Introduktion Alla samtal karaktäriseras av en önskan att förstå varandra och av ett samarbete för att nå dit. Det är välkänt att samtal mellan personer med nedsatt kommunikationsförmåga och normaltalare ofta är ojämlika och att deltagaren utan funktionsnedsättning dominerar samspelet. Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga vardagliga kommunikationssituationer där en deltagare med kommunikativt funktionshinder interagerar med olika samtalspartners. Metod: I studien deltog två förskolebarn som använder tecken som alternativ och/ eller kompletterande kommunikation, TAKK. Barnen filmades i vardagliga miljöer hemma och på förskolan med olika samspelspartners. Materialet analyserades utifrån principer från Conversation Analysis. Resultat: Flera fenomen framkom som stöder tidigare forskningsresultat. Samtalens innehåll utgick till stor del från ett här- och nuperspektiv.

Vårt syfte med studien var att undersöka pedagoger och specialpedagogers syn på betydelsen av användandet av alternativa och kompletterande hjälpmedel (AKK) för barn med diagnosen autism på förskolan. Frågeställningarna för studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och specialpedagoger har om kommunikationens betydelse för barn med autism i förskolan och vilka uppfattningar som pedagoger och specialpedagoger har om AKK:s betydelse för barn med autism i förskolan rörande deras lärande och utveckling samt vilka skillnader det fanns mellan pedagogernas och specialpedagogernas syn på AKK:s betydelse för barn med autism i förskola? Vi valde att använda oss av intervju som metod eftersom vi var intresserade av respondenternas egna tankar och ansåg att vi genom en intervju hade möjlighet att ställa följdfrågor för att fördjupa deras resonemang om ämnet.Vi delade upp arbetet i två delstudier där den ena av oss ansvarade för datainsamling och databearbetning från pedagogerna (delstudie 1) och den andre av oss ansvarade för det samma arbetet för specialpedagogerna (delstudie 2). Vid datainsamlingen använde vi oss av diktafoner för att spela in samtalen, på så sätt hade vi fullt fokus på respondenten under intervjuns gång. Efter intervjuerna har samtalen lyssnats av, transkriberats och förts in i dokument i datorn, för en bättre överblick.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning var att analysera hur AIK Fotbolls största sponsorer såg på det existerande samarbetet med AIK Fotboll. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilka fördelar anser sponsorerna att de vinner med sitt samarbete med AIK Fotboll? Vilken påverkan anser sponsorerna att AIK Fotbolls varumärke har för samarbetet med klubben? Anser sponsorerna att samarbetet med AIK Fotboll ger något tillbaka i form av motprestationer? Vilka möjligheter ser sponsorerna i det sponsornätverk som skapas bland AIK Fotbolls samarbetspartners? Hur anser sponsorerna att rådande samarbetsavtal skulle kunna utvecklas?MetodDen empiriska undersökningen genomfördes utifrån en egen utarbetad analysram baserad på tidigare forskning inom ämnet sponsring. Analysramen bestod av tre variabler vi ansåg relevanta vid ett sponsringssamarbete: varumärket, motprestation och nätverk. Till dessa tre fanns dessutom ett antal specifika underkategorier.

Användningen av IT inom vårdsektorn ökar och nya IT-stöd införs i storutsträckning men med varierande framgång. Med en stigande andel äldre ibefolkning vars vårdbehov är omfattande ökar kraven på att bedriva enrationell och effektiv verksamhet. Inom Jönköpings läns landsting arbetarman med vårdprevention som avser att genom ett förebyggande arbeteförhindra att skador uppstår inom omvårdnadsområdena trycksår,undernäring och fallskador.Syftet med studien har varit att evaluera införandet och användningen avIT-stödet Mätning och Analys (MOA) i avseende på ökad effektivitet iarbetet med vårdprevention. Målsättningen har varit att bidra till en ökadkunskap kring IT-införande. Studien har genomförts med en etnografiskansats där datainsamling från praktiken skett genom deltagandeobservationer och intervjuer.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:- Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut?- Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn?MetodStudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor.ResultatResultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet.

Bakgrund: Det är viktigt att kliniskt kunna avgöra om idrottaren är tillräckligt rehabiliterad för att återgå till full träning och matchspel eftersom otillräcklig rehabilitering är den största riskfaktorn för återskada i hamstrings. Därför skulle ett test med enkel utrustning behöva komplettera den kliniska undersökningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket samband som finns mellan genomförandet av Nordic hamstring strength test och Asklings hamstring test utifrån skattning av smärta och obehag i samband med testen. Huruvida deltagarnas tilltro till att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch påverkas efter testerna samt att beskriva obehag och smärta efter testerna för spelare som varit skadad eller inte under senaste sex månaderna.Metod: 22 fotbollsspelare fick skatta sin tilltro till sin egen förmåga att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch samt skatta obehag och smärta med VAS i samband med testerna. Hamstring Outcome Score användes för att få en helhetssyn av deltagarnas funktion och skadehistoria kring hamstring. Spearman?s rho och Wilcoxon?s teckenrang test användes för att analysera resultatet.Resultat: Korrelationen mellan Asklings hamstring test och Nordic hamstring strength test var moderat (0,4-0,6) dock signifikant på <0,05.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Syftet med denna studie är att på Högsboanstalten i Göteborg undersöka vilken betydelse kontaktmannaskapet har för den intagne och hur den intagne upplever kontaktmannarelationen. Vi har också undersökt hur delaktig den intagne själv är i samarbetet med kontaktmannen vad gäller att ta ansvar för och påverka sin situation. Syftet är också att ta reda på hur rollen som intagen påverkas i förhållande till kontaktmannen. Vi genomförde studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gav oss en respons på 22 enkäter av 75 utdelade och en kvalitativ kompletterande intervju med två intagna som var ordförande för varsin avdelnings förtroenderåd. Våra resultat visade att man på Högsboanstalten i sin helhet är nöjd med kontaktmannaskapet och att hur positiv man var till kontaktmannaskapet berodde mycket på personkemin och den personliga relationen mellan intagen och kontaktman.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center.

Bakgrund och Problem: Frågan om företags miljöpåverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhället. Redovisningen av socialt ansvar är frivillig, men efterfrågas iallt större utsträckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frågor som rörekonomi, miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur några av de störstaklädkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgångspunkt från GRI vill vi se hur välföretagens rapportering stämmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar också att jämföra deolika företagens redovisning gällande socialt ansvar.Avgränsningar: Vi avgränsar oss till att titta på H&M, Inditex och Gap och jämföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning.

För att ett företag ska kunna nå sina externa kunder krävs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag är att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan även som arbetsgivare där de kan locka till sig samt behålla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgångar, men även vara problematiskt då ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsätt beträffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra Västerbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbättra den interna marknadsföringen för företagets bästa. Utifrån detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning på Norra Västerbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhållningssätt, där vi fördjupat våra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie på Norra Västerbotten.

Syfte: Syftet är att skapa en förståelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som är det lagstiftade sättet att redovisa pensioner i kommuner. Den är inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker från lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur väl kommunerna står rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet är att undersöka ett fåtal fall på djupet.