngfald i medarbetarfrÄgor och deras syn pÄ hur organisationen hanterar och vÀrderar kulturkompetens och etnisk mÄngfald inom ordinÀrt boende i den kommunala Àldreomsorgen.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer Àr det inte ovanligt att syskon fÄr psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingÄr att förebygga ohÀlsa och kommunicera med anhöriga, dÀribland Àven syskon. Behov Àr liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrÄn nyuppkommen livssituation uppstÄ specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Examensarbete som bestod i att rita en lÄg- och mellanstadieskola i det nybyggda omrÄdet Annedal. Skolan Àr programmerad för cirka 600 elever, sex Ärskurser med fyra klasser i varje Ärskurs, 25 elever i varje klass. Utöver de olika klassrummens hemklassrum breddades skolans program genom att lÄta specialklassrummen (slöjdsalar, idrottshall, mm) rita sig utÄt och bli offentliga lokaler efter skoltid. Skolans program bestÄr alltsÄ av 24 klassrum med tillhörande hemvister, tvÄ musiksalar, sal för trÀslöjd, sal för syslöjd, bibliotek, fullskalig idrottshall med fyra tillhörande omklÀdningsrum, en aula som rymmer hela skolan samt andra mer serviceinriktade skollokaler sÄsom matsal, skolkök och kontor för skolans administration.För att ta sig an skolans stora program anvÀndes en metod dÀr skolan fick komma till som i ett collage. Olika vÀl fungerande rumsligheter frÄn andra projekt blev inspirationskÀllor som införlivades och fogades in i byggnaden.Tanken om collaget blev Àven vÀgledande i utformningen av byggnadens estetik samt dess tekniska detaljer.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i frÄga om intresse för olika ÀmnesomrÄden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hÀnsyn tagen till deras förÀldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ÀmnesomrÄden i gymnasieskolans samhÀllskunskap. Undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med SamhÀllskunskap A pÄ schemat. Resultatet pÄvisar en relativ enighet kring vilka ÀmnesomrÄden som elever finner intressanta, samtidigt som det ocksÄ finns skillnader, vilka kan tillskrivas förÀldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svÄrligen lÄtit sig isoleras frÄn varandra.

Temat för kursen Àr religion och förÀndring. Syftet Àr att undersöka hur religions- och samhÀllsförÀndringar pÄverkar varandra. Denna relation kan Àven vara ömsesidig. Denna uppsats Àr ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimÄlarens belÀgenhet i samhÀllet och religionens roll.Uppsatsens syfte Àr att göra en deskriptiv beskrivning av tvÄ olika förestÀllningsvÀrldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerÀtten tolkar begreppen barnets bÀsta och barnperspektiv i sina utredningar om vÄrdnad, boende och umgÀnge, och i sitt arbete med umgÀngesstöd. FamiljerÀtten skall utreda vad som Àr det bÀsta för barnet, och dÄ inneha ett barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgÀnge och umgÀngesstöd Àr att barn har rÀtt till kontakt med bÄda sina förÀldrar. Dock Àr det inte alltid för barnets bÀsta att ha kontakt med den andra förÀldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagÀndringen i FörÀldrabalken 6 kap (prop.