Som hjälpmedel för att följa upp och kontrollera ändringar i våtändekemin på en kartongmaskin finns nuförtiden olika sorters on-line mätinstrument tillgängliga på marknaden. Syftet med dessa är att kontinuerligt mäta variabler som är intressanta för processen vilka sedan kan kopplas till egenskaper hos mälden. Målet med projektet var att koppla mätningar utförda med ett sådant instrument till ändringar i kemikaliedoseringar och andra processvariabler för att om möjligt kunna använda mätningarna för att förutspå kvalitetsvariationer hos den färdiga produkten. På så sätt kan användbarheten för instrumentet ökas. Undersökningen har huvudsakligen skett med multivariat dataanalys på data uthämtat under hösten 2000, januari 2001 och sommaren 2001.

Bakgrund: Schizofreni förekommer i hela världen, i alla kulturer och bland alla folkslag.Cirka en procent av alla människor lider av schizofreni. Sjukdomen är ofta förenad med olikaproblem så som ekonomi, sociala relationer och jobb.Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur personer som lider av schizofreni upplever sinasymtom. Hur människor med schizofreni upplever sina symtom och hur symtomen påverkarderas livsvärld.Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie där fyra självbiografier lästes ochanalyserades.Resultat: De fem huvudkategorierna som framkom i studien var: känsla att behöva skydda sigoch/eller andra, känsla av att leva i overklighet, känsla av hjälplöshet och undergivenhet,känsla av skuld och/eller skam och känsla av trygghet.Resultatet av studien visade hur komplex denna sjukdom är. Personer som lider av schizofreniupplever sig oftast oförstådda, förbisedda som människor och att de inte ges möjlighet till attdelta i gemenskap, då det av resultatet framgår att de både drar sig undan själva och derastidigare vänner tar avstånd viket leder till isolering och utanförskap.Slutsats: Schizofrena symtom upplevdes på många olika sätt och symtomen hade storpåverkan på det dagliga livet. Symtomen blev de sjuka personernas verklighet och deraslivsvärld.

Bakgrund: En uppmärksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergången för Sveriges företag att tillämpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rätten att tillämpa avskrivningsmetoden. Problemet är ursprungligen en tolkningsfråga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas på olika sätt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva avskrivningsmetoden vid tillämpning av K2.Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och åsikter kring avskrivningsmetoden i bostadsrättsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrättsorganisationer samt bostadsrättsföreningar.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hållningen till IT pedagogiken samt genusperspektivet utifrån några lärares och elevers erfarenheter med perspektiv på historieundervisningen på högstadiet. Arbetet har ställts i relation till tidigare forskning kring IT-pedagogik och genus samt kursplanerna för historia i högstadiet. I resultatdelen presenteras genomförda intervjuer med tre lärare samt en elevgrupp bestående av fyra elever. I genomförandet av intervjuerna har det används två olika metoder. Främst har jag utgått ifrån en gruppintervju med utgångspunkt i den kvalitativa forskingen samt tre enskilda intervjuer för att uppnå mitt resultat.

Elektricitet är mycket centralt i dagens samhälle och många av samhällets funktioner är beroende av en fungerande eldrift. I och med detta är det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnätsföretag har förmågan att behålla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen är någonting som inte inträffar speciellt ofta, men när det väl händer drabbas driftcentralen hårt.Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen på Utsikt Nät, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som påverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmåga att bibehålla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förståelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift.

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur fyra förskollärare ser på och arbetar med barnens språk i samlingen, hur de uppfattar den egna rollen och hur de ser på barngruppens betydelse för barnens språkutveckling. Syftet är också att beskriva de språkliga svårigheter som kan förekomma i samlingen och på vilket eller vilka sätt pedagogerna ser på och löser dessa. Frågorna som vi utgick från var följande: Vilka aktiviteter och rutiner använder sig förskollärarna av under samlingen som de anser gynnar barnens språk? Vilken roll anser förskollärarna att de spelar för barns språkliga framsteg? På vilket eller vilka sätt anser förskollärarna att gruppen är viktig för barns lärande? Vad menar förskollärarna att det finns för språkliga svårigheter i samlingen och hur agerar de vid dessa? Det problemområde vi berör i vår studie är om förskollärare prioriterar och stimulerar barns språkutveckling i den dagliga samlingen och hur de löser problemet med att barn lär sig språk på olika sätt. Studien genomfördes i en storstad i södra Skåne och metoderna som vi använde var kvalitativ intervju och videoobservation. Vi observerade fyra förskollärare när de genomförde en samling och intervjuade sedan samtliga utifrån den observerade samlingen samt vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet av studien visade att samlingen är komplex och består av flera delar som alla är viktiga för att stödja barns språk, gruppsammansättningen, samlingsaktiviteterna, rutinerna och pedagogen.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

