Syftet med denna uppsats Àr att medvetandegöra stereotypiska framstÀllningar av manliga karaktÀrer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av lÀroplanens mÄl som pekar pÄ att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjÀlpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt Àven avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs dÀr jag har upptÀckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhÀngsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till Àr att stereotyper till stor del lever kvar i karaktÀrernas portrÀttering, bÄde nÀr det gÀller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

This paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Uppsatsen handlar om skapandet av varaktiga relationer i byggbranschen. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av relationen mellan NCC och Ericsson avseende 3G-utbyggnaden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka orsakerna till aktörernas samarbetssvÄrigheter i byggbranschen, nÀr det Àr lÀmpligt med varaktiga relationer, hur sÄdana skapas samt vilken samarbetsform som Àr lÀmplig. Aktörernas samarbetssvÄrigheter beror pÄ de traditionella avtalsformerna, som endast avser enskilda projekt. För att frÀmja samarbete mÄste parterna skriva lÄngsiktiga avtal sÄ att varaktiga relationer möjliggörs.

Bakgrund: Sjögrens syndrom Àr en autoimmun, inflammatorisk sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor. Sjukdomens komplexa symtombild medför att sjukdomen ofta Àr svÄrdiagnostiserad varför mÄnga patienter tvingas leva med symtom som orsakar lidande och i lÀngden riskerar att ge svÄra komplikationer pÄ mÄnga av kroppens viktigaste organ. Syftet: var att beskriva hur patienter med Sjögrens syndrom upplever sin livskvalitet. Metoden: Àr en litteraturöversikt inspirerad av Goodmans sju steg. Resultatet: grundade sig pÄ tio vetenskapliga artiklar, en kvalitativ och nio kvantitativa som togs fram ur databaserna CINAHL och PubMed.

Demenssjukdom Àr oftast Äldersrelaterad och utvecklas i senare Älder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara bÄde psykiskt och fysiskt pÄfrestande och Àr dÀrför viktig att belysa. Syftet med studien Àr att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, nÀr en nÀrstÄende utvecklar demenssjukdom i tidig Älder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts. Det som studien framför allt visar pÄ Àr att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, dÀr stödet utgör grunden.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

MĂ€nniskor med övervikt blir allt vanligare i dagens samhĂ€lle och sambandet mellan övervikt och sjukdomstillstĂ„nd har pĂ„ senare tid uppmĂ€rksammats. Övervikt Ă€r svĂ„r att Ă„tgĂ€rda och dietprogram fungerar ofta dĂ„ligt pĂ„ sikt. Fetma klassas numera som kronisk sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med övervikt. Studien baseras pĂ„ tolv internationella vetenskapliga artiklar frĂ„n 1990-2001 som analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.

I denna litteraturöversikt görs en utvÀrdering av skillnader mellan benigna och maligna tumörer med avseende pÄ genförÀndringar och ifall dessa skillnader skulle kunna anvÀndas diagnostiskt. FÄ jÀmförande studier har gjorts mellan benigna och maligna tumörer pÄ gennivÄ men de som gjorts visar pÄ att det kan finnas vissa gener som skulle kunna skilja dem Ät. Tumör-suppressorgenen p53 verkar vara förÀndrad i flertalet maligna tumörer men inte i motsvarande benigna former. I vissa tumörformer verkar förÀndringar pÄ p53-genen dock inte vara nödvÀndigt för att en malign tumör ska utvecklas. FHIT-genen Àr en misstÀnkt tumör- suppressorgen som verkar förÀndras tidigt i tumörutvecklingen och dÀrmed lÀmpar sig dÄligt för att skilja benigna tumörer frÄn maligna.

I förskolans utemiljö Àr det vanligt att det finns en sandlÄda pÄ gÄrden. Den Àr centralt placerad och barnen Àr dÀr och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade lÀroplan ska verksamhetens innehÄll vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gÀller Àven den verksamhet som pÄgÄr i sandlÄdan. Men vad Àr det som sker nÀr sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlÄdan? Detta Àr en kvalitativ studie som utifrÄn ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlÄdan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 Är) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Bakgrund: Valet av projekt som arbetsform framstÀlls i litteraturen som efterstrÀvansvÀrt dÄ det medför flertalet organisatoriska fördelar vilket borde innebÀra ett intresse av att studera dess kvalitet. KvalitetstÀnkande vad gÀller projekt Àr traditionellt starkt knutet till projektets output men arbetssÀttet med vilket output realiseras omnÀmns inte i samma utstrÀckning nÀr man talar om kvalitet i projekt. Syfte: Syftet Àr att bidra till förstÄelsen av hur begreppet kvalitet anvÀnds i projektspecifika sammanhang. Genomförande: Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ projektorganiserade företag och den tredje utfördes med en konsult som arbetar inom uppsatsens specifika problemomrÄde.

Denna studie undersöker hur anstÀllda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) pÄverkar lÀrandet pÄ arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs pÄverka lÀrandet inom en organisation. Studien grundar sig pÄ kvalitativ forskningsintervju  med fem anstÀllda pÄ ledningsnivÄ inom fem olika organisationer. De fem anstÀllda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds i studien Àr frÀmst Per-Erik Ellströms perspektiv pÄ lÀrande i arbetslivet och denna anvÀnds Àven som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgÄr det att CSR faktiskt pÄverkar lÀrandet inom en organisation.

MÄngfald Àr ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mÄngfald pÄ arbetsplatsen sÄvÀl som i samhÀllet i stort har blivit allt mer uppmÀrksammad. Det har skapats visioner om ett samhÀlle som ska fungera som en mötesplats dÀr mÀnniskor fÄr utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och dÀr varje individs unika resurser tas tillvara samt fÄr chans att utvecklas. I Möte med mÄngfald studeras sammanstÀllningen av projektet MÄngfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda pÄ hur man med sprÄkets hjÀlp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. MÄngfaldens ansikten Àr Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mÄngfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera pÄ det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

I processen att bli vuxen genomgÄr varje individ den ofta stormiga tonÄrstiden. Denna komplexa period medför att tonÄringen successivt frigör sig frÄn sÄvÀl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sÄdan frigörelse skildras kan vi lÀra oss mer om hur tonÄringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att undersöka de tonÄriga huvudkaraktÀrernas frigörelse i ungdomsromanerna RÀddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hÄrdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonÄrstiden utifrÄn nÄgra kulturella aspekter.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur flersprÄkiga ungdomar ser pÄ sin flersprÄkighet i förhÄllande till sin sprÄk- och identitetsutveckling. I vÄra undersökningar har vi utgÄtt frÄn tre flersprÄkiga ungdomars berÀttelser om sina upplevelser kring sin sprÄk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom anvÀndningen av livsberÀttelser som metod har vi fördjupat oss i och fÄtt större förstÄelse för deras livssituation. Deras berÀttelser har berikat vÄr syn pÄ flersprÄkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, sprÄk och identitet. Vi har uppnÄtt vÄrt syfte genom att frÄgan besvarats utifrÄn ungdomarnas berÀttelser.