Sök:

Sökresultat:

4733 Uppsatser om Komplementära skolor - Sida 29 av 316

En studie om upplÄtelseformen Kooperativ hyresrÀtt

I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplĂ„telseformer av bostĂ€der. Dessa Ă€rbostadsrĂ€tt, hyresrĂ€tt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lĂ„ng tid kunnat erhĂ„lla rĂ€nte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod pĂ„ fem Ă„r försvinna. FastighetsĂ€garna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden sĂ„ att ingen har rĂ„d att flytta in i lĂ€genheterna. Även den s.k.

Vilken instÀllning har högskolestudenter till cannabis och cannabisbruk?

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Musik och sprÄkutveckling

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka sprÄkutveckling med hjÀlp av musik och rytmik pÄ tvÄ skolor i SkÄne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt tvÄ olika skolor för att se om det skiljer sig i anvÀndandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lÀrarstuderande vill vi veta hur bÄde barn och pedagoger tÀnker kring Àmnet samt hur de anvÀnder musik och rytmik i verksamheterna. Musik Àr och har alltid varit ett högst aktuellt Àmne och vi menar att detta pÄverkar varje mÀnniska pÄ ett eller annat sÀtt.

Pedagoger, vÀrdegrund & etnicitet - det mÄngkulturella Sverige

Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jÀmförelse mellan tvÄ skolor. Den ena Àr en etniskt mÄngkulturell skola vilket innebÀr att övervÀgande del av eleverna har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmÄl. Vi har fokuserat pÄ hur pedagoger arbetar med att frÀmja elevernas förstÄelse för det mÄngkulturella samhÀllet. Vi har tagit reda pÄ hur de anvÀnder vÀrdegrunden utifrÄn ett etniskt perspektiv framför allt i svenskÀmnet.

Pedagogisk utredning -en studie av elevers behov av sÀrskilt stöd, Är 6-9

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar. Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.

Hur sociala miljöinnovationer sprids: en studie med utgÄngspunkt i initiativet en köttfri dag i veckan

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur man kan sprida sociala miljöinnovationer som bidrar till en hÄllbar utveckling. I detta examensarbete undersöktes innovationsprocessen av den sociala miljöinnovationen en köttfri dag i veckan. Studien baserades pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr innovationsprocessen pÄ tvÄ skolor som implementerat en köttfri dag spÄrats. Vi konstaterade att det Àr av stor vikt att försöka kartlÀgga sociala system som delar de normer och vÀrderingar som en social miljöinnovation bidrar till dÄ detta sprider innovationen ytterligare. Vidare medförde studien en förstÄelse för att det behövs sociala miljöinnovationer för att kunna förÀndra individers sociala vilja nÀr det kommer till att konsumera hÄllbart.

LÀrarstudenternas erfarenheter och kÀnnedom om olika bedömningsformer

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa matematiklÀrarstudenternas kÀnnedom om olika bedömningsformer samt att undersöka deras erfarenheter kring bedömning frÄn deras VFT-skola (Verksamhetsförlagd tid). Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex matematiklÀrarstudenter. Examensarbetet ger inblick i vilka bedömningsformer matematiklÀrarstudenterna har blivit utsatta för under sin lÀrarutbildning och vilka bedömningsformer dessa sÀger att de tÀnker tillÀmpa i sitt kommande lÀraryrke samt hur dessa upplever bedömningen pÄ VFT-skolor. Sammanfattningsvis visar resultatet att matematiklÀrarstudenterna har blivit utsatta för varierande bedömningsformer, som redovisningar (muntliga framföranden), grupparbeten, laborationer m.m, samt att dessa menar att de kommer att tillÀmpa varierande bedömningsformer (ex. pÄ nÄgra Àr skriftliga inlÀmningar, laborationer, prov och redovisningar) i sitt kommande lÀraryrke.

IKT vad Àr det? : En studie om Informations- och kommunikationsteknik i lÀrarvardagen

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de lÀrare vi mött under studien anvÀnder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-anvÀndning. Vi har Àven avsett att titta pÄ om dessa lÀrare vill anvÀnda sig mer av IKT i sin undervisning samt Àven i viss mÄn pÄ vilket/vilka sÀtt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan frÄn 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan frÄn 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lÀrande som studien tar avstamp i. De metoder som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer.

SÀllskapsdjurs inverkan pÄ Àldre mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande inom Àldreboende

 Studien visar att sÀllskapsdjur har positiv inverkan pÄ Àldre mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande inom Àldreboende. Djurterapi kan anvÀndas som ett komplement till andra ÄtgÀrder i omvÄrdnaden av Àldre mÀnniskor som bor i Àldreboende..

