Sök:

Sökresultat:

1002 Uppsatser om Kompletterande tjänster - Sida 15 av 67

Framtidens Energisystem : Kunskapshöjning för barn och ungdomar

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

ErsÀttning pÄ likvÀrdiga villkor

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristÄende skola ersÀttning pÄ likvÀrdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersÀttning för inventarier. Syftet med fallstudien Àr att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnÀmnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersÀttning för inventarier till kommunala och fristÄende grundskolor pÄ likvÀrdiga villkor.Resultat av fallstudien visar att ett lÀmpligt sÀtt att fördela kapitalkostnadsersÀttning Àr att anvÀnda en tvÄstegsprissÀttning, dÀr en rörlig ersÀttning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande Äterinvesteringar, och en kompletterande ersÀttning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola..

Var det bÀttre förr?: en undersökning av elevers lÀsförmÄga
i ett 15-Ärsperspektiv

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndring nÀr det gÀller elevers lÀsförmÄga ur ett 15-Ärsperspektiv samt möjliga orsaker till detta. Undersökningen genomfördes i huvudsak genom en litteraturstudie av aktuell forskning samt kompletterande intervjuer av lÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet inom vÄrt undersökningsomrÄde. Resultatet visar att det skett en viss försÀmring av elevers lÀsförmÄga, men resultaten Àr inte helt entydiga. Samtliga undersökningar finner att flickor generellt lÀser bÀttre och har en mer positiv instÀllning till lÀsning Àn pojkar. NÄgra möjliga orsaker till den förÀndrande lÀsförmÄgan kan enligt vÄra resultat vara mindre resurser till skolan och den ökade teknologianvÀndningen (dator- och tv-vanor)..

Maximerande av ekosystemtj?nster i urbana kulturmilj?er: En fallstudie om tr?dval i Pommerska tomten i Mariestad

The purpose of this work has been to explore what ecosystem services a small green area in an urban environment can offer and whether specific trees can be used to maximize regulatory ecosystem services in a cultural-historical environment. Additionally, it investigates whether there is any difference in ecosystem services depending on whether these trees, or trees that better fit into the cultural-historical environment, are used. Through simulations and comparisons with existing trees in Pommerska tomten, Mariestad, Sweden, a pocket park within a national interest area, different hypothetical tree planting options are analyzed and evaluated. To measure ecosystem services, the website My-Tree, developed by the US equivalent of the Department of Agriculture, was used. By inputting data about the tree, such as location, species, vitality, stem diameter, and solar exposure, My-Tree calculates some of the ecosystem services the tree provides.

Den Moderna Synthen : Hur pÄverkar dess valmöjligheter det musikaliska skapandet?

En fallstudie i huruvida mÄngfalden av valmöjligheter och funktioner i en modern synth pÄverkar musikskapandeprocessen. Undersökningen fokuseras pÄ att undersöka hur dagens kompositörer anvÀnder sig av ljudskapande i moderna synthar. Syftet med denna undersökning Àr att se om mÄngfald av funktioner i en modern synth pÄverkar musikskapandet, för att ge lÀsaren en tankestÀllare angÄende arbetsflödet i sitt musikskapande, sÄ att en effektivisering av processen kan tillÀmpas och att om möjligt, ge rum för mera musikskapande och mindre teknikförstÄelse. Denna undersökning gjordes genom att genomföra ett antal intervjuer samt en kompletterande enkÀtundersökning. Slutstsen jag kommit fram till Àr att en mÄngfald av funktioner pÄverkar musikskapandet, antingen negativt eller positivt beroende pÄ genre och kompositörens erfarenhet av synthar..

Minabibliotek.se : en utvÀrdering av dess visioner och mÄl

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka pedagogiska krav som stÀlls i och med den under Äret 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan. Jag ville ocksÄ ge en historisk tillbakablick pÄ förskolans föregÄende styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jÀmföra den gÀllande lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat pÄ de förÀndringar i den reviderade lÀroplanen som förvÀntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollÀrares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska mÄlen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade lÀroplanen.

Variation och samstÀmmighet : en studie om hur elever i musikklasser med körinriktning beskriver sÄng och sin egen röst

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Budget eller prognoser -eller bÄde och?

Syftet med denna uppsats Àr att studera huruvida prognoser Àr ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten pÄ tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha pÄverkats av företagens interna och externa förutsÀttningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvÀrld. Företagen vi har studerat visar pÄ att prognosen inte Àr en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen anvÀnder sig idag av de bÄda styrmedlen. Flera företag sÀger sig ha andra styrmedel Àn budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket frÄn den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det dÀrför mycket svÄrt för företag att bryta sig loss ifrÄn den..