Gapet mellan nya forskningsrön och praxis är stort i sjukvården. Implementeringsprocessen är komplex och hinder för förändring finns på flera nivåer; individ, grupp och organisation. Chefer i vården har ansvar för personal och resurser. De påverkar attityder och normer i de grupper de leder och är viktiga för förändringsarbete. Syftet med studien var att beskriva hur chefer med ansvar för sjukgymnastikverksamheter resonerar kring implementering av ny kunskap inom sjukgymnastik.

LundbergDesign har tagit fram ett armaturkoncept för ateljé Lyktan som de vill börja tillverka. Att utveckla denna armatur skulle vara studenternas huvuduppgift under examens-arbetet. Samtidigt skulle de också utvärdera ateljé Lyktans nya produktutvecklingsprocess, FPM, som de fått av systerföretaget Fagerhult. Utgångspunkten var att processen var för stor och komplex för Lyktan och att processen således behövde anpassas till deras verksamhet, som är mindre än Fagerhults. Huvuduppgiften för examensarbetet kom att ändras, då utvecklingsprocessen för armaturen försenades på grund av problem med att hitta en leverantör av en komponent.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Löpekonomi är en viktig faktor för prestation hos löpare. En person med en god löpekonomi kan springa en given sträcka snabbare eller springa längre vid en konstant hastighet. När en sena sträcks ut lagras energi i vävnaden som sedan utnyttjas vid den efterföljande koncentriska kontraktionen i löpsteget. Detta fenomen kallas stretch-shortening cykeln (SSC). Det finns en stark korrelation mellan att på ett effektivt sätt använda sig av SSC och ha en god löpekonomi.

?Syftet med detta kandidatexamensarbete var att undersöka hur utformningen av gångpassager på spårväg påverkar olycksrisken för fotgängare. En inventering av faktorer som påverkar planeringen av gångpassager, skyddsanordningar och statistik har gjorts för att skapa en överblick över utformningen av gångpassager på spårväg.För att bedöma hur trafiksäkra olika typer av utformningar är, har fallstudier utförts i Stockholm, Göteborg och Norrköping där fotgängarna som passerade på gångpassagerna studerades. Under fallstudierna noterades allvarliga konflikter mellan fotgängare och spårvagnar samt riskfyllda beteenden från fotgängarnas sida.I studien påvisas att det finns ett samband mellan utformningen av en gångpassage och olycksrisken. Det verkade dock inte vara så att det fanns typutformningar som alltid är mer trafiksäkra än andra utformningar.De faktorer som också visade sig ha inverkan på risken att en olycka inträffar var sikten, vilken typ av plats det är, trafiksituationen i övrigt och uppmärksamheten hos fotgängarna.

Syftet med examensarbetet är att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollärare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsärskolan och grundskolan, på skol-, grupp- och individnivå. Vidare är avsiktenatt undersöka grundskollärares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet från en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestående av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkätfrågor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med läraresom har erfarenhet av att undervisa grundsärskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan från enkätstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkäten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förståelsen, förtydliga empirin och stärkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan ställts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv på specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

I dagens samhälle är det inte ovanligt att man under någon period i livet varit arbetslös. Har man inte varit det själv finns det förmodligen någon i ens närhet som är eller har varit arbetslös. I detta examensarbete har jag fördjupat mig i hur man uppfattar sin situation som arbetslös då man är över 45 år. Det övergripande syftet med studien är att öka förståelsen för hur äldre uppfattar och hanterar situationen som arbetslös. I min studie har jag använt mig av en kvanlitativt inriktad analysmetod som heter fenomenografi.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd.