Den här uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning är fördelat över olika grupper av sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Också mängden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet är att testa i vilken utsträckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand får personalutbildning stämmer överens med den faktiska situationen på svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin används en teori med ofullständig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning används aggregerad data från Statistiska Centralbyrån för olika år.

Denna rapport beskriver varför transmission av data över telenätet är problematiskt och hur datakomprimering kan användas för att öka hastigheten på transmissionen. Datakomprimering används redan nu för att hålla nere storleken på den data som ska skickas, t ex är ofta bilder i JPEG-format eller något annat komprimerat bildformat. Rapporten inriktar sig på komprimering av HTML-dokument då dessa i nuläget inte komprimeras före transmissionen. Först beskrivs ett antal vanliga komprimeringsalgoritmer och sedan väljs en metod ut som verkar lämplig för komprimering av HTML-dokument. Algoritmen modifieras till att utföra bättre komprimering på HTML-dokument genom att använda en kombination av förlustkomprimering och "överblivna" ASCII-koder.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva inom vilka områden motiverande samtal kan användas av personal inom hälso- och sjukvård i behandlingen av personer med övervikt eller fetma. Vidare var syftet att beskriva vilka förmågor personalen som använder motiverande samtal bör inneha och vilken inverkan motiverande samtal har för personer med övervikt eller fetma som avser genomgå livsstilsförändringar. Litteratur söktes i databaserna Medline via PubMed samt Cinahl, och samtliga 12 studier som utgör resultatet var från åren 2005-2010. Huvudresultatet i studien visade att hälso- och sjukvårdspersonal använder motiverande samtal till att implementera förändringar gällande kost, fysisk aktivitet, motivation samt tilltro till dessa i arbetet med personer med övervikt och fetma. Motiverande samtal kunde stärka dessa förändringar och det visade sig även vara ett bra komplement till beteendeinterventioner.

Detta arbete handlar om hur ett antal pedagoger, på en speciellt utformad förskola, ser på förskolans utemiljö samt deras uppfattning om hur barnen använder den specialdesignade gården. Den aktuella förskolan har en stor naturgård vilket många forskare anser vara den bästa miljön för barnen att vistas på under den dagliga utevistelsen.Metoder som används är både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär. I den kvalitativa forskningsmetoden har vi använt intervjuer som verktyg. Vi har intervjuat fem pedagoger samt verksamhetschefen. Alla pedagoger på den aktuella förskolan har fått en enkät att besvara och där igenom fick vi fram de kvantitativa svaren som ett komplement till de kvalitativa svaren.Resultatet visar att pedagogerna upplever att gården utgör en bra utemiljö för barn.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Forskning med hjälp av mikroskopi har med tiden ställt merspecialicerade krav på utrustning som används. Utrustningenhar blivit mer bättre men samtidigt också dyrare. Enhög kostnad innebär att avancerad mikroskopi inte kan användassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas på så sätt förberedas för framtidensforskning genom att använda gårdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan användasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvändas som komplement, eller möjligtvis ersättning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de två metodernaFLIP och FRAP.

När landskapsarkitekter arbetar med växtgestaltning är det olika nyanser av grönt som utgör den huvudsakliga färgskalan. För att skapa ytterligare en dimension till platsen under blomningssäsongen kan rätt val av geofyter, lök- och knölväxter, bli ett bra komplement till det gröna. Detta för att geofyter kan bidra med en ofta färgrik blomning och dessutom förlänga blomningssäsongen. Flera färgteorier tyder på att två blomfärger utöver grönt bildar harmoniska planteringar. Genom att använda fakta och teorier om färger undersöker detta arbete hur en trädgård med befintliga träd, buskar och perenner kan gestaltas med ett tillägg av geofyter.

Syftet med denna studie är att bidra till en fördjupad kunskap om vad bedömningsmetoderna CV, intervju, tester, referenser och sociala medier, ger rekryterare i deras val av kandidater. Studien ämnar betrakta vad som kan påvisas ur respektive bedömningsmetod, varför rekryterare valt att använda sig av just dessa metoder samt hur de förhåller sig till den information som framkommer för att kunna fatta ett rekryteringsbeslut. För att studera dessa frågor redogör studien för teorier angående de olika bedömningsmetodernas betydelse och teori och tidigare forskning som kan förklara användandet av olika bedömningsmetoder, samt avslutningsvis för en beslutsteori. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där svaren på studiens frågeställningar sökts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar att rekryterarna anser att de olika bedömningsmetoderna fungerar som komplement till varandra vilket antas skapa en så enhetlig och sann bild av en kandidat som möjligt.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.

Syftet med denna studie är att bidra till en fördjupad kunskap om vad bedömningsmetoderna CV, intervju, tester, referenser och sociala medier, ger rekryterare i deras val av kandidater. Studien ämnar betrakta vad som kan påvisas ur respektive bedömningsmetod, varför rekryterare valt att använda sig av just dessa metoder samt hur de förhåller sig till den information som framkommer för att kunna fatta ett rekryteringsbeslut. För att studera dessa frågor redogör studien för teorier angående de olika bedömningsmetodernas betydelse och teori och tidigare forskning som kan förklara användandet av olika bedömningsmetoder, samt avslutningsvis för en beslutsteori. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där svaren på studiens frågeställningar sökts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar att rekryterarna anser att de olika bedömningsmetoderna fungerar som komplement till varandra vilket antas skapa en så enhetlig och sann bild av en kandidat som möjligt.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger på två olika förskolor och en specialpedagog, ställde jag halvstrukturerade frågor kring följande områden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivå, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, är olika på förskolorna och påverkas av omständigheterna.

Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger är eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lärandet där eleven upplever fenomen i sin rätta miljö. Utomhuspedagogik ses också som ett objekt då den tillåter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillåter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken läggs stort värde i förstahandserfarenheter då eleverna får uppleva och delta konkret i en växelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan på lärandet.

Beteendeaktivering är en effektiv behandling vid depression. Forskningen är mer begränsad gällande effekten av internetadministrerad beteendeaktivering. Denna studie utvärderade således behandlingseffekten av två olika internetadministrerade självhjälpsprogram med terapeutstöd.  Totalt 42 deltagare med mild till måttlig depression randomiserades, efter bedömning, till två olika behandlingsgrupper och en kontrollgrupp. Behandlingen innehöll åtta textmoduler med tillhörande övningar.  En signifikant huvudeffekt av tid påvisades för alla grupper gällande depression och livskvalitet. En signifikant interaktionseffekt påvisades för ångest mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lärande påverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot målen. För att ta reda på detta genomförde jag två gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, använt mig av programmålen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om ämnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna känner sig mycket säkrare på sig själv efter det ämnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scenspråk har förändrats vilket bekräftas av de inblandade pedagogerna.