Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att lÄta lÀroboken i matematik styra undervisningen. Vi vill ocksÄ fÄ en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig frÄn lÀroboken. VÄra resultat bygger pÄ litteraturlÀsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av tvÄ klasslÀrare och Ätta elever i Är tre. Eleverna Àr representativa bÄde vad gÀller genusperspektivet och vad gÀller olika prestationsförmÄgor. Resultaten frÄn vÄra klassrumsbesök Àr grundade pÄ kvalitativa undersökningar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hÀstunderstödd terapi. UtifrÄn detta studerar vi hur hÀstunderstödd terapi Àr en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ?Hur talar deltagarna om hÀstens roll och betydelse i den hÀstunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hÀstens nÀrvaro pÄverkar deras fÀrdigheter och kÀnslor?? och ?Hur upplever deltagarna hÀstunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri hÀrrör frÄn intervjuer med fem deltagare i hÀstunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Studiens syfte var att försöka belysa tvÄ sÀtt att se pÄ missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. VÄr avsikt var att kartlÀgga vilket synsÀtt socialsekreterarna inom missbruksvÄrden har och hur deras synsÀtt pÄverkar vilken behandling deras klienter fÄr.VÄra huvudfrÄgestÀllningar var - vilka synsÀtt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsÀtt pÄ missbruk pÄverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar tog vi hjÀlp av tvÄ underfrÄgestÀllningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjÀrnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? GÄr det att kombinera dessa tvÄ olika synsÀtt?Metoden vi anvÀnde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.

Bakgrund: Livsstilssjukdomarna hypertoni och stress Àr mycket vanligt förekommande i dagens samhÀlle. Hypertoni Àr en av vÀrldens folksjukdomar och innebÀr en ökad risk att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Allt fler mÀnniskor dör till följd av hypertoni. Stress i samband med hypertoni Àr inget ovanligt. Vetskapen av att ha en sjukdom kan i sin tur pÄverka upplevelsen av vÀlbefinnande.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare anvÀnder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta anvÀndande skulle kunna förbÀttras. Baserat pÄ en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjÀnst Àmnad för att underlÀtta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande frÄn sociala nÀtverk. Informationen skulle sedan kunna anvÀndas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

Sammanfattning Livshotande kammararytmier drabbar flera tusen personer i Sverige varje Är varav mÄnga med dödlig utgÄng. De som rÀddas till livet löper risk att drabbas av en ny arytmi inom nÄgot Är. Den behandlingsmetod som visat sig överlÀgsen nÀr det gÀller minskad dödlighet Àr inopererande av en implanterbar hjÀrtdefibrillator, Àven kallad ICD, i kombination med antiarytmiska lÀkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en ICD. Resultatet visade att alla ICD bÀrare upplevde förÀndringar i livssituationen.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Vi planerade tio matematikaktiviteter och anvÀnde oss av detektivuppdrag som tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö dÀr barnen fick möjligheter att anvÀnda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spÀnnande.

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

Bakgrund: Social fobi Àr en sjukdom dÀr personen har en irrationell rÀdsla för situationer dÀr personen kan bli iakttagen och bedömd av andra. RÀdslan kan vara sÄ stark att det kan vara outhÀrdligt att vistas i samma rum som andra. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur det Àr att leva med social fobi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ femton kvantitativa artiklar och en sjÀlvbiografisk bok. Artiklarna var publicerade efter Är 1995.

Sjukgymnaster Àr en liten yrkeskÄr inom den psykiatriska vÄrden. Under Ären har mÄnga sjukgymnastiska behandlingsmetoder kommit att utvecklats och det finns bara en tidigare studie som har undersökt vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster anvÀnder sig av i praktiken. Till vÄr kÀnnedom har ingen studie Ànnu studerat vilka behandlingsmetoder som anvÀnds vid respektive psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som anvÀnds inom psykiatrisk sjukgymnastik. Metod: 80 verksamma sjukgymnaster inom vuxenpsykiatrisk slutenvÄrd, öppenvÄrd landsting/kommun samt privat verksamhet medverkade i studien.

Bakgrund: Depression och Ă„ngestsyndrom Ă€r tillstĂ„nd som ökat de senaste Ă„ren och Ă€r idag den vanligaste orsaken till varför man söker vĂ„rd i Sverige. Depression Ă€r enligt VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) den fjĂ€rde största folksjukdomen i vĂ€rlden. Ångest Ă€r ett stresstillstĂ„nd som innebĂ€r att kroppen hela tiden Ă€r instĂ€lld pĂ„ en överhĂ€ngande fara. I och med att dessa diagnoser Ă€r sĂ„ pass utbredda problem Ă€r det fördelaktigt att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och dess effekter pĂ„ psykiatriska besvĂ€r. Om dessa aktiviteter har goda effekter som behandling vid psykiska Ă„kommor skulle det kunna stĂ€rka sjukgymnastens roll inom vĂ„rden.

CI-metoden Àr en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion pÄ den intakta armen och handen frÀmjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbÀttra anvÀndningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva CI-metoden och dess effekter pÄ funktions- och aktivitetsförmÄga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden pÄ barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras pÄ sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier frÄn Ären 2001-2006 och en studie frÄn 1997. Artiklara Àr sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbÀttringar i bÄde funktions- och aktivitetsförmÄga. MÄnga av de förbÀttringar som gjorts under behandlingen kvarstod Àven vid uppföljningen, fyra veckor till sex mÄnader senare.

Det finns bristfÀllig kunskap gÀllande individens egen process gÀllande tillfrisknande frÄn ett opiatmissbruk. I dagens samhÀlle Àr det förvÀntat att mÀta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmÀnskliga mötena. LARO Àr en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte Àr att nÄ en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnÄ och bibehÄlla drogfrihet frÄn opiatmissbruk.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur brukare med beviljad nattillsyn ser pÄbegreppen trygghet och otrygghet i sin omsorgssituation nattetid. Vidare Àr Àven syftet attse till hur de uppfattar teknik som ett komplement inom omsorgsarbetet. De frÄgestÀllningarutgÄr ifrÄn Àr:? KÀnner brukaren sig trygg nattetid?? Vilka faktorer anser brukaren Àr de viktigaste för trygghet nattetid?? Upplever brukaren faktorer i omsorgen som leder till otrygghet?? Anser brukaren att den teknik som presenteras kan leda till en ökad kÀnsla avtrygghet eller anser de att det leder till otrygghet?Metod: Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativ metod i form avdeskriptiva halvstrukturerade intervjuer. De fem informanterna Àr ensamstÄende kvinnor iÄldern 82-92 Är, de bor alla kvar i det egna hemmet och har Àven insatser frÄn hemtjÀnstenunder dagen.