IKT-anvÀndning inom gymnasieskolans fysikundervisning

En undersökning av hur gymnasielÀrare i fysik anvÀnder metoder som inkluderar informations- och kommunikationsteknik i sin fysikundervisning gjordes. Studien baserades pÄ intervjuer samt enkÀtsvar av sex lÀrare frÄn olika gymnasieskolor inom VÀsternorrlands lÀn. Intervjuerna analyserades i en jakt pÄ övergripande mönster och enkÀtsvaren sammanstÀlldes för att ge kompletterande kvantitativt stöd till intervjuerna. Slutsatserna visar att ingen av de hÀr lÀrarna arbetar med metoden RealTime Physics, men att de till stor grad anvÀnder liknande metoder pÄ liknande sÀtt men Àven att det ?nns en spridning inom gruppen nÀr det gÀller hur de anvÀnder den hÀr metodtypen.Undersökningen visar Àven att den hÀr lÀrargruppen har en positiv syn pÄ den hÀr typen av metoder Àven om de identi?erat behov av mer teknisk utrustning, kompetens och tid för att arbeta pÄ det hÀr sÀttet..

E-postfrÄgor till myndighet : Deskriptiv fallstudie av medborgarnas e-postfrÄgor inkomna till FörsÀkringskassan och Landstingets FrÄgelÄda

Det blir allt vanligare att samhĂ€llsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post Ă€r det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst pĂ„ dygnet, var man Ă€n befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriĂ€ren.FörsĂ€kringskassans telefonkundtjĂ€nst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjĂ€nst FrĂ„gelĂ„dan inkommer omkring 2 frĂ„gor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrĂ„gad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frĂ„gor det handlar om.

EnergikartlÀggning pÄ Höstro servicehus : En energianalys i syfte att effektivisera energianvÀndningen.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Det matematiska sprÄket: en studie om elevers möjlighet att
tala matematik under skolÄren 7-9

VÄrt syfte med detta examensarbete var att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning eleverna i skolÄren 7-9 fick tillÀgna sig matematik genom dialog. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i tvÄ olika skolor hos fem pedagoger inom Àmnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillÀgna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom anvÀndandet av det matematiska sprÄket. UtifrÄn detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes pÄ tre av dessa pedagoger.

Fritidspedagogerna Àr dem som besitter nÀstan allt: En kvalitativ intervjustudie bland verksamma rektorer

Syftet med studien Àr att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tre frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr utförd med fem rektorer som alla Àr verksamma inom LuleÄ Kommun.

Bilder och byggen Àr bra Àven för de bÀsta matematikeleverna : en studie om femteklassare som löser rika problem

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Rösten som resurs : En kvalitativ studie om samspelsutveckling med fokus pÄ röstens betydelse för kommunikationen tillsammans med en person med medfödd dövblindhet

Personer med dövblindhet saknar helt eller delvis tvÄ av de sinnen, nÀmligen synen och hörseln, som andra redan frÄn födseln anvÀnder för att etablera samspel. Detta faktum pÄverkar och medför svÄrigheter redan i det tidiga samspelet och följer sedan personen genom hela livet om inte kunskaper inom omrÄdet tas tillvara och utvecklas. Kommunikationsutveckling som inte prioriteras leder ofta till deprivationer som passivitet, aggressivitet och sociala eller emotionella problem.Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka de faktorer som Àr av betydelse och kan ge personer medmedfödd dövblindhet med hörselrester grundlÀggande förutsÀttningar för samspelsutvecklingen dÀr röstenkan ses som en kompletterande kommunikativ resurs. Studien avser att undersöka hur rösten kan stödjasamspelet mellan en dövblind person och dennes samspelspartners, impressivt och expressivt, och om dettai sin tur kan upprÀtthÄlla samspelet och pÄ sÄ sÀtt skapa utveckling.Eftersom dövblindhet för de flesta Àr ett okÀnt begrepp har det varit av största vikt att bÄde förklara ochförtydliga begreppet bÄde via definition och men ocksÄ vad dövblindheten som funktionsnedsÀttninginnebÀr vilket beskrivits i bÄde bakgrunden och i litteraturgenomgÄngen. LitteraturgenomgÄngen ger ocksÄen allmÀn och grundlig teoretisk bas till undersökningen vad det gÀller lÀrande, samspel ochkommunikation.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->