Mitt syfte med detta examensarbete är att få syn på vilka faktorer som kan vara avgörande för en elevs agerande i skolan, vad det är som gör att eleven agerar på olika sätt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta använder jag mig utav de olika rolltyper som är avgörande för hur en människa agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie där två olika synsätt på människan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte är därför att få en förståelse om vad elever anser om roller i samband med agerande och skolan. Genom kvalitativa intervjuer med fem elever i årskurs 9 kom jag bland annat fram till att lärare, Kompisar, betyg, intresset för ämnet samt tid och rum är faktorer av störst betydelse för hur en elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hänger samman med varandra, det är alltså inte bara en av dessa faktorer som är avgörande för hur en elev agerar.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Syfte och problemområde: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers förhållningssätt till alkohol. Vi vill även undersöka hur klasstillhörighet och kamratgrupper påverkar enskilda individer i sitt alkoholbruk. Metod och material: Vi har använt oss av en kvantitativ metod och lämnat ut 100 enkäter på en gymnasieskola i Skövde. Vi har studerat tidigare forskning inom området, i form av avhandlingar, propositioner, vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteratur. Vi använder oss av tre begrepp utifrån socialpsykologisk teori (social identitet, roll och grupp) för att förstå och förklara resultatet av vår studie.Resultat: Vårt övergripande resultat är att gymnasieungdomar i stor utsträckning dricker alkohol.

Syftet med följande studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever på ett individuellt program att känna sig inkluderade med god självbild och även studera deras tankar kring inkludering och självbild i skolan. Jag vill också undersöka och kritiskt granska elevernas tankar och upplevelser kring olika lösningar för stödinsatser i en skola för alla och undersöka hur de skattar sig själva i skolsituationen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gällande självbild, inkludering och stödundervisning, vilket tar sin utgångspunkt i målet om en skola för alla.Med hjälp av intervjuer ville jag se hur 25 elever på det individuella programmet tänker kring självbild, inkludering och stödlösningar i en skola för alla.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna anser att avsaknaden av betyg är det som påverkar självbilden mest negativt i skolan. Lärarens roll som den som ser, anpassar och hjälper eleven betraktas som viktigt utifrån att få en god självbild i skolan och anses viktigare än att ha Kompisar i gruppen. Tendensen är också att eleverna skattar sig som mindre duktiga i de ämnen där de inte nådde betyg under år 9.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna..

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna.

Denna studie baseras på intervjuer med skolpersonal om ungdomars ohälsa vid två högstadieskolor i en kommun i Norrbotten. Intervjuerna består av sju intervjuer med rektorer, läraren, kurator och sjuksköterskor. I resultatet har det framkommit ur informanternas berättelse att depression och nedstämdhet förekommer bland ungdomar i dessa två högstadieskolor. Denna ohälsa antas ha sin grund i de samhälliga krav som ställs på ungdomar och som kan resultera i ungdomarnas känsla av otillräcklighet. I resultatet har även framkommit att skolpersonalen uppfattar ungdomars ohälsa olika beroende på om de är en tjej eller en kille.

Geometri är ett matematiskt område som visat sig vara svårt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka aspekter på geometri elever i år nio, med särskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nå godkända resultat. Den söker även svar på vilka faktorer som påverkar eleven i inlärningssituationer.Empirin inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförståelse, formelhantering och förmåga att kommunicera är aspekter som måste fördjupas för att målen i matematik ska nås. De mest frekventa påverkansfaktorer som angavs i inlärningssituationer var läraren, tiden, Kompisar och läromedlet..

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hälsa är och vad de lär sig om hälsa i skolan. I uppsatsen kommer jag också gå in på om eleverna använder sig av hälsa när de är i skolan, hemma och på fritiden. Syftet med den här studien är att undersöka vad elever har för tankar om hälsa. För att kunna ta reda på det så utgår jag från forskningsfrågorna: Vad lär sig elever om hälsa enligt dem själva? Använder eleverna sina kunskaper om hälsa i skolan, hemmet och på fritiden?Min ansats är kvalitativ och den metod jag använder för att få svar på mina frågor är intervjuer.

Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater..

SyfteSyftet med studien var att undersöka kommunikativa processer som utspelade sig i klassrumsmiljö, mellan elev med autismspektrumtillstånd och annan kommunikationspartner. Den empiriska undersökningen utgick från fem frågeställningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, språkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering och upprätthållande av kommunikation, i vilka aktiviteter kommunikationen ägde rum och dess innehållsmässiga karaktär och slutligen kommunikationens kvalitet i förhållande till Mediated Learning Experience (MLE). TeoriStudiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturell teori, samt teorier kring kommunikation och autismspektrumtillstånd. Sociokulturell teori bygger på uppfattningen att kunskap byggs genom interaktion mellan människor och mellan människor och kulturella kontexter och språket är ett grundläggande redskap i denna process. Teorierna kring kommunikation och autismspektrumtillstånd avser att beskriva olika perspektiv som utgångspunkt för att studera de kommunikativa processerna.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad det är som kan göra att några gymnasieelever har hög frånvaro i Idrott & Hälsa A i gymnasieskolan. Genom semistrukturerade intervjuer på nio gymnasieelever samlades data in genom bandade intervjuer. De genomfördes på elevernas fria tid i skolan.Resultatet av undersökningen pekar på att frånvaron till stor del beror på omotivation och där de yttre omständigheterna har en betydande inverkan. De yttre omständigheterna är Kompisar, klasskamrater, syskon, kusiner och betygsystemet. Eleverna tycker att ämnet är mindre viktigt än andra.

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.

Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar och funderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer den förekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever i årskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomars alkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningen och dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad till ungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kan ses påverkas av Kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen. Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktor av den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel av alkohol..

Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuer med lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink.