Den generella Äsikten Àr att förorter betraktas som utsatta omrÄden. MÄnga individer som Àr uppvÀxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhÀllet i övrigt stigmatiserar dessa omrÄden. Trots de negativa perspektiven pÄ dessa omrÄden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda omrÄdena. Det finns individer som inte lÄter sig pÄverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. MÄnga vÀxer upp i förorterna och lyckas bli framgÄngsrika individer som sedan tar sin rÀttfÀrdiga plats i samhÀllet.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgÄngar genom att lÄta informanter med akademisk utbildning fÄ skildra sina egna livsberÀttelser.

Huvudsyftet med detta arbete var att utreda hur medling vid brott gÄr till i Sverige samt vilka faktorer som möjligtvis kan pÄverka medlingsresultatet. Rapporten bygger frÀmst pÄ en rÀttsvetenskaplig utredning av relevant litteratur gÀllande medling vid brott samt rapporter frÄn Brottsförebyggande rÄdet. Vi har valt att avgrÀnsa oss till medling vid brott frÀmst avseende unga gÀrningspersoner och de brottsutsatta vilka har pÄverkats av brotten. Vi har Àven valt att berÀtta hur medlingsverksamheten ser ut i Sverige i dagslÀget och försökt fÄ en bild av vad som behöver utvecklas eller saknas i medlingsverksamheten. Lag (2002:445) om medling med anledning av brott trÀdde i kraft 1 juli Är 2002 och medlingsverksamheten har sen dess utvecklats och expanderats i Sverige.

I en tid dÄ tidningsbranschen stÄr inför en omfattande strukturomvandling, Àr jakten igÄng att hitta komplement och substitut till gamla intÀktskÀllor. Som ett led av detta har intresset vÀckts för att anvÀnda crowdfunding för att finansiera nyhetsjournalistik. Crowdfunding Àr en finansieringsform dÀr privatpersoner och organisationer kan ansöka om ekonomiskt stöd frÄn ett större antal finansiÀrer. FrÄgan Àr dock om det finns en potentiell marknad för crowdfunding-finansierad journalistik i Sverige. Den hÀr rapporten Àmnar kartlÀgga den svenska befolkningens kÀnnedom om, och deras instÀllning till, att finansiera journalistik med crowdfunding. Detta görs genom en enkÀtundersökning som syftar till att svara pÄ följande frÄgor: Vilken instÀllning har den svenska befolkningen till crowdfunding som en finansieringsform för granskande journalistik? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att finansieringsformen ska accepteras av svenska nyhetskonsumenter? Vilka hinder upplever svenskarna till att betala för granskande journalistik med crowdfunding? Resultatet visade att kÀnnedomen om crowdfunding Àr lÄg och slutsatsen Àr att marknaden för crowdfunding Àr omogen i Sverige.

Jag har i denna studie dels försökt belysa nÄgra ungdomars instÀllning till att anvÀnda sig av Internet för informationssökning och valstöd, vÀgledning via Internet, i syfte att sjÀlva ta mer aktiv del i sin valprocess inför gymnasievalet. Dels försöka belysa deras instÀllning till om Internet och valstöd kan vara ett komplement i vÀgledningen nÀr det gÀller valet till gymnasiet. Jag har ocksÄ försökt klarlÀgga vilken instÀllning som de utbildningsansvariga för studie- och yrkesvÀgledarutbildning i Sverige har till Internet och valstöd i vÀgledningssammanhang. I min studie har jag anvÀnt mig av relevant litteratur, kurslitteratur, litteratursökning vid VÀxjö universitetsbibliotek och Malmö högskolas bibliotek samt artikelsökning via Internet. Jag har besökt en gymnasieskola och intervjuat fyra ungdomar angÄende deras instÀllning till Internet och valstöd.

