UtgĂ„ngspunkten för denna uppsats Ă€r att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmĂ€ngden ökat frĂ„n bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag stĂ€ller sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjĂ€lp av agentteorin analysera svar frĂ„n företag som tillĂ€mpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhĂ„ller en större mĂ€ngd information Ă€n tidigare. Informationen Ă€r dock av skiftande kvalitet och det Ă€r dĂ€rför inte sĂ€kert att informationsgapet mellan parterna minskat.- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement dĂ„ den tillför sĂ„ mycket information att den externa revisorns granskning underlĂ€ttas.- Åsikterna gĂ„r isĂ€r om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dĂ„ligt..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur lÀrare skapar mening Ät alternativa verktyg/kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal frÄn fyra fokusgrupper bestÄende av sammanlagt 19 personer frÄn fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men Àven begrÀnsningar, med att anvÀnda it i klassrummet. De Àr eniga om att verktygen Àr anvÀndbara, men visar att det Àr viktigt att fundera kring hur de ska anvÀndas pedagogiskt. I pedagogernas berÀttelser framgÄr att elever har fÄtt bÀttre sjÀlvförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bÀttre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig ocksÄ ha ett pragmatiskt förhÄllningssÀtt till it och alternativa verktyg.

Skogens biologiska mÄngfald hotas frÀmst genom den pÄverkan som mÀnniskan har pÄ naturen. Skogsbruk och bekÀmpning av skogsbrÀnder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mÀngden död ved minskar i skogen. NaturvÄrdsverket och lÀnsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömÄlen med ÄtgÀrdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mÄngfalden. MÄnga hotade arter har en dÄlig spridningsförmÄga, dÀrför krÀvs planering utifrÄn ett landskapsperspektiv dÀr stora sammanhÀngande omrÄden sÀtts av och restaureras.

I dagens IT-samhÀlle Àr sÀkerhet en viktig aspekt. Ett sÀtt att nÄ högre sÀkerhet Àr att bygga upp sÀkerheten i lager. I hemmanÀtverk Àr tvÄ vanliga lager antivirus och brandvÀgg.Den hÀr kandidatuppsatsen undersöker om ett intrÄngsdetekteringsystem (IDS) Àr ett bra komplement till sÀkerheten i ett hemmanÀtverk.För att hÄlla systemet sÄ attraktivt som möjligt för hemmanÀtverket fokuserar man pÄ att hÄlla priset nere och konfigurationen enkel. Vi valde enkorts-datorn (Raspberry Pi) med programvaran IPFire, som Àr open-source, dÀr IDS:en Snort ingÄr och IPFire har ett enkelt grÀnssnitt för konfiguration.För att mÀta hur effektivt systemet fungerar, mÀts det hur mÄnga hot Snort upptÀcker. MÀtningar gjordes ocksÄ för att undersöka om systemet orsakade prestandaförluster i hemmanÀtverket.Av resultaten drogs slutsatsen att systemet Àr ett bra komplement till sÀkerheten i ett hemmanÀtverk.

BakgrundSjukdomen fibromyalgi drabbar i genomsnitt tvÄ procent av befolkningen i varje land och 90 procent av de insjuknade Àr kvinnor. Fibromyalgi kan debutera i alla Äldrar och Ànnu finns ingen effektiv metod för att bota sjukdomen. De frÀmsta symtomen vid fibromyalgi Àr generell och stÀndig vÀrk som flyttar runt i kroppen samt en onormal trötthet och kraftlöshet. Depression Àr ocksÄ ett vanligt symtom hos personer med fibromyalgi. MÄnga personer med fibromyalgi vÀljer att anvÀnda sig av icke farmakologiska behandlingar för att lindra sina symtom.

