SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhÀlle gÄr allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förvÀntas besitta idag. SamhÀllet har en förvÀntning pÄ individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att anvÀnda GPS som standard i vÄra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förvÀntan undrar vi om det gÄr att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer förÀnderliga miljö inom teknikomrÄdet som de kommer att möta inom en snar framtid.

Datadrivet beslutsst?d har under de senaste decennierna f?tt en alltmer central roll i idrottsorganisationer, och fotbollen utg?r inget undantag. Trots en snabb teknologisk utveckling med trackingsystem, avancerade modeller och AI-baserad analys kvarst?r en fundamental sp?nning: m?nga beslut i fotboll fattas under tidspress och i situationer som inte l?ter sig f?ngas fullst?ndigt i statistik. Syftet med studien ?r att unders?ka hur datadrivet beslutsst?d anv?nds inom fotbollsklubbar samt analysera vilka faktorer som p?verkar samspelet mellan datadrivet och intuitivt beslutsfattande.Studien utg?r fr?n tre analytiska begrepp: datadrivet beslutsfattande, intuitivt och erfarenhetsbaserat beslutsfattande, samt hybridt beslutsfattande, d?r de tv? f?rstn?mnda f?rst?s som komplement?ra snarare ?n konkurrerande beslutsformer.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och diskutera Försvarsmaktens möjligheter att utnyttja civil mobilteleteknik (COTS) och kommersiell kommunikationsinfrastruktur dÄ eget radioaccessnÀt saknas eller ej finns tillgÀngligt. Tidshorisonten strÀcker sig intill 2015.Med anledning av den pÄgÄende utvecklingen av mobil telekommunikation, studeras och diskuteras möjligheterna att anvÀnda civil teknik dÄ eget radioaccessnÀt ej finns tillgÀngligt. Inledningsvis görs en inventering och beskrivning av teknikutvecklingen. DÀrefter studeras kontrollmöjligheter och mÄlsÀttning för framtida utbildning samt materielanskaffningsprinciper. I analysen vÀgs de studerade omrÄdenas slutsatser mot en utvÀrderingsmodell, som omfattar specifika krav och scenarion i syfte att finna ut möjligheter och begrÀnsningar vid ett utnyttjande i Försvarsmakten.

Uppsatsen fokuserar pÄ Livrustkammarens utstÀllning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populÀrkulturen. Med utgÄngspunkt i den svenska renÀssansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen frÄn museet Àr att besökaren ska ifrÄgasÀtta historiebrukets olika anvÀndningsomrÄden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utstÀllningsrummet utöver de berÀttelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utstÀllningars iscensÀttningskaraktÀr och min ambition Àr studera den interna ordningen i iscensÀttningen. Uppsatsen Àr uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

HÄllbarhet Àr ett begrepp som blir allt viktigare i samhÀllet, sÀrskilt dÄ vi idag konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgÄngar Àn vad jorden Àr kapabel att Äterskapa pÄ ett Är. CSR Àr en viktig del av hÄllbarhet och bestÄr av tre olika omrÄden; ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt ansvar. Företag inom klÀdindustrin har pÄ senare tid uppmÀrksammats i media nÀr det frÀmst gÀller deras miljömÀssiga och sociala ansvar. De har bland annat kritiserats för dÄliga arbetsförhÄllanden i sina fabriker. Produktionen av mode och textilier krÀver dessutom enorma mÀngder energi- och vattenförbrukning och slÀpper ut stora mÀngder föroreningar vilket pÄverkar miljön.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av stödjande och hindrande faktorer i rehabiliteringen för personer med neglekt. Som metod valdes en kvalitativ ansats utifrÄn syftet, och datainsamling skedde genom ostrukturerade intervjuer med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering i Mellansverige. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tvÄ kategorier: ?Att medvetandegöra och minska svÄrigheter i aktivitet Àr en utmaning? och ?Valet mellan att trÀna eller att fÄ aktiviteter i vardagen att fungera Àr en balansgÄng?. I resultatet framkom att nedsatt medvetenhet om svÄrigheter i aktivitet hos personer med neglekt utmanar det kliniska arbetet och att arbetsterapeuter strÀvar efter att medvetandegöra personen genom aktivitet och anpassning av miljön.

