Sökresultat:
1371 Uppsatser om Komplementär - Sida 53 av 92
Optimering av formmaskin M01
Detta examensarbete pÄ 22,5 hp Àr en del av mekatronikingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Uppdragsgivaren Àr Valmet AB (tidigare Metso AB) i Hagfors som tillverkar och sÀljer malsegmentslitdelar för pappersindustri och massaindustri.Projektet behandlar en av de tre formmaskiner som finns pÄ företaget, kallad M01. Formningsmomentet Àr grunden till gjutresultatet av produkterna och i dagslÀget Àr det för stora variationer pÄ kvalitetsutfall, delvis orsakat av för mÄnga frihetsgrader i hur maskinen opereras. MÄlet Àr att komma fram till en automatiserad lösning av utstötning av skalhalvor, hÄlla en jÀmnare nivÄ i sandkassen genom nivÄmÀtning samt minska spill vid pÄfyllningen av sand.En tryckvakt och en ultraljudsgivare anvÀndes för att kunna mÀta maskinens tillstÄnd och som styrning anvÀndes en extern PLC, Siemens LOGO! utöver den ordinarie PLC:n som anvÀnds.Resultatet blev en prototyp som tillsammans med ett antal nya sensorer kan göra testmÀtningar och tillfÀlligt styra maskinen för att fÄ en anvisning om det kan vara en bra lösning i framtiden. Lösningen ska senare kunna utvecklas fullt ut med bÀttre sensorer och dess funktioner ska kunna implementeras i den ordinarie PLC:n för att anvÀndas i samtliga formmaskiner.Alla lösningar fick inte fullt önskvÀrt resultat men de Àr ÀndÄ ett steg i rÀtt riktning.
LipoprintŸ System : Nytt analysinstrument för lipider och deras subklasser för förebyggande av hjÀrt- och kÀrlsjukdom
Lipider Àr en viktig energikÀlla och olösliga i vatten. De transporteras med hjÀlp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel pÄ lipoproteiner Àr low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende pÄ storlek. Det har visat sig att en stor andel smÄ LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdom.
DSL-generering och grafisk representation
Att hitta ett komplement till stora XML-filer kan vara svÄrt, men kan ocksÄ vara nödvÀndigt. PÄ IdaInfront anvÀnder man sig idag utav XML-filer för att sÀtta upp konfigurationerna pÄ hur man ska bygga upp ett projekt i deras program iipax. Dessa blir ofta vÀldigt stora och oöverskÄdliga samt att det inte finns nÄgon smidig grafisk representation pÄ hur de olika typerna hör ihop för att fÄ en enkel överblick, det Àr hÀr mitt examensarbete kommer in.Jag har skapat en prototyp pÄ hur man med ett domÀn specifikt sprÄk (DSL) kan ersÀtta XML syntaxen och pÄ sÄ sÀtt fÄ det mera lÀsbart och samtidigt göra en grafisk representation pÄ hur de olika noderna Àr kopplade till varandra.Jag anvÀnde mig av ett verktyg som heter XText för att ta fram mitt DSL dÄ det gav en bra grund samt att man fÄr olika hjÀlpverktyg sÄ som auto-complete förslag, fÀrgkodning, validering mm.För att fÄ fram en grafisk editor anvÀnde jag mig av ett verktyg som heter Eugenia som Àr en del av Epsilon som utveklar verktyg för olika typer av hantering av EMF modeller i Eclipse. Det gav en smidig koppling mellan den DSL jag utformade i XText med en grafisk editor som Eugenia automatiskt genererade pÄ omkring 600 filer utifrÄn tvÄ filer med instÀllningar som jag modifierade.Jag fick fram ett bra resultat för en prototyp i mindre skala. Dock anvÀnder sig IdaInfront av sÄ mÄnga noder per projekt sÄ det blir ganska snabbt svÄrt att se helheten i den grafiska editorn.
Stödjande och hindrande faktorer i sjuksköterskans samtal med svÄrt sjuka och/eller döende patienter
Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.
Handdatorn. HjÀlper den elever med utvecklingsstörning och talsvÄrigheter att kommunicera bÀttre?
Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handdatorer utgör en möjlighet att utvidga kommunikationsmöjligheterna för elever med utvecklingsstörning samt talsvÄrigheter och i jÀmförelse med elvernas anvÀndning kommunikationskarta och teckenkommunikation. Tanken var ocksÄ att kunna förbÀttra innehÄllet i handdatorn för att anpassa det till elevernas behov. Teori: Aktionsforskning Àr den forskningsansats som inspirerat utvecklingsarbetet. Metod: Genom att anvÀnda strukturerade frÄgeformulÀr till förÀldrar och personal, har dessa givit sin syn pÄ hur eleverna anvÀnder sig av de olika kommunikationssÀtten. Egna observationer av eleverna vid tillfÀllen dÄ de anvÀnt sina handdatorer Àr ocksÄ en metod som anvÀnts.
