I Sverige används mycket energi för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att uppfylla det ständigt ökande behovet av värme, byggs exempelvis nya värmeproducerande anläggningar som komplement i fjärrvärmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion får värme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt från industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjärrvärmenät och lagra i ett säsongsvärmelager. När värmebehovet ökar under den kalla delen av året, skall säsongsvärmelagret bidra med värme.Idén är att lagret skall ersätta delar av de värmeproducerande anläggningarna som utnyttjas i Halmstads fjärrvärmesystem. Målet är att all fossil bränsleanvändning skall kunna tas bort.

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsområden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den ständigt föränderliga miljön IT-utvecklingen framkallar.I den här studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser på ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. Därför har syftet med den här uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jämföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat på applikationsinvesteringar men även infrastrukturinvesteringar berörs då författare specifikt tar upp detta i sin syn på ITinvesteringar.Studien är gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats.För att ge läsaren en inledande bild av studieområdet har förhållandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhållanden beskrivits. Vi visar också hur ansvarsroller och ansvarsområden har förändrats över åren.I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsområden enligt olika författares åsikter föreställts. Därefter följer en analys där identifierade roller från litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Syfte: I studien vill vi undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar och förhåller sig till begreppen hen, könsidentitet och genus i förskolan.Bakgrund: Genus är ett brett ämne där förhållandet till samhället, kulturen och hur vi uppfattar och förväntar oss av män och kvinnor ställs mot varandra. Problematiken blir då lätt inom genus att dess bredd ger människor möjligheter till olika uppfattningar och åsikter. Genus är med andra ord ett begrepp som innefattar många olika ting och innebörder där genus kan variera från människa till människa, genom den kultur och samhälle de lever i.Teoretisk ram: I studien är resultatet sammankopplat med tre aktuella teorier och litteratur som belyser ämnena genus, könsidentitet och en artikel som belyser om begreppet hen. Vi har använts oss av Davies och Vygotskijs teorier som behandlar genus och barns skapande av könsidentiteter.Metod: I studien har det använts en kvalitativ metod med redskap av intervjuer, för att sedan kunna redovisa vårt resultat så har vi även använt oss av fenomenografi som ansats. Vi har intervjuat tio verksamma pedagoger i förskolan som har olika yrkesbakgrunder och kön.Resultat: Vi har undersökt hur begreppet hen, könsidentiteter och genus uppfattas och användas av våra medverkande respondenter.

Bakgrund Vi har studerat kompetensförsörjningsperspektivet i Läkemedelsverkets (LVs) nyligen införda styrkort.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur en kunskapsorganisation utarbetar ett balanserat styrkort samt vilka faktorer som påverkar vid val av mätmetoder så att den viktigaste resursen kompetens fångas av lämpliga framgångsfaktorer och styrmått.Genomförande: Vi har gjort en litteratursammanställning av de framgångsfaktorer och styrmått som är lämpliga att använda sig av i styrkortets medarbetarperspektiv samt gjort tre besöksintervjuer på LV.Resultat: För att tillförsäkra att kompetensen upprätthålls har ett behov av icke finansiella styrmått uppmärksammats. Det balanserade styrkortet har kommit som ett svar för detta behov. Vår litteratursammanställning talar dock för att det fortfarande finns luckor i form av brist på nyckeltal för att mäta medarbetarnas kompetens i tidigare litteratur. Vilken typ av styrmått som är lämpliga för att mäta kompetens i ett styrkort beror till stor del av vad motivet till mätningen är. LV betonar vikten av ett behov av daglig mätning för att kunna läsa av dagliga förändringar.

Alla elever bör få samma chans att lyckas i skolan, det är viktigt att skapa positiva förväntningar i syfte att skapa motivation hos våra elever. Positiva förväntingar på livet, sig själv och dem man möter är en förutsättning för att utvecklas och må väl som människa. Det handlar om människans frihet att få växa upp, trygg i den man är och utvecklas till, skolan har här ett stort ansvar att låta barn och ungdomar växa upp  i en värld där positiva förväntningar råder och en tro på allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar kring förväntningar. Ett annat syfte är att synliggöra hur förväntningar kan komma till uttryck genom den respons och återkoppling som lärare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgår man ifrån att verkligheten är subjektiv och tolkas med hjälp känslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lärare uppfattningar kan se likvärdiga ut när man definierar innebörden av begreppen respons och återkoppling, med det finns också skillnader.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstår vid MBO-transaktioner, dvs. företagsförvärv där företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sådan transaktion uppstår ofta en intressekonflikt mellan aktieägarna (säljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen är en syssloman (agent) i förhållande till aktieägarna (principalen). Härvid föreligger en risk för att ledningen handlar på ett opportunistiskt sätt, och använder sig av sin överlägsna kunskap om målföretaget för att köpa upp det.I uppsatsens empiriska del har vi samlat primärdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att skapa ökad kunskap om på vilket sätt arbetsmetoden PRAXIS kan vara en del av arbetet med den tidiga läsinlärningen för elever som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Det undersöker jag genom att göra ett undervisningsförsök i en klass under en period. Det är en blandklass där halva gruppen är förskoleklass och den andra halvan årskurs ett. Elevernas kunskaper testas före och efter undervisningsförsöket. Resultatet från testen visade att den intensiva träningen i undervisningsförsöket nådde en viss framgång för den fonologiska medvetenheten hos eleverna under den här perioden.

Sammanfattning Företaget Zetterströms Rostfria AB i Molkom producerar värmeväxlare till olika ändamål. I produktionen använder Zetterströms en sömsvets som kräver kylvatten. Mängden kylvatten som går åt under ett år är cirka 2016m3. Svetsen går på olika effekter beroende på vad för typ av plåt som svetsas, om den är tjock eller tunn. Vid svetsning av en tjock plåt körs svetsen på högre effekt än om det svetsas en tunnare plåt.

SyfteVårt syfte är att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer upplevs av både frivårdsinspektörer och klienter samt att ta reda på om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls.Frågeställningar:Hur upplevs dessa olika former av frivårdsinspektörer och klienter?Bidrar de olika utslussningsformerna till återanpassning i samhället?Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer?Denna studie är kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvårdens olika utslussningsformer. Utslussning innebär en förenkling av övergångar mellan fängelse och frigivning och ges ibland en bred definition där alla åtgärder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som är anpassat till samhället utan kriminalitet ingår. Utslussningsåtgärderna finns idag i fyra olika former, vilka är frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus samt utökad frigång. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra så att de intagna kan få individuellt anpassade utslussningar.I studien framgick vikten av relationer till familj och vänner som en viktig faktor till en lyckad utslussning och motivation och viljan till förändring var en annan faktor som framgick.