What are the basic thoughts formulated in the Heraclitean fragments? A cosmology, a philosophy of nature, the idea that all can be reduced to a single substance? There is always a risk that Heraclitus is fitted into a thought pattern he doesn?t belong to, if we ? from our present horizon ? focus on continuity in an attempt to frame his thinking as part of an overall progress, running from the so-called pre-Socratics to Aristotle, in the history of philosophy. If we picture the dawn of Western civilization as an early development of scientific thinking, built on a gradual and continuous growth of knowledge, we will easily go astray as we try to discover the Greek origins of philosophy. Assuming, for example, that the readings of Heraclitus as a natural philosopher have come to a dead end, can we approach the fragments from a different angle?The aim of this paper is not to give a systematized reading of all the remaining fragments of Heraclitus, but neither to necessarily contradict the various interpretations that emphasise how these shattered remains reflect a coherent philosophy.

I en rapport frÄn Skolverket framkommer att elever uppger att de lÀr sig mest och bÀst nÀr matematiken Àr relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt dÄ undervisningen Àr varierad, flexibel och dÀr monotona rÀkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske dÄ utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnÄ i arbetet Àr att beskriva hur utomhusmatematik kan anvÀndas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lÀrarperspektiv. Detta har jag försökt svara pÄ genom att stÀlla frÄgorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lÀrare i grundskolans senare Är om utomhusmatematik och elevernas lÀrande? Vilka faktorer pÄverkar/avgör om lÀrare anvÀnder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lÀrarna exempel pÄ? Jag har utgÄtt frÄn en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr jag intervjuat sex lÀrare för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Uppsatsen Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats med intervjuer och fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna görs med Àldre personer som nyligen flyttat till ett sÀrskilt boende. FrÄgorna Àr utformade för att möjliggöra en belysning av det liv som den Àldre levt, frÄn barndom till Älderdom. Fokusgruppsintervjun Àr gjord med anhöriga till Àldre bosatta pÄ sÀrskilt boende. Denna anvÀnds som ett komplement till intervjuerna med de Àldre.

Titel?Jag kanske Àr för mainstream? - Googlegenerationens syn pÄ FilmfestivalenFörfattareSara Adolfsson och Maria BörgesonKursExamenskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitetTerminHöstterminen 2009Handledare Marie GrusellSyfteStudiens syfte Àr att beskriva och förklara ickebesökarnas image av Filmfestivalen.MetodKvalitativ metod, fokusgrupperMaterialFyra fokusgrupper med studenter i Äldrarna 20-30 Är som inte besökt Göteborgs Internationella Filmfestival.HuvudresultatIckebesökarna Àr intresserade av film och helst vill de se den pÄ bio. Vissa pÄtalar den stora bredden av film som visas pÄ Filmfestivalen som ett bra komplement till SF. Samtidigt associeras Filmfestivalen med svÄrare ochsmalare film som man mÄste vara vaken och engagerad för att ta till sig. Till skillnad frÄn att se en film pÄ vanlig bio som associeras med avslappning, verklighetsflykt och att umgÄs med andra.

ResebyrÄbranschen har kommit att förÀndras pÄ grund av utvecklingen av Internet. Idag finns resebyrÄer tillgÀngliga bÄde som fysisk resebyrÄ och pÄ Internet. Genom Internets utveckling har möjligheterna för konsumenter ökat vid bokning av resa. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska resebyrÄns framtid kommer pÄverkas av att resebyrÄer pÄ Internet fÄr allt större plats. Syftet Àr ocksÄ att undersöka konsumenters syn pÄ resebyrÄns framtid.

Beslutsprocesser Àr ett vanligt Äterkommande inslag i varje mÀnniskas liv. Att fatta ett beslutÀr ocksÄ nÄgot som inte helt sÀllan Àr förknippat med vissa svÄrigheter. Olika krav pÄbeslutsfattaren Àr ofta nÀrvarande, och kravet att handla rationellt Àr inte ovanligt. Men vadinnebÀr det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstÄ oss pÄbegreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriskaundersökningar.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare:Rasmus Wallgren & PÀr Ericson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: En studie i rationalitet Bakgrund och problem: Den senaste finansiella krisen ledde till ökad granskning och kritik mot Efficient Market Hypothesis och tron pÄ rationella förvÀntningar och effektiva marknader. Behavioral finance uppkom som ett försök att förklara varför de traditionella synsÀtten inte alltid tycks förklara marknadsaktörers beteende och ifrÄgasÀtter synsÀttet om att marknadens aktörer agerar rationellt. VÄr studie bidrar med en jÀmförelse mellan privatpersoner och fondförvaltare i deras rationalitet. Detta Àr intressant eftersom mÄnga privatpersoner vÀljer att spara i fonder och stÀller dÀrmed sina besparingar till fondförvaltarnas förfogande. Syfte: Att undersöka huruvida det finns skillnader mellan privata aktiesparare och fondförvaltare i deras rationalitet vid beslutsfattande.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.