SammanfattningMusiklÀrares Digitala Verktyg ? en studie om musiklÀrares anvÀndande av digitala verktyg i musikundervisning för funktionsnedsatta elever, av Tobias Hagström, Àr en studie inom ramen för LÀrarprogrammet i Àmnet musik vid UmeÄ universitet, Estetiska institutionen.Antal sidor 58.I denna undersökning intervjuar jag fem lÀrare pÄ tre olika sÀrskolor varav en kulturskola. Detta i syfte för att ta reda pÄ hur informanterna anvÀnder sig av digitala verktyg i deras musikundervisning och fÄ kunskaper om de digitala instrument som finns tillgÀngliga i musiksalen för funktionsnedsatta. Informanterna jag intervjuade har allt frÄn ett Ärs yrkeserfarenhet i Àmnet till 34 Ärs erfarenhet och det Àr endast tvÄ av dem som Àr utbildade musiklÀrare. Undersökningen Àr av kvalitativ art och bestÄr av semistrukturerade intervjuer.

Eftersom andelen Àldre som Àr i behov av vÄrd- och omsorg ökar i samhÀllet kommer Àven anhörigvÄrdare att öka och i mÄnga fall kan det innebÀra en tung börda, isolering och ensamhet. ACTION-tjÀnsten Àr en form av IKT-baserat anhörigstöd som kan vara ett komplement till andra former av stöd till anhöriga. Med IKT menas Informations och Kommunikations Teknologi. Tidigare forskning om vÄrd- och omsorgspersonalens upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ACTION-tjÀnsten Àr knapphÀndig. Syftet med studien var att beskriva vÄrd- och omsorgspersonalens erfarenheter av att stödja Àldre och anhöriga som vÄrdar sina Àldre nÀrstÄende i hemmet, via ACTION-tjÀnsten.

Bakgrund och problemdiskussion: Införandet av att svenska noterade företag mÄste tillÀmpa IFRS/IAS i sina Ärsredovisningar, har inneburit stora förÀndringar för berörda företags redovisning.En av dessa standarder Àr IAS 40 och dess huvudinnehÄll behandlar hur ett företag ska vÀrdera sina förvaltningsfastigheter. Det intressanta i dagens lÀge Àr att förvaltningsfastighetsföretagen fÄr göra ett val av vÀrderingsmetod vid vÀrdering till verkligt vÀrde.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur olika svenska förvaltningsfastighetsföretag, belÀgna i olika branscher och geografiska regioner, vÀrderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde efter införandet av IAS 40. Vi vill vidare analysera om det finns ett mönster vid fastighetsföretagens val av vÀrderingsmetod.Metod: Vi har för avsikt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod. Anledningen till vÄrt val av kvantitativ metod Àr att vi anser att vi kan fÄ fram den mest relevanta och tillförlitliga informationen genom att studera vÄra valda företags Ärsredovisningar. Vi har valt att ta med hela populationen av svenska förvaltningsfastighetsföretag som tillÀmpar IAS 40.De sökord som har anvÀnts Àr; IAS 40, förvaltningsfastigheter, fastighetsföretag, vÀrderingsmetod, vÀrderingsmodell, fastighetsvÀrdering.Analys och slutsatser: Eftersom det Àr en stor del av vÄr population (19 av 21 företag) som anvÀnder kassaflödesmetoden kan vi inte se nÄgot samband gÀllande fastighetsföretagens storlek, bransch, geografisk lokalisering och val av vÀrderingsmetod.

Datum: 15/1/2015Niva?: Kandidatuppsats 15 hp, Fo?retagsekonomi C, HT 14 Fo?rfattare: David Norman, Johan Rappling Handledare: Jukka Hohenthal Titel: Ett ?glokalt? va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag - En studie om branding- arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknadenSyfte: Syftet med denna studie a?r att visa hur branding-arbetet ser ut fo?r ett globalt varuma?rke, a?gt av ett multinationellt fo?retag, pa? den nordiska marknaden samt till vilken grad marknadschefer fo?r ett varuma?rke av denna typ a?r fria att lokalanpassa brandingen. Fo?rhoppningen a?r att denna fallstudie ska fungera som ett komplement till ra?dande studier inom glokalisering.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram besta?r av erka?nda koncept inom marknadsfo?ringsomra?det sa?som global branding, glokalisering och produktlivscykeln men a?ven Hofstedes kulturella dimensioner. Metod: En kvalitativ fallstudie fo?r det multinationella fo?retaget 3Ms varuma?rke Post- it har utfo?rts.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.