Traumaundersökning med datortomografi (trauma-DT) Àr en viktig metod för att snabbt och precist kunna identifiera och utesluta skador vid trauma. Vid en trauma-DT undersöks hjÀrna, halsrygg, samt dÀrefter thorax och buk med intravenöst kontrastmedel. DÄ denna undersökningsmetod anvÀnder sig av joniserande strÄlning mÄste onödiga undersökningar undvikas, och alternativa metoder med lÀgre eller ingen strÄldos övervÀgas. Litteraturöversiktens syfte var att undersöka berÀttigandet av trauma-DT. I studien ingÄr 17 vetenskapliga artiklar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i praktiken pÄ skolorna. Hur dessa metoder anvÀnds av pedagogerna och varför de vÀljer att anvÀnda dem, Àr andra frÄgor som kommer att undersökas. Intentionen var att genom en enkÀtundersökning kunna kartlÀgga vilka lÀs- och skrivinlÀrnings metoder som anvÀnds i praktiken. För att ta reda pÄ hur dessa metoder anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet gjordes en intervjuundersökning. Undersökningen visar pÄ att den fonologiska metoden, lÀsning pÄ talets grund, Bornholmsmetoden och Kiwimetoden Àr de vanligaste metoderna vid lÀs- och skrivinlÀrning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka metoder och utveckla en kunskap som frÀmjar sprÄkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt sprÄk, och som Àr i behov av teckenkommunikation. Vi ska jÀmföra pedagogers metoder i förskola och sÀrskola.I litteraturdelen redovisas förutsÀttningar i hjÀrnans byggnad för kommunikation. Vad Àr kommunikation och normal sprÄkutveckling? Vad Àr sprÄkstörning och vad kan en sÄdan fÄ för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt sprÄk.Vi har tagit upp nÄgra teorier om lÀrandet och vad det finns för metoder som frÀmjar sprÄkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att anvÀnda oss av var kvalitativ.

Vi har under vÄra VFU-perioder upplevt att begÄvade elever i matematik ofta fÄr sitta och arbeta sjÀlvstÀndigt utan att fÄ nÄgon del av genomgÄngarna. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare upplever sin undervisning med elever som Àr begÄvade inom matematik pÄ grundskolans senare Är samt begÄvade elevers syn pÄ matematikundervisningen de fÄr. Vi har i studien anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade tre lÀrare och fyra elever frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna anvÀndas som underlag till vÄrt resultat, transkriberade vi varje intervju frÄn respektive intervjuperson. Resultatet visade att lÀrarna upplever att de har ont om tid till sina begÄvade elever och dÀrför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling.

SYFTE: Syftet Àr att belysa patienternas upplevelse av lÀkemedelsfri smÀrtlindring med stöd av grindteorin.DESIGN: LitteraturstudieBAKGRUND: Kunskap om hur patienterna upplever lÀkemedelsfri smÀrtbehandling baserad pÄ grindteorin, kan göra det lÀttare för den enskilda sjuksköterskan att fatta beslut om anvÀndande av dessa metoder.URVAL: Vetenskapliga artiklar med empiriska studier pÄ vuxna publicerade mellan Ären 2000-2012.METOD: Databassökningar och manuella sökningarRESULTAT: 14 studier med sammanlagt 1771 deltagarevisar att smÀrtlindringsmetoderna med stöd av grindteorin hade avsedd effekt pÄ smÀrta. De gav Àven patienterna lindring vad avser oro och rÀdsla. NÄgra av studierna tar Àven upp att patienterna fick en kÀnsla av att sjÀlv kunna pÄverka smÀrtan. Metoderna som anvÀndes var sÄvÀl hudstimulerande, som kognitiva.SLUTSATS: SmÀrtlindring baserad pÄ grindteorin, sÄvÀl hudstimulering som kognitiva metoder, Àr nÄgot som sjuksköterskan bör ha kunskap om och anvÀnda för att lindra smÀrta och oro/rÀdsla. Metoderna Àr Àven ett sÀtt att lÄta patienten kÀnna sig delaktig, dÄ speciellt de kognitiva metoderna..

Trafiken pÄ vÄra vÀgar ökar stadigt och det finns inga tecken pÄ att denna trend kommer att brytas. Denna utveckling innebÀr en mÀngd problem sÄsom ökat buller, mer utslÀpp och ökad trÀngsel. En lösning pÄ trafikproblemen Àr att utnyttja de befintliga vÀgarnas kapacitet pÄ ett bÀttre sÀtt. Genom att fÄ bilisterna att vÀlja alternativa vÀgar, resa pÄ andra tidpunkter eller vÀlja alternativa transportmedel kan trÀngseln pÄ vÄra vÀgar minska och dÀrmed minskar ocksÄ utslÀpp och buller. Ett sÀtt att pÄverka bilisterna Àr genom att förmedla information om, exempelvis, rÄdande trafikförhÄllande och alternativa resvÀgar.

