SammanfattningVårt intresse att studera hemelektronikbranschen i Sverige grundar sig i viljan att se hurföretag agerar strategiskt när det råder nästintill perfekt konkurrens på en marknad.Utgångspunkten i problematiseringen var att ta reda på hurdan syn företagen, som uppsatsenberör, har på den marknad de befinner sig. Utifrån den beskrivningen har vi sedan sett till hurföretagen önskar positionera sig för att sedan följa upp deras uttalanden och se om dessastämmer överens med verkligheten.För att studera detta har vi valt att utföra en kvalitativ fallstudie. Intervjuer har gjorts mednyckelpersoner på två större företag inom branschen. Detta för att få en så djuplodande bildav branschen som möjligt.Genom att arbeta utefter Michael E Porters teorier kring strategi och hur företag skaparvaraktiga konkurrensfördelar har vi byggt upp ett ramverk, med en förenklad värdekedja ispetsen, som förtydligar företagens ageranden inom hemelektronikbranschen. Värdekedjananvänds för att se om de undersökta företagen verkligen positionerar sig som de säger.Båda företagen i studien har visat sig ha stora brister i sitt sätt att leva upp till sina uttaladestrategier.

Sammanfattning Titel: Kunskapsöverföring via nätverksbaserade relationer ? En studie om Diplomat PR:s etablering nära politiska beslutsfattare i BrysselDatum för inlämning: 7 januari 2010Kurs: Kandidatuppsats HT2009, FöretagsekonomiFörfattare: Linda WängborgHandledare: Cecilia PahlbergNyckelord: utlandsetablering, kunskapsöverföring, nätverk, relationer, EU Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför ett konsultföretag i Stockholm, vars främsta tillgång är kunskap därav benämningen kunskapsföretag, har valt att etablera sig nära ett nätverk såsom den Europeiska unionens samarbete i Bryssel och vad den relationen har för slags betydelse i kunskapsöverföring. Genom att definiera begreppet kunskapsföretag, gå igenom internationaliseringsprocessen önskar jag senare att komma fram till vikten av nätverksrelationer. Metod: En kvalitativ metod har använts då tre intervjuer har genomförts och fungerat som primärdata. De intervjuade personerna är konsulter som alla är involverade i utlandsetableringen. Sekundärdata har varit den information som funnits i olika artiklar om företaget och deras egen hemsida. Teori: Teoridelen är huvudsakligen baserad på Nonakas (2001) samt Zander och Koguts (1995) definitioner av kunskapsföretag och Johanson & Vahlnes (1977 och 2009) Uppsalamodell vilken berör både internationaliseringsprocesser och nätverksbaserade relationer. Empiri: Empirin består till största del av primärdata genom intervjuer med representanter från båda kontoren.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Flygbolag måste idag följa en mängd olika lagar och regler för att få bedriva sin verksamhet. Samtidigt är de verksamma i en väldigt dynamisk bransch där efterfrågan kan variera kraftigt beroende på händelser utanför företagets kontroll. De måste därmed både ha en stabil organisation samt en förmåga att förändra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen är dock att en högre flexibilitet medför ett avkall på stabiliteten.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen? Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut.Våra frågeställningar är följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen?2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet?MetodStudien är en kvantitativ enkätstudie.

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? är en nätverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlägga enskilda aktörers nätverk samt besvara frågeställningarna vilka förutsättningar för informationsspridning och group performance som går att härleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nätverk. Studieobjektet för uppsatsen är MTR Stockholm som på uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmärksammat att verksamhetsomårdet lokalvården klarat sina uppdrag med bravur senaste året efter att vissa organisatoriska förändringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom därigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvården vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsområden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter på olika positioner i organisationen inkluderats i studien.

Vi har i examensarbete sammanställt rapporter, information, material och erfarenhet som Trafikverket har samlat på sig. Vi har i samband med nybyggnationen av trafikplats Rosersberg som mål att kartlägga händelseförloppet vid påträffande av arsenik. Dessa uppgifter kommer från alla de involverade parterna som konsulter, entreprenör, geologer, mm. Även Sigtuna kommuns beslut kring omhändertagandet med avseendet på ?Miljö och Hälsa? kommer att studeras.

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen.

Både entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, såväl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige där enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska näringslivet domineras främst av mindre företag. Bakom många av dessa mindre företag står individer med utländsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter från en annan del av världen.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillväxt är företag, vilket är en stor anledning till att fokus ligger på hur dessa väljer att finansiera sin verksamhet.

Detta examensarbete syftar till att utveckla en grundläggande GPS- applikation med funktionerna från GIS ?programvaran Cadcorp SIS i botten. Dels att utreda val av lämplig hårdvara och dels att utveckla mjukvaran. Dessa funktioner görs åtkomliga i utvecklingsmiljön med hjälp av ActiveX ? komponenten CadCorp SIS.