Skolpersonals hÀlsostatus ? Fysisk och psykisk hÀlsostatus kartlagd med hÀlsoprofilsbedömningar

PÄ arbetsplatsen spenderar individen en stor del av sitt liv och arbetsmiljön kan pÄverka hÀlsan fysiskt och psykiskt. Inom skolvÀrlden upplevs arbetsmiljön som stressande och psykiskt pÄfrestande enligt kartlÀggningar. Det Àr frÀmst lÀrare men Àven övrig personal och elever som upplever en anstrÀngd arbetsmiljö som pÄverkar deras hÀlsa. Studier visat att det Àr vanligt med psykisk ohÀlsa, hög andel fysiska symtom, men ocksÄ höga krav och lÄg kontroll. Större skolor har en sÀmre arbetsmiljö Àn mindre skolor.

"To dance is to live. What I want is a School of Life" - Isadora Duncan: Dansens stÀllning och betydelse i tre grundskolor i VÀxjö kommun

Syftet med denna uppsats var att belysa dansundervisningens stÀllning ochutrymme pÄ grundskolor i VÀxjö kommun. Jag har valt att bÄde fokusera pÄ skolor som har dansundervisning pÄ schemat och dÀr dans ingÄr som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att dans som Àmne i skolan uppskattas av bÄde elever och lÀrare. FrÀmst ses dansen som ett bra komplement till de andra Àmnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet.

Normkritisk pedagogik - hinder eller möjlighet? En enkÀtstudie om lÀrares syn pÄ normkritisk pedagogik

Detta arbete Àr en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lÀrarens sÀtt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien Àr att belysa hur undervisningen i Àmnet samhÀllskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utstrÀckning normkritisk pedagogik bedrivs i just Àmnet samhÀllskunskap pÄ nÄgra skolor i sydöstra SkÄne. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr de svarande Àr samhÀllslÀrare i Ärskurs 7-9 pÄ nÄgra av skolor i sydöstra SkÄne. I studien ligger fokus pÄ hur den enskilda lÀraren förhÄller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhÄllningssÀtt gentemot eleverna samt om hen medvetet anvÀnder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i nÄgon stor utstrÀckning med undantaget av en.

Livskunskap - Ett formande av den ideala eleven?

I den hÀr studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmÀnhet och inom livskunskap i synnerhet. PÄ en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal Är ett tÀmligen nytt Àmne som heter just livskunskap. Initiativet kommer frÄn skolorna sjÀlva och Àr vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vÄr studie har varit olika lÀromedel i livskunskap och framförallt att nÀrgranska ett lÀromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och dÀrför kan innehÄllet skifta frÄn olika skolor och likasÄ omfattningen.

Inverkan av fysisk attraktivitet - tilldelandet av karaktÀrsdrag och skuldbelÀggning av gÀrningsmÀn

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).FrÄgestÀllningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som stÀlls pÄ denne i sin yrkesroll?3.

Vibrametri; ett komplement till perifer neurologisk undersökning vid periodisk vibrationsundersökning enligt AFS 2005:15?

Inom VÀsterbottens lÀns landsting (Vll.) erbjuds medarbetare, som arbetar med vibrerande verktyg, periodisk medicinsk undersökning enligt Arbetsmiljöverkets författningssamlingar, dels AFS:2005:15 (vibrationer) och AFS 2005:6 (medicinska kontroller i arbetslivet). Medarbetare som Àr aktuella Àr tandtekniker, tandtekniker-bitrÀden och tandlÀkare.Traditionell klinisk neurologisk undersökning Àr den metod som regelmÀssigt anvÀnds vid lÀkarundersökning för att upptÀcka eventuella vibrationsskador. JÀmte rutinmÀssig anamnes innefattas Àven ett frÄgeformulÀr med fokus pÄ att hitta tecken pÄ tidiga vibrationsskador.Tio personer genomgick undersökning i det ordinarie periodiska programmet vid Vll för ett Är sedan. Vid denna undersökning framkom inga tecken pÄ vibrationsskada hos de undersökta.Syftet med detta arbete var att se om den relativt nya metoden med vibrametri, dÀr man mÀter vibrationströskelnivÄer i sju olika frekvenser med VibroSense Meter?, kan vara ett komplement till den undersökning som traditionellt genomförs vid FHV för att upptÀcka tidiga tecken pÄ vibrationsskada vid periodiska kontroller av de personer som arbetar med handhÄllna vibrerande verktygI denna studie undersöktes tolv personer vid ett tandtekniskt laboratorium avseende tecken pÄ vibrationsskada i hÀnderna.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->