Denna studie har genomförts för att belysa skillnader i olika mediers roll för minnet och lÀrandet hos elever i gymnasieskolan. Syftet har varit att jÀmföra audiovisuell stimuli i form av utbildningsfilm med motsvarande information i skriftlig version utifrÄn ett kort- och lÄngsiktigt perspektiv, dÄ bÄda dessa medium anvÀnds inom skolan utan nÄgra egentliga kunskaper kring deras för- och nackdelar. TvÄ jÀmförande experiment med andra- och tredjeÄrselever pÄ gymnasiet har genomförts dÀr eleverna har indelats i olika testgrupper. HÀlften av eleverna har vid experiment 1 sett pÄ en utbildningsfilm, medan resterande har lÀst motsvarande information i skriven text. DÀrefter har ett omgÄende kunskapsprov med fasta svarsalternativ genomförts, följt av ett liknande prov tre veckor senare.

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stÀrka unga kvinnor vars psykiska ohÀlsa fortsÀtter att öka. Statistiskt sett sÄ finns klara samband mellan den psykiska ohÀlsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbÀttra den psykiska ohÀlsan bland flickor samt att beskriva faktorer som pÄverkar det ideella arbetet pÄ tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod. Sju intervjuer genomfördes pÄ aktiva medlemmar pÄ olika tjejjourer och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

Denna uppsats handlar om Wallanderturismen i Ystad. VÄrt huvudsyfte Àr att ÄskÄdliggöra hur en litterÀr person kan pÄverka marknadsföringen av en stad. Som undersyften kommer vi att diskutera begreppet kulturarv och om den fiktiva personen Wallander kan ses som ett sÄdant. Vi kommer Àven att diskutera om karaktÀren Wallander kÀnns Àkta. VÄra frÄgestÀllningar Àr; - Hur har Wallander pÄverkat marknadsföringen av Ystad? - Kan Wallander bli ett kulturarv? - KÀnns Wallander Àkta? Trots att Wallanderturismen har kommit att bli ett stort dragplÄster för Ystad vÀljer inte kommunen att sÀtta honom i centrum för marknadsföringen.

En studie av en lÀgerskolas betydelse i lÀrande för hÄllbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- Äriga elevers lÀrande pÄ en lÀgerskola samt vad de har för syn pÄ natur- och miljöfrÄgor. Jag undersöker ocksÄ om lÀrandet pÄ en aktuell lÀgerskola kan utgöra en del av lÀrandet för hÄllbar utveckling. LÀgerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar pÄ mina frÄgor genom att observera en klass med 11- Äringar frÄn en medelstor stad under deras vistelse pÄ en lÀgerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det Àr möjligt för unga elever att utveckla en förstÄelse för abstrakta fenomen som mÀnniskans pÄverkan pÄ landskap samt mÀnniskans samspel med naturresurser. Detta menar jag Àr en viktig byggsten i lÀrande för hÄllbar utveckling.

Under perioder dÄ ett företag ökar sitt likvida kapital ovanligt fort, tenderar dessa ofta att anvÀnda sig utav extra utdelningar. Detta som ett komplement till ordinarie utdelning med huvudsyfte att bevara nuvarande utdelningspolitik. Dessa kapitaltillskott vilka Àven benÀmns som special samt bonusutdelning, har dock effekten av att kunna pÄverka bÄde vÀrdering och avkastning. Men vilka Àr egentligen dessa effekter som skapas? Samt borde de i sÄdana fall inte vara liknande de frÄn en ordinarie utdelning? Syftet med den hÀr studien var att analysera vilka reaktioner som extra utdelningar skapar pÄ aktiemarknaden, i relation till ordinarie utdelningar.