Titel: Vad underlättar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med långvariga smärtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smärtforskning, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: Träning har visats ge positiva effekter på långvarig smärta, dock rapporteras dålig följsamhet hos personer med långvarig smärta. Tidigare forskning har påvisat ett flertal underlättande och hindrande faktorer till träning hos personer med långvarig smärtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhållanden som verkar underlättande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot långvarig benign smärta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smärtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Underlättande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glädjefylld träning, samt stöd, gemenskap, smärtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbättra hälsan, tillgänglighet samt kunskap. Smärta, tidsaspekter, brist på ork, svårigheter att komma igång, inte behov av träning, brist på tillgänglighet och kunskap, även pinsamhet, lathet, rädsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Obehandlad eller otillräckligt behandlad postoperativ smärta är vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smärtbehandling är vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smärtbehandling vid behandling av långvarig (kronisk) smärta, används dessa metoder väldigt lite när det gäller akut smärta som postoperativ smärta, där farmakologisk smärtbehandling är mest vanligt. Denna litteraturstudie ämnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementära metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smärta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade år 2000 eller senare.

Alla företag strävar efter att göra en vinst, men frågan är när ett företag faktiskt uppnått detta. Stern Stewart & Co är ett amerikanskt konsultbolag som har arbetat fram ett koncept som de kallar Economic Value Added (EVA). Den stora skillnaden mellan detta och övriga vinstmått är att EVA visar att ingen vinst har uppnåtts förrän även kostnaderna för det egna kapitalet, d.v.s. den avkastning som aktieägarna förväntar sig, är täckta. Stern Stewart & Co har marknadsfört EVA som ett helhetskoncept som ska användas för styrning i hela företaget.

Mitt syfte är att visa på hur reflektioner kan upplevas som ljuskällor i rum samt att pröva och utveckla en biprocess till designprocessen. Syftet med biprocessen är att designern under designprocessen tillgodogör sig nya erfarenheter som tolkas och återskapas i utformningen av produkten. Biprocessen ska ses som ett komplement inom designprocessen som skapar ytterligare erfarenheter att använda sig av i designarbetet. .

SammanfattningAlla barn i förskolan har rätt till en stimulerande språkutveckling, att kunna uttrycka känslor, behov och känna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie är att ge en övergripande bild över hur teckenanvändning i förskolan kan stimulera barns språkutveckling oavsett svårigheter och vad pedagogerna har för inställningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att använda sig av tecken som ett komplement för att förstärka talspråket, speciellt för språksvaga barn. Det har framför allt fått konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförståelsen som innefattas i förskolans styrdokument. Tillvägagångssättet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.

Bakgrund: Det finns få studier på instruktionsfilm som undervisningsmetod för praktiskamoment inom fysioterapeututbildning. De som gjorts visar att studenter upplever filmerna som en positiv hjälp i sina studier. Idag sker den praktiska undervisningen på LTU:s fysioterapeutprogram traditionellt av en undervisande föreläsare som visuellt och muntligt går igenom de praktiska momenten. Syfte: Syftet med studien var att skapa instruktionsvideos för praktiska undersökningsmoment och beskriva fysioterapeutstudenters upplevelse av videon som komplement till ordinarie undervisning. Metod: Filmproduktionen planerades och utfördes i tre steg: förproduktion, produktion och efterproduktion.

BakgrundArtros, som är en degenerativ ledsjukdom, är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Sjukdomen är vanligare hos äldre än hos yngre och det är fler kvinnor än män som utvecklar artros. Normalt sker en nybildning av brosk kontinuerligt i alla kroppens leder, men vid artros bryts brosket ner utan att någon nybildning sker. Artros kan förekomma i alla kroppens leder, men det är framför allt knä, höft och fingerleder som drabbas.Smärta är oftast det första symtomet på sjukdomen. Smärtan behandlas i första hand med paracetamol eller non steroid inflammatory drugs (NSAID).

Vårt syfte var att försöka förstå hur pedagoger vid förskolor och fritidshem upplevde sin utemiljö samt hur de pedagogiskt förhöll sig till denna, och i vilken utsträckning pedagogerna upplevde att de kunde påverka den. Vår metod var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tre fritidspedagoger och tre förskolelärare. Alla intervjuade pedagoger ansåg att det saknades naturmiljö på deras utegårdar. Även från kommunalt håll ansågs utegårdarna vid förskolor och fritidshem vara sterila och tråkiga.

Bakgrund: AD/HD innebär en funktionsnedsättning med kärnsymptom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har också ofta problem med känsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjälpa patienter till ökad förmåga att uppleva komplexa känslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgångspunkt är att många patienters problem skapas av känslomässigt undvikande och den betonar värdet av upplevelse av känslor i terapirummet.Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP på symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. Frågan var om behandling riktad mot känsloreglering påverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD.Metod: Studien är en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP.

Bakgrund: Allt fler personer drabbas av demens. Sjukdomen påverkar inte bara den drabbade, utan även anhöriga. Beteendemässig, kognitiv, kroppslig och psykiatrisk problematik framträder i sjukdomsbilden, något som resulterar i lägre livskvalitet och sämre hälsa. Mjuk massage som komplementär metod har visat sig effektiv och användningen inom vården har kommit att öka. Sjuksköterskan kan med hjälp av beröring förmedla omsorg, lugn, närhet och lindra uppkomna symtom.

I två oberoende studier undersöktes om experter och noviser skiljer sig iuppfattningen om sin egen okunskap, men också om hur mycket som äroutforskat, inom ett givet ämnesområde. Deltagarnas kunskapssyn ochtankestil studerades med två epistemologiska skalor. Totalt deltog 380experter och 401 noviser verksamma inom ämnesområdena fysik, historia,medicin och psykologi. Resultaten visar att noviserna upplever en störreokunskap inom det egna ämnesområdet än experterna. Vid bedömning avhur mycket som är outforskat inom respektive område fanns däremot ingenskillnad mellan experter och noviser.

Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom som innebär personligt lidande och höga vårdkostnader. Fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt för att förbättra diabetikerns hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om personer med diabetes typ 2 har känndedom om att fysisk aktivitet har en positiv effekt på deras hälsa och om de använder sig av fysisk aktivitet som en del av sin egenvård. Enkätstudien genomfördes på 53 patienter vid sex vårdcentraler i Boden och Piteå. Inklusionskriterier: diabetes typ 2, ålder under 55 år.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förändrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier är ett ämne och område i rekryteringssammanhang som är relativt outforskat och nytt och därmed har studien en explorativ och induktiv karaktär. Studien syftar till att kartlägga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag använder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats som berör hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har påverkat det traditionella tillvägagångssättet att rekrytera, problem som kan uppstå när sociala medier används i rekryteringsarbetet samt hur användandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier används som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvägagångssätt.

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.