Skönlitteratur som ett pedagogiskt redskap i historieundervisningen
Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur skönlitteratur kan anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i Àmnet historia pÄ gymnasiet. Jag har utgÄtt frÄn svenskÀmnet för att sedan applicera deras metoder och teorier pÄ historia. Genom det har jag kunnat lyfta fram vÀsentliga och anvÀndbara pedagogiska redskap. DÀrefter har jag anvÀnt mig av dessa redskap pÄ tvÄ skönlitterÀra böcker för att för att mer konkret visa hur en lÀrare i historia kan anvÀnda sig av skönlitteratur i sin undervisning.
Huvuddelen av min litteratur har handlat om olika didaktiska metoder hur lÀrare kan anvÀnda sig av skönlitteratur i svenska.
LÀrpattan som verktyg i trÀningsskolans versamhet : En studie av tvÄ pedagogers erfarenheter
Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.
"Mentala barriÀrer" - hur kan de övervinnas? : En intervjustudie om hur musikpedagoger arbetar med mentala strategier
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de anvÀnder sig av mentala trÀningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala trÀningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de anvÀnder sig av i sin undervisning? PÄ vilka sÀtt beskrivs dessa metoder komma till anvÀndning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som anvÀnder sig av mental trÀning pÄ varierade sÀtt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental trÀning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lÀrandehjÀlpmedel som utgÄr frÄn en grundidé.
Alternativa verktyg i lÀs-och skrivundervisning : En studie av lÀrares strategier och upplevelse av alternativa verktyg
Studiens syfte Àr att fördjupa och vidga förstÄelsen för lÀrarens upplevelse av alternativa verktyg. FÄ syn pÄ deras didaktiska strategier kring anvÀndning av alternativa verktyg och hur det pÄverkar elevers lÀs- och skrivundervisning, nÀr det gÀller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och Àr till viss del Àr inspirerade av fenomenologin. LÀrarens upplevelse stÄr i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.
Relationen mellan kommunikativa behov i vardagen hos barn med sprÄkstörning och mÄl med logopedisk intervention
Samtalsanalys har tidigare anvÀnts som ett komplement till traditionellt anvÀnda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mÄl med intervention för barn med sprÄkstörning.Tre barn med sprÄkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och pÄ förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med förÀldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation.I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mÄl som sÀtts upp i logopedisk behandling. PÄ grund av deras fonologiska svÄrigheter pÄverkas barnens kommunikation dÄ det ofta uppstÄr problemkÀllor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskrÀnks.
Blivande fritidspedagogers beskrivningar av hur de kan medverka i skolans specialpedagogiska arbete med fokus pÄ sprÄkutveckling. En kvalitativ enkÀtstudie
SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur en grupp blivande grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus pÄ elevers sprÄkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet pÄ en skola.Teori Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, dÀr kommunikation mÀnniskor emellan Àr grundlÀggande och ett verktyg för detta Àr sprÄket. Teorier om sprÄkutveckling Àr de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet pÄ specialpedagogik brukas likasÄ.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkÀt, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö dÀr spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers sprÄkutveckling.
Hur aromaterapi via luktsinnet kan pa?verka livskvaliteten
Bakgrund: Aromaterapi kan anva?ndas i olika syften, exempelvis fo?r avslappning, stimulering och fo?r att lugna individer. Denna Komplementa?ra- och Alternativa Metod (KAM) anva?nds va?ldigt begra?nsat i Sverige idag, men anva?nds som ett komplement inom ha?lso- och sjukva?rden i andra la?nder. Va?rdens ansvar a?r att ge en god va?rd i samra?d med patienten genom att ta ha?nsyn till individens livsva?rld.
Uterummet : en plats för matematikundervisning?
I vÄrt examensarbete presenteras inledningsvis en omfattande litteraturstudie. Syftet med den var att hÀmta inspiration, tillÀgna oss erfarenheter som andra redan gjort samt att undersöka om vi i litteraturen kunde finna nÄgot som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt - allmÀnt respektive specifikt i matematiken. Efter det att vi skrivit vÄr litteraturstudie genomförde vi ett sex veckor lÄngt matematikprojekt i Är 8, dÀr vissa moment var förlagda utomhus. Meningen med det hÀr projektet var att undersöka huruvida vi efter genomfört projekt kunde se nÄgon attitydförÀndring frÄn elevernas sida gentemot matematikÀmnet. Vi ville dessutom undersöka vilka upplevelser elever i Är 8 fÄr nÀr utomhusmiljön anvÀnds som ett komplement till den traditionella undervisningen.
Utomhuspedagogik, En studie om hur pedagoger och förÀldrar vÀljer utomhusförskola
Abstract
Titel: Utomhuspedagogik ? En studie om hur pedagoger och förÀldrar vÀljer utomhusförskola.
Författarna till denna fallstudie Àr Maria Fleron ? Persson och Louise Johansson. Vi Àr blivande lÀrare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare Är (Gt).
Kreditbetyg à la Merton - anvÀndbart eller förkastligt?
Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsÀtta företagsobligationer. Metoden Àr baserad pÄ en modell ursprungligen skapad av Merton (1974) och har modifierats av Byström (2003). Undersökningen utformades som en jÀmförelsestudie mellan kreditbetyg frÄn kreditvÀrderingsföretaget Moody?s och mÄtt pÄ konkursavstÄnd berÀknade ur Byströms modell. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och anvÀnder aktiekursinformation och mÄtt pÄ skuldsÀttningsgrad som enda informationskÀlla.