I Sverige ökar förbrÀnningen av avfall som inte Àr ett helt definierbart brÀnsle. Detta Àr i mÄngt och mycket ekonomiskt och miljömÀssigt försvarbart genom den höga kvalitén pÄ rökasreningen, som garanterar att en mycket liten del av föroreningar nÄr atmosfÀren, utan dessa koncentreras i askorna. Avfallsaskor gÄr till stor del till deponier och anvÀnds dÀr för sluttÀckning eller för att deponeras, samt att en stor mÀngd flygaska transporteras till Langöya. Inom en tioÄrsperiod kommer deponierna vara sluttÀckta och Langöya uppfyllt, samtidigt som mÀngden avfallsaskor ökar, vilket innebÀr krav pÄ nya lösningar. Orsaken till att framförallt flygaskan klassas som farligt avfall Àr koncentrationen av tungmetaller och föroreningar som hÀrrör frÄn brÀnslet.

Problembakgrund: Organisationer upplever stÀndigt tvister nÀr de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas pÄ en mÀngd olika sÀtt, till exempel kan parterna ta hjÀlp av nÄgon utomstÄende, de kan lösa tvisten pÄ egen hand eller gÄ till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter pÄ likartade sÀtt oavsett tvistens karaktÀr. Alternativa tvistelösningsmetoder sÄsom medling anvÀnds endast i begrÀnsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ÀndamÄlsenlig om den anpassas efter den ifrÄgavarande tvisten.

Rapporten behandlar och utvÀrderar tre olika isolermaterial, Polyisocyanurat (PIR), grafitcellplast och mineralull, vid tillÀggsisolering av miljonprogrammets byggnationer.  Stora delar av miljonprogrammet Àr nu i behov av upprustning. SamhÀllets skÀrpta krav gÀllande energiförbrukning gör att nya rationella metoder och material krÀvs för att tillgodose stÀllda krav. Att tillÀggsisolera Àr en del i denna upprustning, och eftersom valet av isolermaterial ofta faller pÄ gamla beprövade metoder och materialval, sÄsom mineralull, syftar denna rapport till att öka kunskapen om alternativa, mer högpresterande isolermaterial.Isolermaterialens egenskaper tas först upp och behandlas i en generell jÀmförelse dÀr ekonomiska och tekniska aspekter beaktas.För att konkretisera och pÄvisa utfallet i ett specifikt fall genomförs en studie för ett referensprojekt, kvarteret Hundlokan, som Àgs och förvaltas av Fastighets AB Förvaltaren. I studien undersöks tre olika alternativ för vart och ett av materialen vid tillÀggsisolering utvÀndigt av Hundlokans fasader. Samtliga alternativ stÀlls sedan mot varandra och utvÀrderas med hjÀlp av: fukt-, U-vÀrdes-, energi-, kostnads- och LCC-berÀkningar (livscykelkostnad).Enklare fuktberÀkningar som pÄvisar relativ fuktighet (RF), Änghalt och temperatur i vÀggens olika skikt genomförs.

Detta Àr ett avslutande moment pÄ civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion med inriktning mot industriell produktionsmiljö vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet omfattar 30 högskolepoÀng. I framtiden kommer tÄgtrafiken att köra med ökade axeltonslaster och kortare omploppstider vilket innebÀr att kapaciteten pÄ jÀrnvÀgarna mÄste höjas. SpÄrvÀxlarna kommer att utsÀttas för ökat slitage samtidigt som tiden för underhÄll kommer att minska. Som det ser ut idag Àr det nog svÄrt att fÄ tider till att utföra underhÄllsarbete av spÄrvÀxlarna sÄ om inga förÀndringar görs kommer dagens metoder att bli ohÄllbara.